1515
Annons

Konkurrensen ökar för Blocket – slopar avgiften

Blocket slopar avgifter efter ökad konkurrens från bland annat Facebooks gratistjänst – en satsning som väntas snuva andrahandssajten om 60 miljoner kronor årligen. ”Vi ser en potential i att växa i engagemang på både köp- och säljsidan”, säger Blockets vd Robin Suwe. 

Blocket samlar runt 600.000 annonser. I mitten: Blockets vd Robin Suwe.
Blocket samlar runt 600.000 annonser. I mitten: Blockets vd Robin Suwe.Foto:Montage/Press/TT

Läs Di Digitalt i 3 månader för endast 197 kr

ord. pris 429kr/mån

spara
1090 kr

Få tillgång till allt digitalt innehåll i 3 månader för 197 kr. Därefter tillsvidare med 25% rabatt, endast 322 kr/mån i 12 månader. Alla priser är inklusive moms.

Visa allt som ingår

Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

Tillgång till över 1 100 aktiekurser i realtid

Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev


Betala som

Betalsätt

Genom att klicka på ”Godkänn köp” godkänner jag Dagens industri AB:s prenumerationsvillkor och bekräftar att jag tagit del av Dagens industris AB:s personuppgiftspolicy.

Innehåll från HogiaAnnons

”Därför måste kedjans alla delar hålla vid en cyberattack”

Efterhand som samhället blir mer digitaliserat ökar cyberbrottsligheten oerhört snabbt; den har blivit en global, evolutionsdriven affärsidé som omsätter enorma summor och skapar omfattande problem för aktörer världen över.

– Cybersäkerhet är en katt-och-råtta-lek med en mängd olika dimensioner, betonar Bjarne Johannesen, chefsdesigner inom infrastruktur på Hogia.

Cyberbrottslighet har gått från att handla om enstaka individer i en källare, till företagsliknande verksamheter med stora organisationer, tydliga mål och uttalade visioner. Den ökade tillgängligheten och komplexiteten har medfört att det blir allt vanligare att externa aktörer betalar för att få denna typ av attacker utförda – cybercrime-as-a-service. 

– Cyberbrottsligheten är synnerligen sofistikerad och tröskeln för att nyttja sådana tjänster blir allt lägre. Därför kan man inte enbart beakta externa hot, utan alla företag bör också ta hänsyn till interna risker. Vi lever i en informationsdriven värld och information kan lätt hamna i fel händer, oavsett om det beror på illvilja eller är ett misstag, konstaterar Per Boman, IT-säkerhetsspecialist hos Hogia. 

Den vanligaste hotbilden är fortfarande riktade attacker, såsom phishingattacker, där medarbetare, oavsett vem man är eller vad man arbetar med, exempelvis luras att klicka på osäkra länkar i falska e-postmeddelanden. Syftet för de kriminella är att på så sätt komma över uppgifter för att kunna ta sig in i företagets IT-system. Hogia, som under många år har byggt avancerade systemstöd inom HR, transport, lön och ekonomi, satsar därför stora resurser både på att utbilda sin personal förebyggande och på att bygga system med en så säker arkitektur som möjligt. 

– Ju större chans till ekonomisk vinning, desto mer tid ägnas åt att få länken eller budskapet i det falska mailet att kännas seriöst. Därför räcker det inte att enbart satsa på riktigt bra säkerhetssystem, utan det är centralt att kontinuerligt utbilda sina medarbetare kring hur cyberkriminella arbetar, förklarar Martin Thulin, utvecklingsansvarig för Hogia Signit.

– Vi har också valt att sätta säkerheten som främsta fokus i exempelvis vår digitala signeringstjänst Hogia Signit. Endast fyra av tjugofyra granskade signeringstjänster uppfyller kraven som EU-förordningen eIDAS ställer på avancerade elektroniska underskrifter, och Hogia Signit är en av dem. 

Ha en plan på plats

Både Martin, Per och Bjarne understryker vikten av att ha en utförlig plan på plats. Redan innan olyckan är framme behöver man ha färdiga rutiner så att man vet precis vad man ska göra om företaget drabbas av ett intrång. 

– Man behöver inte vara expert för att ta de första stegen. Tillsammans kan man komma en bra bit på väg vad gäller att identifiera risker och konsekvenser. Därefter bör man kartlägga sina viktigaste tillgångar – vad måste man skydda respektive vad vill man skydda? Skulle något ändå hända gäller det att ha kommunikationen på plats och vara transparent både med medarbetare och kunder, betonar Bjarne. 

Säkerhet som matchar brottsligheten

Även med de bästa avsikter kan det dock vara svårt att hålla sig à jour med den snabba utvecklingen och än svårare att på egen hand täppa till alla potentiella säkerhetshål. 

