Annons

Kommentar: Facebooks köp synliggör Malmöbolagets slutmål

I backspegeln framstår Malmöbolagets ambitioner inom självkörande bilar bara som ett pitstop. Målet var troligtvis hela tiden att säljas till en techjätte, skriver Di Digitals Jonas Leijonhufvud.

Mapillarys grundare Jan Erik Solem, bolagets ”annoterade” trafikbilder, och Di Digitals Jonas Leijonhufvud.
Mapillarys grundare Jan Erik Solem, bolagets ”annoterade” trafikbilder, och Di Digitals Jonas Leijonhufvud.

Det var i torsdags som Mapillarys grundare Jan Erik Solem berättade i en bloggpost att Facebook köpt hans bolag för en icke-offentliggjord summa. Di Digital rapporterade nyheten sent samma kväll, men fick ingen intervju med grundaren. 

”Allt jag kan säga står i bloggposten. Glad midsommar”, sa Jan Erik Solem per sms till Di Digital i fredags.

Vad tystnaden beror på är oklart. Kanske har Jan Erik Solem skrivit på ett sekretessavtal. 

Flera frågetecken hopar sig nu - vi gör vårt bästa för att reda ut dem:

1. Vad var prislappen?

Summan är inte offentlig, men snacket i Malmös startup-kretsar går ut på att ingen delägare är missnöjd. Enligt en källa var de tidigare delägarna – riskkapitalbolagen Sequoia Capital och Niklas Zennströms Atomico, med flera – mycket nöjda, medan de sena delägarna i alla fall inte ska ha motsatt sig affären. 

Enligt Di Digitals genomgång värderade den senaste finansieringsrundan bolaget till 48 miljoner dollar, eller 450 Mkr enligt dagens växelkurs, i april 2018. Facebook bör rimligtvis ha betalat mer, förmodligen betydligt mer än så för att få med sig alla. En rimlig gissning är att det rör sig om ett miljardbelopp. Facebook har ju ett rykte om sig att betala bra, något man fick efter köpet av Whatsapp för 19 miljarder dollar 2014.

2. Ska bolaget flytta till Silicon Valley nu?

Inte heller på denna punkt går Jan Erik Solem in på några detaljer i sin bloggpost. Men en källa säger sig ha hört att Jan Erik Solem ska flytta till San Francisco, liksom några andra medarbetare. Andra ska flytta till Schweiz, där bolaget har ett litet kluster medarbetare. Totalt uppges Mapillary bestå av kring 50 medarbetare, vilket rimmar med gruppbilden i bloggposten. Av dessa ska ett drygt dussin ha jobbat på kontoret i Malmö, som av allt att döma blir mindre viktigt efter affären.

3. Ska man sluta jobba med teknik för självkörande bilar?

När Jan Erik Solem startade Mapillary 2013 beskrevs bolaget ofta som ett slags crowdsourcat Google Maps. Målet var då att samla in och sy ihop mängder av fotografier tagna av fotgängare, cyklister och bilister runt om i världen till en slags 3D-karta av världen.

Nästa stora steg kom när bolaget började marknadsföra sig som en del av en självkörande framtid. I korta drag handlade det om att Mapillary erbjöd ”annoterade” gatubilder, det vill säga bilder som kunde brytas ner i objektbaserade kategorier som ”träd”, ”människa”, ”hund” och ”gatuskylt”. Dessa kunde användas i simulerade trafiksituationer och ”träna” de AI-system som styr framtidens autonoma fordon.

När bolaget tog in 125 Mkr i april 2018 var det från biltillverkaren BMW:s riskkapitalbolag ”BMW i Ventures”, med bas i Silicon Valley, samt koreanska Samsung Catalyst och kinesiska Navinfo, båda med intressen inom kart- och navigationsteknik.

Bolaget hade då kunder inom fordonsindustrin, bland annat Volkswagenkoncernen. Men i dag tycks detta ha varit ett steg på vägen. Mycket av utbytet ser ut att ha gått ut på att biltillverkarna installerade kameror på sina fordon och delade massiva mängder trafikbilder med Mapillary, i utbyte mot att få en del av dem tillbaka i ”annoterat” format.

Intäkterna var aldrig särskilt stora. Sannolikt var målet i första hand att sälja Mapillary till en techjätte. Jan Erik Solem är ju sedan tidigare känd för att ha startat och sålt bildanalysbolaget Polar Rose till Apple 2010.

I samband med försäljningen till Facebook nämner inte Jan Erik Solem självkörande över huvud taget i sin bloggpost. Med stor sannolikhet fasas de mesta av dessa kundrelationer nu ut.

4. Så varför köper Facebook Mapillary?

Att Mapillary nu hamnar i Facebooks ägo är ett tecken i tiden. Mapillarys enorma bilddatabas, med medföljande analysverktyg, kommer förmodligen att användas på många håll inom techjättens olika avdelningar. 

Mapillarys bilddatabas ska för övrigt förbli öppen, enligt Jan Erik Solems bloggpost. Det nya är att även kommersiella aktörer ska få använda den gratis.

I grunden ser det därmed ut som att Facebook vill bygga en ny standard som kan utmana Google i kampen om att kartlägga hur konsumenter rör sig – var de är, varför de är där och vad de vill. De kommersiella möjligheterna är ändlösa, även om framtiden är svår att sia om.

Uppgifterna från Facebook kring affären är sparsmakade. Nyhetsbyrån Reuters skriver att många sett Mapillary som en aktör inom marknaden för självkörande fordon, men att en talesperson för Facebook säger att tekniken också kan stödja Facebooks utveckling inom förstärkt verklighet, som AR-glasögon och VR-headset. 

Nyhetssajten Cnbc nämner att Facebook använder kartor för att bygga tjänster som Facebook Marketplace, en slags lokal köp-och-sälj-tjänst. 

Nyhetssajten Techcrunch gör en koppling till andra förvärv, som Facebooks köp av Scape Technologies i februari. Scape uppges ha utvecklat en ”visuell positioneringstjänst” som hjälper utvecklare bygga appar som erbjuder betydligt bättre positioneringsprecision än traditionella GPS-system. Bolaget jobbar i gränslandet mellan mobilitet, logistik och robotik och sägs vilja göra det möjligt för alla apparater försedda med en kamera att förstå sin omgivning.

Hur Mapillarys teknik ska bakas in Mark Zuckerbergs nya master plan återstår att se. Men redan nu är ju Facebook ett socialt nätverk där folk laddar upp bilder och berättar var de är och vad de gör. Det är rimligt att tro att Facebooks mål är att gräva där man står och utmana Google med en slags komplett karläggning av hur vi konsumenter rör oss – vad vi är ute efter när vi befinner oss på en viss plats vid en viss tid. Det är ju den typen av finkorniga data som annonsörer och apputvecklare är redo att betala stora summor pengar för.

Innehåll från WintAnnons

Egen konsultfirma – hur mycket måste du ta betalt?

Många som driver tjänste- och konsultbolag vet inte ifall deras timpriser kan täcka bolagets löpande utgifter, vilket kan få förödande konsekvenser för deras ekonomi. Anders Nilsson från den automatiserade bokföringstjänsten Wint berättar hur du kan försäkra dig om att du tar rätt timpris för dina tjänster.

Det är vanligare än man kan tro att den som startar upp ett tjänsteföretag väljer att erbjuda ett timpris helt baserat på magkänsla – eller genom att lägga sig på samma nivå som sina konkurrenter. 

– Det man då glömmer bort är att timpriset inte bara är en siffra i en offert, utan någonting som ska se till att du har råd att betala ut din lön och täcka bolagets kostnader varje månad, säger Anders Nilsson, skatte- och redovisningsexpert på den automatiserade bokföringstjänsten Wint. 

Hur mycket behöver du fakturera varje månad?

Det bästa sättet för att bestämma ditt timpris är enligt Anders att börja bakifrån och ställa dig följande frågor:

1. Hur hög lön vill jag och mina eventuella kollegor kunna ta ut varje månad, före skatt?

2. Vilka fasta kostnader, utöver lönekostnader och arbetsgivaravgifter, har jag i firman? (hyra av kontor, telefonräkning, bokföringskostnader, programvaror, etc.)

– När du har dessa summor klara för dig finns flera kalkylverktyg på nätet som du kan använda för att räkna ut hur mycket du behöver fakturera varje månad för att täcka såväl de fasta kostnaderna som din lön och arbetsgivaravgifterna, säger han.

– Ponera att du är ensam i bolaget och vill plocka ut en lön på 40 000 kr före skatt. Dessutom har du fasta kostnader på 15 000 kr i månaden. Då skulle du behöva fakturera för ungefär 76 100 kr/månad för att gå plus minus noll. Men helst vill du såklart gå ytterligare lite plus varje månad för att få ett bra resultat och möjlighet till en utdelning i slutet av året, så vi höjer den siffran till minst 80 000 kr.

Läs också: Företagare – så bör du tänka kring din lön 2023 

Vad blir ditt timpris?

Nu när du vet detta blir nästa steg att avgöra hur många timmar i månaden du kommer kunna ta betalt för. En genomsnittlig arbetsmånad består av 167 timmar, varav ganska många kommer behöva vara odebiterade, då du arbetar med administration, försäljning, reser, går på kundmöten eller på annat sätt lägger ner tid som du inte kan ta betalt för. 

När du räknar ut ditt timpris måste du med andra ord ta höjd för vilken debiteringsgrad du kommer kunna upprätthålla. 

– Man skulle kunna hävda att en sjuttioprocentig debiteringsgrad är ett riktmärke att sträva mot. Det skulle i så fall innebära att du ska försöka ta betalt för ca 117 av dina 167 timmar varje månad, vilket ger dig ett lägsta timpris på ca 685 kr/h (80 000 / 117 ≈ 683,8). För att klara break-even varje månad alltså, påpekar Anders.

Tänk på marginalerna

Nu när du vet allt detta kan du börja kolla vad du har för marginaler att höja ditt timpris ytterligare. 685 kr/h är ditt minimum, men du vill ju kunna gå plus när du har en bra månad så att du har en extra buffert att spela på ifall någon månad skulle gå sämre. Helst vill du alltså höja priset lite till. 

– Det är nu du kan börja snegla på konkurrenterna. Tar de 800, 900 eller till och med 1100 kr/h? Då finns såklart utrymme för dig att höja ditt pris också. Ju högre du har utrymme att gå, desto bättre för dina marginaler, säger Anders. 

Han påpekar också att det finns fler parametrar att ta hänsyn till när det gäller just marginalerna, till exempel att försöka öka debiteringsgraden. Eftersom tid bokstavligt talat är pengar för den som säljer tjänster finns mycket att vinna på att minimera den arbetstid som du inte kan ta betalt för. 

– Ju fler administrationstimmar du kan kapa bort, desto mer tid kan du lägga på att hjälpa dina kunder – vilket innebär extra klirr i kassan för dig. Genom att automatisera din bokföring och ekonomihantering slipper du mycket pappersarbete som du istället kan lägga på det du gör bäst.

Läs mer: så automatiserar Wint din bokföring 

 

Mer från Wint

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wint och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera