1515
Annons

Köpfest på nätet – då blir 2017 ett ödesår för butikerna

Den svenska handeln går som tåget, men på butiksgolven står det stilla. Med bara veckor kvar innan nyårsklockorna ringer finns det tecken på att 2017 kan bli det år då svensk butikshandel faktiskt krymper. “Det går väldigt fort nu”, säger Andreas Svensson, analytiker på HUI.

Daniel Bergvall, butiksbiträde på Ica Flygfyren i Norrtälje som har ett av Sveriges första provrum för ehandelskunder. Beställ på nätet, prova och returnera det som inte passar direkt vid ditt utlämningsställe.
Daniel Bergvall, butiksbiträde på Ica Flygfyren i Norrtälje som har ett av Sveriges första provrum för ehandelskunder. Beställ på nätet, prova och returnera det som inte passar direkt vid ditt utlämningsställe.Foto:Vilhelm Stokstad/TT

Det första halvåret 2017 markerar en brytpunkt i svensk handelshistoria. Då växte handeln med sällanköpsvaror med knappt två procent, men inget av tillväxten kom från de fysiska butikerna. För första gången någonsin stod e-handeln för hela tillväxten.

Nu fruktar många butiksägare att omsättningen för helåret 2017 kan bli lägre än den för 2016.

”Det kan hända att sällanköpshandeln i butik har svårt att hålla samma omsättning 2017 som 2016. Vi får facit när vi stänger böckerna nästa år”, säger Karin Johansson, vd för Svensk Handel.

Svensk Handels vd: ”Vissa köpcentrum kan mycket väl rivas”

Andreas Svensson, analytiker på HUI, pekar på samma trend.

“Det går väldigt fort nu. För bara ett par år sedan stod butikerna för 80 procent av tillväxten inom sällanköpshandeln. Under det första halvåret i år står e-handeln för hela tillväxten”, säger Andreas Svensson, analytiker på HUI.

Läs mer: Så byggde de vinstmaskinen från Borås: ”Vi ville bara tjäna extrapengar”

Tillväxten inom e-handel under andra kvartalet landade på 15 procent. Men det handlar inte om att fler svenskar handlar på nätet, utan om att de redan frälsta handlar mer och fler typer av produkter. Svenskarna har gått från att handla böcker och kläder på nätet till att handla allt, från elektronik till barnvagnar och sportartiklar.

En annan faktor som driver på tillväxten inom näthandeln är de nya shoppinghögtiderna. Enligt en undersökning från Postnord och Sifo handlade svenskarna för 5,3 miljarder kronor under Black Friday. Fler än hälften av de tillfrågade uppgav att de enbart köpte sina reafynd på nätet. Det verkar alltså som att e-handeln även vann Black Friday-slaget om konsumenternas pengar. 

Staffan Mörndal, partner på Verdane Capital som bland annat är storägare i Boozt.com och Mathem.se, är förvånad över den effekt som handelsdagar som Black Friday och Cyber Monday har fått för försäljningen. 

Läs mer: Postnord: Svenskar handlade för över 5 miljarder under Black Friday

“Vi hade i våra 23 portföljbolag över 100 procent tillväxt under Black Friday-veckan. Så den totala tillväxten är som förväntat eller lite bättre för e-handeln under året”, säger han. 

Patrik Hedelin, partner på eEquity som har investerat i bland annat Footway, NA-KD och skönhetssajten eleven, berättar att deras portföljbolag hade en ökad försäljning med 115 procent under helgen jämfört med året innan.

Den stundande julhandeln med efterföljande mellandagsrea kommer att bli avgörande för om e-handeln fortsätter att stå för hela tillväxten inom sällanköpsvaror.

Och det ser lovande ut. Enligt en prognos från Postnord förväntas Svenskarna handla julklappar för 6,4 miljarder kronor på nätet. Det skulle i sådant fall innebära att var tredje julklapp i år handlas på nätet.

En fråga som ofta ställs är när och om den så kallade butiksdöden kommer till Sverige. Den punkt där fysiska butiker tappar så pass mycket omsättningen att de tvingas lägga ned i stor skala. I USA har det redan börjat ske. Enligt en sammanställning som Business Insider har gjort beräknas 6400 butiker stänga i USA under 2017 i vad som kallas “The Retail Apocalypse”. 

“Vad gäller butiksdöden så upplever jag att vi fortfarande inte har sett så mycket av nedläggning av butiker i Sverige, medan att den har accelererat i USA som alltid ligger några år före”, säger Staffan Mörndal.

Men att den kommer även till Sverige är han övertygad om. Kanske redan nästa år. 

“Kostnaden för butikslokalen utgör i genomsnitt 15 procent av omsättningen för fysiska butiker. För en e-handlare är lagerkostnaden i snitt en procent av omsättningen. Om omsättningen minskar, som vi nu ser att den gör, så ökar den fasta kostnaden för butiken som andel av omsättningen och det blir svårt att ta igen lokalkostnader om omsättningen minskar.”

Patrik Hedelin menar att vi till viss del redan i dag kan se hur den fysiska handeln har ändrat karaktär till följd av digitaliseringen. 

Läs mer: Deras e-handel gör 46 miljoner i vinst – efter fyra år 

“Vi ser e-handlare som öppnar butiker för att bygga sitt varumärke där det tidigare låg traditionella retailkedjor. Där Siba låg tidigare på Kungsgatan blir det nu en flagship-store för e-handlarna Royal Design och Rum 21.”

I USA är det också den köpcentrumbaserade handeln som drabbats hårdast av butiksnedläggningar. Både i Sverige och  USA uppgår e-handelns andel av den totala försäljningen till strax under tio procent och under det andra kvartalet i år växte den amerikanska e-handeln med 16,3 procent.

Samtidigt byggs det nya handelsplatser och köpcentrum för fullt i Sverige i dag. Enligt en  Sammanställningen från HUI Research i samarbete med Datscha och Nordic Council of Shopping Centers (NCSC) planeras det för 1 miljon nya kvadratmeter handelsyta fram till år 2020.

Men Staffan Mörndal är tveksam till att den nya ytan kommer att utgöra ett nettotillskott i den fysiska handeln.

“Det kommer att bli mer än en miljon kvadratmeter ledigt någon annanstans om de lyckas hyra ut den nybyggda miljonen.”

Indikationer på konjunkturtopp i techbranschen

Vinstregnet kan vara över för asiatiska teknikjättar. Stigande kostnader pressar, samtidigt som efterfrågan kan vara på väg att minska när kunderna väljer att sälja från lagren, enligt en ny rapport.

Foto:Joe Buglewicz, Vincent Yu

Under pandemin har oro för störningar i leveranskedjorna fått flera företag att fylla på sina lager. Enligt en färsk rapport från den franska investmentbanken Netaxis ökade lagerandelen av taiwanesiska bolags totala tillgångar från 18 procent under perioden 2015–2021, till 22 procent under årets första kvartal.

Taiwan – med sin starka tekniktillverkningssektor – är känslig för svängningar och kan därmed ses som en tidig indikation på utvecklingen inom techbranschen i övriga Asien.

Pressade av högre räntor och lägre konsumentefterfrågan – bland annat till följd av inflationen på flera håll i världen – väljer nu flera företag att sälja av sina lager och väntar med att själva lägga nya ordrar. 

Asiatiska teknikbolag som sydkoreanska Samsung och taiwanesiska TSMC har redan meddelat att de skalar ned produktionen eller varnat för vad lagerutförsäljningen hos kunderna kan innebära.

Det kan framför allt slå mot Taiwan, där minskade exportordrar redan märks gentemot storkunderna USA och Kina.

”I takt med att kunder försenar beställningar för att sälja av sina lager kommer fler tillverkare att tvingas sänka priserna och ge rabatter, vilket också kommer att ha en inverkan på bruttomarginalen. Detta innebär att den starka tillväxten i omsättning och bruttomarginal de senaste två åren kan nå en konjunkturtopp”, skriver investmentbanken i rapporten. 

Samtidigt syns tecken i Japan på att man fortfarande försöker att öka lagren av komponenter och råmaterial, där det fortfarande råder brist vilket fått bolag att skjuta upp tillverkningen av konsumentprodukter som riskokare och tvättmaskiner, enligt Nikkei Asia.

Enligt Netaxis kommer till och med den starka halvledarbranschen i Asien att påverkas, men där kan efterfrågan hållas uppe av en fortsatt starkt tillväxt i bland annat bilsektorn och datacenter.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera