1515
Annons

Lanserar digital juristtjänst till folket: ”Konsumenter går miste om miljardbelopp”

Azra Osmancevic och Evelina Anttila vill tillgängliggöra juridisk rådgivning till alla. 

Nu släpper de Första hjälpen – en digital juristmottagning med kostnadsfria samtal.

Azra Osmancevic och Evelina Anttila kallar bristen på juridisk hjälp för privatpersoner ett samhällsproblem som går stick i stäv med demokratin. I Sverige finns ett starkt konsumentskydd, men de flesta vet inte vad det innebär. Därför har de startat tjänsten Justic, som i dagarna har lanserats i en öppen beta.

”Vi känner varandra sedan tio år tillbaka när vi jobbade tillsammans på advokatbyrån Mannheimer Swartling. I våra jobb som advokater och i domstol har vi sett på nära håll att det är svårt att få tillgång till juridisk hjälp”, säger Evelina Anttila.

Hon jobbar också som chefsjurist på ai-mjukvarubolaget Peltarion och rådgivare till AI Sweden som är Sveriges nationella center för artificiell intelligens, men har tagit tjänstledigt på halvtid för att utveckla Justic. Medgrundaren Azra Osmancevic jobbar till vardags som affärsområdeschef på tv-bolaget Nordic Entertainment Group, som bland annat står bakom streamingtjänsten Viaplay. Utöver det driver hon också Femtorship, som är ett skräddarsytt mentorskapsprogram för unga kvinnor.

”Våra arbetsgivare stöttar verkligen oss i detta och det känns fint och modernt”, säger Evelina Anttila.

De får ofta frågor från familj och vänner om olika typer av juridiska problem och har tänkt många gånger att det borde finnas en tjänst som man kan hänvisa till för enkel och snabb rådgivning. Men även när det gäller mer komplicerade frågor är tröskeln hög för att anlita juridisk hjälp.

”Vi har sett i rapporteringen från bland annat Konsumentverket och Konkurrensverket hur mycket konsumenter går miste om till exempel när det gäller reklamationer. Man vet inte hur man ska ta tillvara på sina rättigheter även om det finns ett starkt konsumentskydd”, säger Azra Osmancevic.

Tanken med Justic är att på sikt utveckla flera digitala tjänster för privatpersoner. Först ut är ”Första hjälpen”, där Justics plattform utifrån svar på några enkla frågor matchar en person med en jurist för ett kostnadsfritt samtal. Ett ”Kry för juridisk rådgivning” kallar grundarna det.

Läs också: Stenbecks digitala jurist går på export – utan nytt kapital: ”Går bättre än väntat ändå”

I sitt jobb på Peltarion har Evelina Anttila sett hur väl ai och automatisering lämpar sig för juridik. Grundarna har också inspirerats av den amerikanska plattformen Donotpay – en tjänst för att göra olika reklamationer som till exempel för resor eller trafikböter.

”Det har blivit tydligt för mig och Azra att de flesta inte kan identifiera alla användningsområden för juridisk hjälp i vardagen. I Sverige går konsumenter miste om miljardbelopp”, säger Evelina Anttila.

Nästa steg för Justic är att lansera ett par ”botar”, robottjänster, som konsumenten kan använda för att hitta ”gör det själv-lösningar” på juridiska problem. Det handlar exempelvis om reklamationsbrev eller att överklaga parkeringsböter. 

”En av de första botarna vi har tittat på är reklamation av hantverkartjänster. Om du kan ta reda på dina rättigheter och formulera dig därefter, så har du redan kommit en bit på väg”, säger Azra Osmancevic.

”På bara några klick ska man kunna boka ett möte eller skicka ett reklamations- eller kravbrev”, säger Evelina Anttila.

För att nå ut ska Justic bland annat marknadsföras i sociala medier, vilket väldigt få jurister använder sig av i dag. Grundarna satsar också på att samarbeta med olika aktörer och komma ut i deras kanaler. Tjänsten är kostnadsfri för konsumenter, men på sikt kan en premiumversion bli aktuellt. Tanken är annars att intäkterna främst ska komma från samarbetspartners som advokatbyråer och försäkringsbolag.

Men än så länge är Justic i sin linda och pengarna för att utveckla plattformen har främst kommit från grundarnas egna fickor. Under våren valdes bolaget ut att få projektfinansiering via innovationsmyndigheten Vinnovas utlysning ”Innovativa startups”. 

Bidraget från Vinnova ges till bolag med en skalbar affärsmodell som har möjlighet att bidra till en hållbar tillväxt på en global marknad. Konsumenträtten ser i många avseenden likadan ut inom EU och tanken med Justic är att tjänsten på sikt ska översättas till fler språk.

”Vi börjar i Sverige och tittar där vi står, men sedan är planen att ta det internationellt”, säger Evelina Anttila.

Läs också: De vill ge alla företag juridiken i fickan – ska expandera utanför Sverige

Innehåll från Synology IncAnnons

Därför är effektiv datalagring nyckeln till effektiva arbetsmodeller efter COVID

Inget företag kommer att gå oskatt ur Covid-19-pandemin. En enorm del av den globala arbetskraften skickades hem i mars 2020; förutom vissa mindre förändringar av restriktionerna har distansarbete sedan dess blivit det nya normala för de flesta, och så förväntas det fortsätta.

Det omfattande skiftet i våra arbetssätt har accelererat den digitala utvecklingen på alla plan och sporrat verksamheter till att anamma nya tekniker och system som klarar att möta förändringarna. Vissa av dessa förändringar handlar om kommunikation och cybersäkerhet, medan andra har kretsat kring kritiska aspekter såsom datalagring, fildelning och samarbete. 

Lyckligtvis har många företag under senare år redan anammat till exempel molntjänster och fildelning, inte minst för att de medför ett tydligare arbetsflöde och minskad risk för missförstånd. Delar man flera versioner av samma dokument i en mejlslinga är det som bäddat för kaos och förvirring – olika kollegor kanske arbetar på olika versioner av dokumentet samtidigt som viktiga tillägg eller revideringar tappas bort under arbetets gång. Kan alla istället arbeta utifrån samma dokument direkt minimeras risken för sådana misstag, vilket skapar en strömlinjeformad och effektiv approach till kollaborativt arbete. Det är således lätt att förstå att många företag redan ser dylika arbetssätt som självklara. 

Historiskt har sådana system och tekniker varit användbara och praktiska, men inte nödvändiga. I och med pandemin transformerades de till affärskritiska aspekter av de allra flesta verksamheter. Möjligheten att arbeta sida vid sida, att släntra tvärs över kontoret och småsnacka med kollegan eller att i grupp sitta och diskutera ett dokument finns inte längre. Majoriteten av allt samarbete sker nu istället via fildelning och molnbaserade lösningar, tjänster som idag är oumbärliga.   

Med detta sagt är inte alla system för fildelning i pandemins kölvatten lika effektiva. De företag som förlitade sig på datalagring on-premise för digital samverkan insåg snabbt att deras distansarbetare inte längre hade tillgång till nödvändigt material. Det finns emellertid on-premise-alternativ som erbjuder pålitlig och säker fjärraccess; nedan diskuteras hur dessa alternativ står sig i jämförelse med offentliga molntjänster. 

Under de rådande omständigheterna är det centralt för företag att se till att medarbetarna lagrar data och filer på rätt plats. Fjärrarbete medför alltid en fara för att känsliga filer och data sparas lokalt hos medarbetaren – kanske till och med på en privat enhet – eller i en offentlig molnlösning som verksamheten inte kan komma åt. Detta kan medföra brister i regelefterlevnad och kan i förlängningen både leda till böter eller att företagets rykte skadas. Kan den interna IT-avdelningen dessutom inte komma åt datan, kan den heller inte säkerhetskopieras ordentligt. Då uppstår en risk för att viktig information försvinner permanent, till exempel om något går fel med den enhet där den finns sparad. 

Välj rätt lagringsmetod

Molnbaserad datalagring har förståeligt nog ökat i popularitet. Jämför man med traditionell datalagring som oftast skett on-premise medför molnlagring möjlighet för de anställda att komma åt och samverka runt filer och information oavsett var de är, så länge de kan koppla upp sig till nätet. Detta har bidragit till att bana väg för mer agila arbetsmetoder, något som varit helt essentiellt under de gångna två åren. 

Leverantörer av offentliga molnlösningar erbjuder värdefull flexibilitet som tillåter företag att skala upp eller ner efter behov, vilket i sin tur betyder att man inte blir tagen på sängen om man plötsligt behöver extra lagringskapacitet. Eftersom hårdvaran hanteras av en tredjepartsleverantör behöver man dessutom inte tänka på att ha ett IT-team redo att rycka ut för att ta itu med eventuella fel. Som grädde på moset kan säkerhetskopiering av dina data ofta ingå som en del av tjänsten.

Det offentliga molnet är dock inte den enda lagringslösning som tillåter access på distans – och den är heller inte alltid den bästa. Network Attached Storage (NAS) är en on-premise-lösning som både tillåter fjärraccess och erbjuder många fördelar, till stor nytta för verksamheten. 

NAS är en lösning som både är praktisk och enkel att implementera, och som dessutom är relativt billig. Medan offentliga moln är väldigt flexibla kan de också utgöra ett dyrt alternativ när man behöver öka sin kapacitet. Med NAS återfår IT-avdelningen kontrollen över datan. Planerar man i förväg är det lika enkelt att öka kapaciteten på NAS som det är att sätta in ytterligare hårddiskar eller SSD-diskar. Eftersom det kommer till en fast kostnad kan det därtill vara ett billigare val. Synology erbjuder en rad NAS-modeller - inklusive Plus-serien, XS+-serien och SA-serien - samt ytterligare stöd och tjänster för att skapa säkerhetskopior och låta kunderna skapa sina eget privata moln på lokala lagringslösningar.

NAS är särskilt användbart för organisationer som hanterar stora mängder data. Ett exempel på detta är Synologys kund The Media Bunker, ett videoproduktionsföretag som regelbundet hanterar 2-3 inspelningar på 500GB-1TB data vardera, i veckan. Med hjälp av NAS kunde de skapa ett lagringssystem som möjliggjorde överföring av stora filer, att flera anställda kunde arbeta på samma videoprojekt på olika platser och att kunderna enkelt kunde få tillgång till data vid behov. Samtidigt kunde de vara trygga i vetskapen om att allt var ordentligt säkerhetskopierat.

Nu när restriktionerna har börjat avskaffas är det också viktigt att komma ihåg att en lokal NAS-lösning är särskilt användbar för on-premise, dataintensiva uppgifter såsom videoredigering – här skulle molnet sakta ner saker och ting avsevärt.

I slutändan är det så att en lösning inte passar alla vad gäller datalagring. Både offentliga moln och NAS har fördelar, vilket innebär att en hybridmolnstrategi – där den bästa lösningen tillämpas i varje situation – många gånger kan vara det bästa valet. Med hjälp av NAS-enheter tillgängliga både on premise och på distans, och samarbetstjänster i molnet, kan man skapa den perfekta kombinationen så att de anställda har den åtkomst de behöver, var de än befinner sig.

Ta kontakt med Synology för att få veta mer

 

Mer från Synology Inc

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Synology Inc och ej en artikel av Dagens industri

Kina tvingar techjättar att lägga korten på bordet

Detaljer kring de kinesiska techjättarnas hemliga algoritmer publicerades för första gången under fredagen. Det rapporterar nyhetsbyrån Bloomberg. 

Kinesiska jättar: Tiktok, Alibaba och Tencent.
Kinesiska jättar: Tiktok, Alibaba och Tencent.

Kinas tillsynsmyndighet ”The Cyberspace Administration of China” har för första gången publicerat en lista med detaljer kring 30 algoritmer från jättar som Alibaba, Tencent och Tiktoks ägarbolag Bytedance. 

Techbolagens algoritmer, som bland annat kontrollerar vad användarna exponeras för, är av yttersta vikt för att driva tillväxt.

”Ingen har någonsin fått tillgång till dessa detaljer tidigare. Techbolagens algortimer är nyckeln till bolagets framgångar”, säger Zhai Wei, forskningschef på centret för konkurrenslag vid East China University till Bloomberg.

Den publika listan avslöjade inte själva koderna till algoritmerna, utan ger en kortfattad beskrivning av hur de fungerar. Tiktoks ägarbolag Bytedance sträcker sig så långt som att avslöja att algoritmerna använder sig av användarnas gillande för att rekommendera innehåll på bolagets andra plattformar som systerappen Douyin. Med andra ord avslöjas inte så mycket som inte redan varit allmänt känt. 

”Informationen som tillsynsmyndigheten fått är mycket mer detaljerade än vad som publicerades, och det innefattar även affärshemligheter”, säger Zhai Wei.

Kina har stramat tyglarna för techjättarna under en längre tid. I fjol införde landet nya säkerhetslagar för hur bolagen använder persondata, och sedan i mars kräver Peking att bolagen redovisar hur algoritmerna används. Det är betydligt hårdare tag än i USA, där jättar som Meta och Alphabet med framgång hävdat att det är rena affärshemligheter. 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera