1515

Kris i Stockholms stads digitala prestigeprojekt

Stockholms stad har investerat mer än en halv miljard kronor i en ny digital plattform för skolor. Nu hotas projektet av förseningar och kostnadsökningar, enligt flera källor. ”Vi vet inte vart pengarna har tagit vägen”, säger Lärarnas Riksförbund.

Stockholms stads it-direktör Ann Hellenius tar nu över ansvaret för Stockholms nya skolplattform.
Stockholms stads it-direktör Ann Hellenius tar nu över ansvaret för Stockholms nya skolplattform.Foto:Jesper Frisk/TT

För tre år sedan inledde Stockholms stad projektet ”Skolplattform Stockholm”. Målet med projektet, som har en budget på nära 700 Mkr, är att skapa en gemensam och övergripande digital plattform för alla kommunens 750 skolor och förskolor.

Plattformen skulle vara på plats till slutet av 2018.

Projektet har dock inte gått som planerat. För att få kontroll över projektets omfattning och kostnader flyttas ansvaret nu bort från utbildningsförvaltningen. I stället tar stadsledningskontoret, som leder stadens förvaltning och organisation, över.

Jag har ingen aning om prislappen.

Stockholms stads it-direktör Ann Hellenius underkänner utbildningsförvaltningens styrning av projektet. Flytten sker enligt henne eftersom utbildningsförvaltningen inte har tillräcklig erfarenhet av att driva så omfattande it-projekt.

”Under delar 2015 och 2016 har vi sett att det krävs en större erfarenhet av framdrift av denna typ av projekt. Det handlar om att klara av att hålla ihop något så omfattande”, säger Ann Hellenius.

Di Digital har upprepade gånger sökt Tony Mufic, utbildningsdirektör i Stockholm, för en kommentar. Han hänvisar alla frågor till Ann Hellenius.

Läs mer: Så mycket kostade försvarets träningsapp

Skolplattformen har en maxbudget på 695 miljoner kronor som enligt Ann Hellenius i dagsläget inte har överstigits.

Däremot är flera fackliga representanter som Di Digital har talat med oroliga över kostnaderna och det en person kallar ”exempellösa priser”. Facken har flera gånger frågat hur mycket pengar som har gått åt utan att få svar.

”Mitt intryck är att det har kostat väldigt mycket pengar och vi vet inte vart pengarna har tagit vägen. Den redovisningen har varit bristfällig”, säger Bengt Nordström på Lärarnas Riksförbund i Stockholm.

”Jag har ingen aning om prislappen”‚ säger Erik Jung på Lärarförbundet, som har informerats om projektet i en referensgrupp. Den har dock inte haft reella möjligheter till påverkan, menar han.

Facken har inte bara bekymrat sig över projektets kostnader, utan även att kraven som kommunen preciserade i början snabbt skulle halka efter teknikutvecklingen.

Staden har dragit i handsbormsen i en del av projektet, som efter tre år av utveckling inte har levt upp till stadens krav. En upphandling av ett nytt pedagogiskt verktyg för alla stadens skolor valde staden nyligen att inte förlänga.

Det kontraktet var ursprungligen värt 16,5 miljoner kronor. Enligt uppgift till Di Digital kan kostnaden inom det området ha ökat till 80 Mkr. Det tillbakavisar dock Ann Hellenius.

”Vi måste se vad som blir kostnadspåverkan när vi inte förlänger med leverantören. Vi måste först analysera detta och fatta beslut om en reviderad tidsplan. Det troliga är att det blir någon form av kostnadspåverkan. Men alla siffror är rena spekulationer”‚ säger Ann Hellenius.

Vi står egentligen i ett pausläge där vi väntar på nya direktiv.

Jätteprojektet riskerar nu kraftiga förseningar, enligt flera personer som Di Digital har talat med.

”Vi står egentligen i ett pausläge där vi väntar på nya direktiv”‚ säger en person som har arbetat med plattformen.

Läs mer: Därför stängde Stockholms it-direktör ned sin it-avdelning

Förflyttningen av skolprojektet har lett till oro bland medarbetarna på utbildningsförvaltningen över projektets framtid.

”Det finns en oro från fackligt håll i utbildningsförvaltningen på grund av att man flyttar över ansvaret”, säger Ann Hellenius.


Innehåll från PageroAnnons

Deras lösning tar företagskommunikation till 20-talet – nu går Göteborgsbolaget Pagero till börsen

Bengt Nilsson, vd på Pagero.
Bengt Nilsson, vd på Pagero.

Att köpa och sälja som företag innebär alltför för ofta fortfarande pappersarbete där prislistor, ordrar, betalningsinstruktioner och inte minst fakturor hanteras manuellt och väldigt lite av dokumentens data kommer till praktisk användning. Det vill Göteborgsbolaget Pagero ändra på med sin plattform för affärskommunikation.

– Det handlar om att göra kommunikation mellan företag lika enkel som den är mellan personer, säger Bengt Nilsson, vd på Pagero.

Som en av grundarna och vd i 20 år för affärssystembolaget IFS har Bengt Nilsson på nära håll sett hur digitaliseringen krupit allt längre in i företagen. Men det finns fortfarande mycket kvar att göra. Sedan tio år är han vd för Pagero som har som mål att bli en ledare på en stor och växande global marknad för digitalisering av affärskommunikation. I stora delar av världen kommunicerar företag år 2021 fortfarande med vanlig post och fax, enligt Nilsson. 

– Kanske använder man e-post som digitalt alternativ, men det krävs fortfarande manuellt arbete för att lägga in informationen i bolagets olika system. Detta vill vi ändra på. Det ska vara lika enkelt som att ringa någon med mobilen, säger han. 

Svensk erfarenhet ger försprång

Pagero har idag kunder i över 140 länder och att vara ett svenskt bolag har sina fördelar, menar Nilsson. Den digitala mognaden i Sverige är bland den högsta i världen. Så när myndigheter nu i ett stort antal länder världen över inför lagkrav på digital hantering av olika sorters dokument ger erfarenheten som Pagero har samlat på sig på hemmamarknaden ett försprång. 

– Det gör att vi kommer kunna bli en av de marknadsledande aktörerna, säger Bengt Nilsson. 

Kopplar samman över 12 miljoner företag

Pageros nätverk är skapat för att låta köpares och säljares affärssystem utbyta meddelanden så att köp- och säljprocesserna kan digitaliseras och effektiviseras. Genom att koppla sitt affärssystem till plattformen når man idag över 12 miljoner företag världen över. 

Utöver nätverket erbjuder Pagero även en rad applikationer och tjänster för att automatisera processer och utnyttja värdet av korrekta och tillförlitliga data. Och behoven kan skilja sig något mellan branscher. 

– Inom sjukvården behövs system för automatisering i syfte att effektivisera och öka patientsäkerheten medan exempelvis tillverkningsindustrin kan behöva verktyg för att säkerställa spårbarhet i leverantörskedjan, transparens och compliance, säger Bengt Nilsson.

För statlig verksamhet finns andra incitament, exempelvis att minska momsgapet som på många håll är högt delvis på grund av låg digital mognad och därav låg kontroll – ett problem många länder försöker lösa genom just digitalisering av affärsdokument.

Drivkrafter är många, men oavsett bransch pekar de i samma riktning.

– På lång sikt ser vi det som en självklarhet att kommunikation mellan företag kommer vara 100 procent digital och automatisk – i realtid, säger Nilsson.

Listning på Nasdaq First North Growth Market

För att ta nästa steg på tillväxtresan och i den internationella expansionen förbereder nu Pagero en nyemission och listning på Nasdaq First North Growth Market. För mer information, se pagero.se 

 

Mer från Pagero

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Pagero och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?