– Av den anledningen lägger Hogia omfattande resurser på omvärldsbevakning, för att ha stabila och robusta system vars säkerhet matchar den cyberkriminella utvecklingen, berättar Per Boman.

 Själva arbetar Hogia i lager på lager för bästa tänkbara säkerhet.

– Kärnan – våra kunders data – är det viktigaste. Det är med avstamp i detta som vi bygger våra lösningar och våra många olika lager av säkerhet, såväl som hanterar data och kryptering, behörigheter och mycket mer. Med tydliga regler och rutiner på plats kan vi leverera nya, säkra versioner av våra applikationer – varje dag. Därutöver har vi automatiska säkerhetskontroller i leveransprocessen, som larmar direkt vid avvikelser, förklarar Bjarne.

– De cyberkriminella är experter på att hitta de svaga länkarna, därför måste kedjans alla delar hålla vid en attack. Av den anledningen är det så viktigt att såväl de IT-system som vi själva använder och de vi utvecklar håller högsta klass. Men inte ens det räcker. Kompetens och medvetenhet hos alla våra medarbetare är minst lika viktigt när det kommer till att förhindra cyberattacker. Att våra kunder kan lita på oss som en säker IT-leverantör och att de kan vända sig till oss för att få råd och svar är det allra viktigaste för Hogia! 

Läs mer om Hogias säkerhetslösningar här  

Se Hogias affärssystem här 

 

Mer från Hogia

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Hogia och ej en artikel av Dagens industri

Handelshögskolan startar ny fond – på jakt efter nästa Klarna

Handelshögskolans SSE Business Lab har skolat företag som Klarna och Budbee, men några investeringar har företagsinkubatorn hittills inte gjort. Nu stängs den första fonden, som leds av Bonnier Ventures och backas av näringslivsprofiler som Sven Hagströmer.

Finansmannen Sven Hagströmer är en av investerarna i SSE Business Labs nya riskkapitalfond, som leds av vd:n Julia Delin.
Finansmannen Sven Hagströmer är en av investerarna i SSE Business Labs nya riskkapitalfond, som leds av vd:n Julia Delin.Foto:Di och press.

SSE Business Lab har sedan starten 2001 stöttat över 250 bolag i sin tillväxtresa med alltifrån mentorskap till lokaler. Men någon finansiell backning har inte förekommit förrän nu. 

”Tidigare har det inte funnits kapacitet. När jag kom in 2018 var jag ensam, i dag är vi fem heltidsanställda”, säger Julia Delin, vd för SSE Business Lab och den nya fonden SSE Ventures.

Med fonden SSE Ventures kommer inkubatorn både kunna stötta sina bolag med tidigt kapital och göra större följdinvesteringar. Nu är den första stängningen på 40 miljoner kronor klar. Den leds av Bonnier Ventures och bland investerarna märks även näringslivsprofiler som Anna Nordell-Westling, Sven Hagströmer, Anna Kinberg Batra, Sebastian Knutsson, Willard Ahdritz och Johan Hägglund.

”Vi kommer göra ytterligare en stängning, troligen senare i vår, på ytterligare 60 miljoner kronor”, fortsätter Julia Delin. 

Tanken är att de 100 miljoner kronorna ska investeras i runt 20 bolag per år, och varje bolag som passerar nålsögat kan räkna med en investering på 300.000 kronor.

”Efter sju år hoppas vi kunna göra några exits. Vi har valt en evergreen-struktur, där trettio procent av avkastningen kommer återinvesteras i nya bolag.”

Långsiktighet är ett ledord för SSE Business Lab, som anser att riskkapitalet missgynnas av sin kortsiktighet. Med det nuvarande marknadsläget finns det ett ännu större behov för långsiktiga investerare, menar Julia Delin. 

”Alla fondens investerare kommer från den här världen, och håller med. De ser sättningen i marknaden som en tillfällig dipp, men förstår att de inte kommer få ut pengarna lika snabbt som vid en vanlig riskkapitalfond.”

SSE Business Lab har varit plantskola åt en rad svenska techsuccéer, så det kan vara väl värt väntan menar Julia Delin.

”Jag tror att få hade tackat nej till en tidig investering i bolag som Voi, Budbee eller Klarna – och tack vare det unika investeringsflödet vi får från Handelshögskolan, och supporten som dessa bolag får i programmen på SSE Business Lab, kommer vi se många liknande framgångssagor framöver”, avslutar hon. 

Bonniers investeringschef Johan Skagerlind håller med.

”Ekosystemet kring Handelshögskolan erbjuder en unik möjlighet i sin anrika historia, förankring i näringslivet och inte minst de talangfulla studenterna. Samarbetet med SSE Ventures gör att vi kan vara med och bygga morgondagens bolag”, kommenterar han. 

Fotnot: Dagens industri och därmed Di Digital ingår i samma koncern som Bonnier Ventures.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera