Annons

Laddbolag växer efter ”genombrottsorder”

Efter tre år av platta intäkter har Elonroad fått in vad vd:n Karin Ebbinghaus beskriver som en ”genombrottsorder” från logistikjätten Martin & Servera. Nu spår hon ett rejält lyft under 2023.  

SKENANDE TILLVÄXT. Elonroads vd Karin Ebbinghaus, flankerad av illustrationer som visar hur bolagets laddskenor används för att automatiskt ladda transportfordon underifrån.
SKENANDE TILLVÄXT. Elonroads vd Karin Ebbinghaus, flankerad av illustrationer som visar hur bolagets laddskenor används för att automatiskt ladda transportfordon underifrån.

”Vi räknar med att trefaldiga omsättningen i år”, säger Karin Ebbinghaus.

När Dan Zethraeus grundade Elonroad 2014 var målet att revolutionera elektrifieringen av vägtrafiken genom att fräsa in elektriska skenor i vägar. Tanken var att elfordon skulle ladda under färd, lite som bilar på en bilbana, vilket i sin tur skulle minska behovet av dyra, tunga batterier med lång räckvidd. I förlängningen skulle detta göra elbilar billigare, eftersom 30–50 procent av kostnaden utgörs av batteriet, och därmed mer tillgängliga för den breda allmänheten.

”Det är fortfarande vår vision. Att alla ska kunna köra elfordon med gott samvete. Då behöver vi bli mer resurseffektiva”, säger vd:n Karin Ebbinghaus.

Hon medger dock att första steget i processen visat sig kretsa mer kring transportfordon än privatbilar. 

”Det är ju främst i den kommersiella trafiken där det kostar mest att stå still”, säger hon.

Elonroads laddskena i Lund.
Elonroads laddskena i Lund.

Men det krävs många elskenor i många vägar för att visionen ska bli verklighet. Fordonen som laddas måste även utrustas med så kallade ”avtagare” undertill – i princip en metallram med 3–5 släpkontakter – som kostar 20.000–50.000 kronor per fordon.

Elonroad har än så långe enbart genomfört ett större testprojekt sedan starten för åtta år sedan. Den har bekostats av Trafikverket och består av en kilometerlång elväg i centrala Lund där olika typer av fordon, från bussar till bilar, tillåts ladda under färd.

Projeketet har räckt för att Elonroad ska omsätta cirka 15 Mkr om året de senaste tre åren. Men det kostar att bana väg för ny teknik. Elonrods förlust spås landa på 20 Mkr för 2022, att jämföra med knappt 7 Mkr 2021.

Men i år stundar ett lyft, enligt vd:n.

”Vi räknar med intäkter på 40–50 miljoner kronor i år, om alla projekt rullar på som de ska. I bästa fall får vi ett resultat på plus minus noll för 2023”, säger hon.

Ett projekt hon hoppas på är Trafikverkets kommande upphandling för en ny elektrifierad väg. 

”De genomför just nu en upphandling som ska elektrifiera en sträcka mellan Örebro och Hallsberg, där det sker mycket tung transport. Underlaget ska lämnas in under våren och vi hoppas givetvis vinna upphandlingen”, säger vd Karin Ebbinghaus.

En annan förhandling sker med en större hamnoperatör i Long Beach, Los Angeles, där Elonroad fått draghjälp av sin senaste investerare och rådgivare, Silicon Valley-svensken Rikard Steiber. Han hjälper redan flera svenskgrundade techbolag, som restaurangappen WEIQ, solpanelsbolaget Gruppsol och ”flygande farkost”-bolaget Jetson, att vinna mark i USA. 

Fordonen som använder skenorna måste även utrustas med så kallade ”avtagare” undertill, i princip en metallram med 3-5 släpkontakter, till en kostnad på 20.000-50.000 kronor per fordon.
Fordonen som använder skenorna måste även utrustas med så kallade ”avtagare” undertill, i princip en metallram med 3-5 släpkontakter, till en kostnad på 20.000-50.000 kronor per fordon.

Närmast i tid ligger dock samarbetet med logistikjätten och restauranggrossisten Martin & Servera. Avtalet undertecknades i förra veckan och Di Digital är först med att rapportera nyheten under måndagsmorgonen. 

Till en början går samarbetet ut på att Elonroad installerar stationära laddskenor vid portarna på Martin & Serveras distributionsterminal i Malmö. Detta för att möjliggöra enkel laddning medan fordonet lastar och lossar.

”I regel hinner man ladda kring 40 procent av batteriet under de 30–40 minuter som fordonet lastar och lossar. Att ladda lite då och då är faktiskt bättre för batteriets livslängd”, säger vd:n Karin Ebbinghaus.

Projektet börjar i liten skala, för att serva den första elektriska lastbil som ingår i Martin & Serveras fordonsflotta i Malmö. Men potentialen är stor. Idag nyttjar restauranggrossisten 300 fordon för dagliga varuleveranser till Sveriges restauranger och storkök. Endast fem av dem är eldrivna i dag, men de fossildrivna fordonen byts stegvis ut och bolaget har ett mål om att vara klimatneutrala 2030. 

”För oss är det en genombrottsorder, vi är redo att skala upp”, säger Karin Ebbinghaus, som spår att storkunden kan generera intäkter på 40 till 60 Mkr på sikt. 

”Martin & Servera är nyfikna och framåtlutade. De är precis den typen av aktörer som krävs för att en grön omställning ska kunna ske”, slår hon fast.

Magnus Schultz, strategi- och utvecklingschef på Martin & Servera Logistik, är positiv till Elonroads teknik. Men han är tydlig med att den fortfarande är under utvärdering. 

”Får vi ett lyckat utfall av denna test så ser vi absolut detta som en intressant teknik att skala upp”, säger han.

Illustration av hur containertransport kan underlättas med laddskenor på plats i en hamn.
Illustration av hur containertransport kan underlättas med laddskenor på plats i en hamn.
Innehåll från WintAnnons

Egen konsultfirma – hur mycket måste du ta betalt?

Många som driver tjänste- och konsultbolag vet inte ifall deras timpriser kan täcka bolagets löpande utgifter, vilket kan få förödande konsekvenser för deras ekonomi. Anders Nilsson från den automatiserade bokföringstjänsten Wint berättar hur du kan försäkra dig om att du tar rätt timpris för dina tjänster.

Det är vanligare än man kan tro att den som startar upp ett tjänsteföretag väljer att erbjuda ett timpris helt baserat på magkänsla – eller genom att lägga sig på samma nivå som sina konkurrenter. 

– Det man då glömmer bort är att timpriset inte bara är en siffra i en offert, utan någonting som ska se till att du har råd att betala ut din lön och täcka bolagets kostnader varje månad, säger Anders Nilsson, skatte- och redovisningsexpert på den automatiserade bokföringstjänsten Wint. 

Hur mycket behöver du fakturera varje månad?

Det bästa sättet för att bestämma ditt timpris är enligt Anders att börja bakifrån och ställa dig följande frågor:

1. Hur hög lön vill jag och mina eventuella kollegor kunna ta ut varje månad, före skatt?

2. Vilka fasta kostnader, utöver lönekostnader och arbetsgivaravgifter, har jag i firman? (hyra av kontor, telefonräkning, bokföringskostnader, programvaror, etc.)

– När du har dessa summor klara för dig finns flera kalkylverktyg på nätet som du kan använda för att räkna ut hur mycket du behöver fakturera varje månad för att täcka såväl de fasta kostnaderna som din lön och arbetsgivaravgifterna, säger han.

– Ponera att du är ensam i bolaget och vill plocka ut en lön på 40 000 kr före skatt. Dessutom har du fasta kostnader på 15 000 kr i månaden. Då skulle du behöva fakturera för ungefär 76 100 kr/månad för att gå plus minus noll. Men helst vill du såklart gå ytterligare lite plus varje månad för att få ett bra resultat och möjlighet till en utdelning i slutet av året, så vi höjer den siffran till minst 80 000 kr.

Läs också: Företagare – så bör du tänka kring din lön 2023 

Vad blir ditt timpris?

Nu när du vet detta blir nästa steg att avgöra hur många timmar i månaden du kommer kunna ta betalt för. En genomsnittlig arbetsmånad består av 167 timmar, varav ganska många kommer behöva vara odebiterade, då du arbetar med administration, försäljning, reser, går på kundmöten eller på annat sätt lägger ner tid som du inte kan ta betalt för. 

När du räknar ut ditt timpris måste du med andra ord ta höjd för vilken debiteringsgrad du kommer kunna upprätthålla. 

– Man skulle kunna hävda att en sjuttioprocentig debiteringsgrad är ett riktmärke att sträva mot. Det skulle i så fall innebära att du ska försöka ta betalt för ca 117 av dina 167 timmar varje månad, vilket ger dig ett lägsta timpris på ca 685 kr/h (80 000 / 117 ≈ 683,8). För att klara break-even varje månad alltså, påpekar Anders.

Tänk på marginalerna

Nu när du vet allt detta kan du börja kolla vad du har för marginaler att höja ditt timpris ytterligare. 685 kr/h är ditt minimum, men du vill ju kunna gå plus när du har en bra månad så att du har en extra buffert att spela på ifall någon månad skulle gå sämre. Helst vill du alltså höja priset lite till. 

– Det är nu du kan börja snegla på konkurrenterna. Tar de 800, 900 eller till och med 1100 kr/h? Då finns såklart utrymme för dig att höja ditt pris också. Ju högre du har utrymme att gå, desto bättre för dina marginaler, säger Anders. 

Han påpekar också att det finns fler parametrar att ta hänsyn till när det gäller just marginalerna, till exempel att försöka öka debiteringsgraden. Eftersom tid bokstavligt talat är pengar för den som säljer tjänster finns mycket att vinna på att minimera den arbetstid som du inte kan ta betalt för. 

– Ju fler administrationstimmar du kan kapa bort, desto mer tid kan du lägga på att hjälpa dina kunder – vilket innebär extra klirr i kassan för dig. Genom att automatisera din bokföring och ekonomihantering slipper du mycket pappersarbete som du istället kan lägga på det du gör bäst.

Läs mer: så automatiserar Wint din bokföring 

 

Mer från Wint

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wint och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera