1515
Annons

Kriget slår mot svenska technoteringar

Allt fler techbolag uppges göra som Doktor.se och skjuta upp sina noteringsplaner. Orsaken är ett tuffare marknadsläge för teknikbolag – något som förvärrats av kriget i Ukraina.

Erik Sprinchorn, förvaltare på Tin Fonder, Doktor.ses medgrundare och vd Martin Lindman, och Vois medgrundare och vd Fredrik Hjelm.
Erik Sprinchorn, förvaltare på Tin Fonder, Doktor.ses medgrundare och vd Martin Lindman, och Vois medgrundare och vd Fredrik Hjelm.
Stockholmsbörsens börsklocka, Doktor.ses medgrundare och vd Martin Lindman, och Vois medgrundare och vd Fredrik Hjelm.
Stockholmsbörsens börsklocka, Doktor.ses medgrundare och vd Martin Lindman, och Vois medgrundare och vd Fredrik Hjelm.

Högprofilerade börsintroduktioner av techbolag som Hemnet, Revolution Race, Cint CINT -0,91% Dagens utveckling och Truecaller TRUE B +2,21% Dagens utveckling bidrog till att Stockholmsbörsen blev Europas näst största noteringsplats i fjol, enligt Bloomberg. Mer än hälften av noteringarna skedde inom tekniksektorn, enligt den genomgång som nyhetstjänsten genomförde härom veckan. 

Men sedan årsskiftet är noteringsivern som bortblåst. Börserna i Norge, Italien, Tyskland, Frankrike och Storbritannien har alla haft en starkare start på noteringssäsongen.

Läs mer: Experten varnar för techbolagen som noterades 2021

Ett skäl till att svenska techbolag undviker börsen just nu sägs vara de skarpa kursnedgångar som drabbat allt från amerikanska teknikjättar som Meta till svenska storspelare som Spotify, Truecaller och Storytel. Trenden är till stor del driven av sektorrotationen till följd av inflations- och ränteförväntningar och började redan innan Rysslands invasion av Ukraina.

Men kriget har förvärrat situationen då det orsakat breda nedgångar på börsen, liksom ytterligare inflationstryck och minskad riskaptit i Europa. Sådant slår hårt mot alla, men särskilt mot den typ av techbolag som bränner mycket kapital i jakt på tillväxt.

”Läget är helt klart tuffare för technoteringar jämfört med de senaste åren. Vi har sett en del noteringar skjutas på framtiden vilket dock är ganska naturligt i nuvarande miljö”, säger Emil Hjalmarsson, investeringschef på Axis-grundaren Martin Grens bolag Grenspecialisten, som investerar i lönsamma bolag med bevisade affärsmodeller, ofta inom it-sektorn.

Erik Sprinchorn, förvaltare på TIN Fonder med inriktning mot bolag inom ny teknik, håller med.

”Det är förmodligen en bra gissning att flera noteringar kommer att skjutas upp”, säger han.

Erik Sprinchorn är en av förvaltarna bakom TIN Ny Teknik, en teknikinriktad fond som under långa perioder slagit index med råge. Men i år har fonden backat med hela 25 procent. Det kan jämföras med Stockholmbörsens breda index som fallit med drygt 17 procent sedan årsskiftet.

”Kriget är ju en händelse av historiska proportioner. Det finns inget bolag som vill noteras i denna miljö. Vi behöver nog lite mer fast mark under fötterna innan det fönstret öppnar sig igen”, säger Erik Sprinchorn.

Ett tydligt exempel på det Sprinchorn talar om är den digitala vårdjätten Doktor.se som för en dryg vecka sedan meddelade att de att skjutit på sina planer om en notering på Stockholmsbörsens huvudlista under det första kvartalet i år. Noteringen såg ut att bli en av årets största inom tech. Enligt Di:s uppgifter indikerade gråhandeln på andrahandsmarknaden i början av året att Doktor.se har nått en värdering över 10 miljarder kronor.

”Vi måste acceptera marknadsklimatet och anpassa oss efter det”, sa vd:n Martin Lindman till Di den 4 mars.

Doktor.se är Sveriges näst största nätläkare efter Kry och har enligt egen utsago nu nått över 1 miljon registrerade användare på sin hemmamarknad. Men expansionen kostar pengar, och bolaget lever fortfarande på riskkapital. En lyckad notering till ett högt värde hade kunnat öppna nya möjligheter till finansiering och förvärv med egna aktier. Men en misslyckad notering skulle kunna stå bolaget dyrt, och då är det bättre att hushålla med kassan och avvakta nästa börsfönster.

Doktor.se:s beslut skapar frågtecken kring Klarna och Voi, två andra stora svenska teknikbolag som är aktuella för en börsintroduktion i år eller nästa år.

Av dessa två är Klarna överlägset störst med en värdering om 390 miljarder kronor. Att Klarnas troliga börsnotering inte har fått mer uppmärksamhet beror på att bolaget indikerat att den troligtvis sker i USA eller Storbritannien, snarare än i Stockholm. Någon exakt tidsplan har vd:n Sebastian Siemiatkowski däremot inte velat gå ut med.

Elskoterbolaget Voi har dock sagt att man siktar på en börsnotering på en nordisk börs. Det kan ske tidigast under andra halvåret i år, eller under 2023, enligt vd:n vilket Di Digital rapporterat om. Bolaget tog nyligen in drygt 1 miljard kronor i nytt riskkapital. Kapitalrundan värderade hela bolaget till mellan 8 och 9 miljarder kronor, utan det nya kapitalet inräknat.

Voi har i dag ett tusental medarbetare, verksamhet i runt 80 olika städer i Europa och intäkter på cirka 900 Mkr i fjol, enligt Di Digitals beräkningar. Di Digital har, utan framgång, sökt Vois vd Fredrik Hjelm för en kommentar till huruvida kriget i Ukraina påverkar hans syn på när en eventuell börsnotering kan ske. 

Emil Hjalmarsson på Grenspecialisten tror dock att marknaden kommer ha svårt att värdera förlustbringande, snabbväxande techbolag den närmaste tiden.  

”Olönsamma bolag men med väldigt stark tillväxt kommer sannolikt få kraftigt lägre värderingar jämfört med tidigare om räntorna fortsätter att stiga. Men vi tror att lönsamma bolag med en rimlig tillväxt fortsatt kommer handla på, i historiska mått mätt, höga multiplar men lägre än tidigare. Starka kassaflöden i skalbara affärsmodeller skapar möjligheter i innovativa bolag”, säger han.

Ett hoppingivande tecken är att svenska teknikbolag fortfarande lyckas locka investerare utanför börsen. Både ellastbilstillverkaren Volta Trucks och bolåneutmanaren Borgo tog exempelvis in miljardinvesteringar under februari. Och under onsdagen, ett par veckor efter krigets utbrott, tog försäkringsutmanaren Insurely in 190 miljoner kronor i en investeringsrunda som värderade bolaget till över en miljard kronor.

Fotnot: För fler exempel på techbolag som överväger noteringar, se Di Digitals lista över Sveriges 64 miljardvärderade teknikbolag för 2021.

Läs mer: Techfrossan smittar av sig på onoterat

Hästar och tech ska locka tusentals arbetare till lilla Boden

Jätteprojektet med det gröna stålverket H2 Green Steel kräver också tusentals människor på plats i Boden. Vd:n Henrik Henriksson vill rekrytera brett och lockar med en högteknologisk arbetsplats – men även hästar.

Henrik Henriksson, vd för H2 Green Steel.
Henrik Henriksson, vd för H2 Green Steel.Foto:Jack Mikrut

Närhet till Sveriges största vattenkraftverk, järnväg som kopplas till Luleå hamn och en förhoppning om järnmalm från närområdet har placerat H2 Green Steel, H2, i Boden. Det gröna stålbolaget har dock flera knäckfrågor att lösa, som finansieringen där vd:n Henrik Henriksson nyligen berättade för Di att lån ska vara på ingång. H2 behöver också få till flera tillstånd efter att häromveckan fått grönt ljus för att starta bygget av fabriken.

Men en annan viktig resurs som måste till är människor. Boden är en relativt ung stad med hundra år på nacken, känt som en knytpunkt för järnvägen och tidigare bas för Övre Norrlands försvar. I tätorten i Boden bor idag omkring 16.000 personer, att jämföra med 24.000 i Piteå och drygt 49.000 i Luleå.

”Vi börjar med 2,5 halv ton produktion 2025 och omkring 2028–2029 går vi upp till 5 miljoner ton. I första steget behöver vi 1.500–1.600 personer och i nästa strax över 2.000”, säger Henrik Henriksson och påpekar att det krävs färre människor än i ett traditionellt stålkraftverk.

Även när själva fabriken byggs behövs där omkring 3.500–4.000 personer på plats enligt bolaget. Med den ökade befolkningsmängden växer också antalet arbetstillfällen i orten.

”Det har inte byggts ett nytt stålkraftverk i Europa sedan 1970-talet. Och det kommer inte se ut som ett klassiskt stålverk utan det är digitaliserat och automatiserat.”

Vd:n siktar också in sig på en bredare rekryteringsbas där hälften av personalen ska bestå av kvinnor respektive män. Han menar också att det finns över hundra tusen invånare i kranskommunerna.

”Vi måste även jobba med nyanlända svenskar tillsammans med kommunen för att integrera dem i samhället och snabbt få in dem i arbete. Det är viktigt att få igång ett tidigt samarbete med skolan som gymnasieingenjörer som är perfekt för rollen som operatör.”

Det ska också till ett infrastrukturprojekt tillsammans med kommunen för att bygga nya bostäder. 

”Det har vi lärt oss från Northvolt och det måste finnas möjligheter för familjer att flytta dit.”

Ett annat lockbete han lyfter fram är hästsporten där Boden är känd för sin travbana och är ”norra Sveriges hästtätaste ort” enligt kommunen.

”Det är en av Sveriges populäraste sporter. Boden har ett av Sveriges starkaste hästcentrum och där man har gjort stadsplanering för att kunna ha hästgårdar nära staden”, säger Henrik Henriksson. 

Läs mer: H2 Green Steel närmar sig lån och gröna krediter

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera