1515
Annons

Kommentar: Attackerna borde bli en väckarklocka

I ett slag lyckades någon stänga ned stora delar av det svenska medielandskapet på webben. Förhoppningsvis får attackerna både medierna, det offentliga och näringslivet i stort att se över sin beredskap mot it-attacker.

Daniel Goldberg är redaktionschef på Di Digital.
Daniel Goldberg är redaktionschef på Di Digital.

Det här är vad vi vet: Under lördagkvällen drabbades en rad svenska mediesajter, bland dem Dagens Nyheter, Dagens Industri, Svenska Dagbladet, Expressen, Aftonbladet och Sydsvenskan, av en omfattande och till synes koordinerad överbelastningsattack. Flera av sajterna var onåbara under större delen av kvällen.

En överbelastning kan enklast liknas vid en slags digital trafikstockning. Genom att skicka enorma mängder skräptrafik slammar angriparen igen måltavlans anslutning till nätet. Det blir fullt i rören, så att säga. En vanlig besökare får allt svårare att komma fram. Till slut blir det omöjligt och sajten slutar svara på anrop.

Att vissa tekniker spårat den anfallande trafiken till Ryssland behöver inte betyda ryskt uppsåt. Med tekniska knep är det enkelt att dölja den verkliga upphovsmannen till en överbelastningsattack. Såväl uttråkade tonårshackare som politiska aktivister har tidigare visat sig kapabla att genomföra storskaliga överbelastningattacker.

Spåren till Ryssland behöver inte betyda ryskt uppsåt. Med tekniska knep är det enkelt att dölja den verkliga angriparen.

 

En lika tänkbar förklaring i nuläget är alltså att spåren österut är något som angriparen medvetet lämnat efter sig för att förvilla. Det är värt att fundera över.

Attackerna är långt ifrån de första i sitt slag. Överbelastningsattacker har använts som politiskt och ekonomiskt vapen på nätet i många år, med såväl stater och storföretag som måltavlor. Syftet kan vara utpressning, att skapa förvirring eller helt enkelt att ställa till med jävelskap.

Att kalla det inträffade för ett hot mot svensk pressfrihet är väl magstarkt. Det gick precis lika bra som alltid att läsa nyheter eller publicera sig på Facebook, Twitter, Linkedin, Instagram, Tumblr, Wordpress, Medium eller någon annan av nätets öppna plattformar. Sveriges Radios och SVTs sajter fortsatte dessutom att fungera som vanligt.

Mer relevant, med förbehåll för att vi inte vet hur, av vem eller med vilken styrka attacken genomfördes, är att fråga varför så få av de drabbade företagen tycks ha haft en ordentlig reservplan. Varför pekade inte fler mediesajter sina läsare mot andra plattformar för att hålla nyhetsrapporteringen igång? Under attacken lade Aftonbladet ut sina nyhetstexter direkt på Facebook. Andra nöjde sig med att informera om attacken och sen hålla tyst. Det tyder på en anmärkningsvärd handfallenhet.

Det vore klädsamt om lördagens attacker ledde till en bred diskussion om samhällets förmåga att stå emot storskaliga it-attacker. Hur kan medieföretagen bättra på sin beredskap? Hur skulle andra stora företag och offentliga system – sjukhus, flygplatser, polis och brandkår – klara ett motsvarande angrepp?  

Att hantera överbelastningsattacker är i mångt och mycket en kostnadsfråga. Av allt att döma är det, åtminstone i mediebranschen, hög till att ge de it-ansvariga lite mer pengar att spela med.

Läs även: Stor överbelastningsattack mot svenska mediesajter

 

Finanskändisar går in i Kry-grundarens haussade olja: ”Vi är redan inne på nästa runda”

Josefin Landgårds bolag Mantle verkar inte ha inte lidit någon större skada av Läkemedelsverkets beslut att förbjuda deras cannabisolja. Den nya hudvårdsserien går som på räls och grundarna har siktet internationellt.

Josefin Landgård har grundat Mantle tillsammans med Stina Lönnkvist
Josefin Landgård har grundat Mantle tillsammans med Stina LönnkvistFoto:Josefine Stenersen

Mantles medgrundare och vd Josefin Landgård, som också var med och startade vårdgivaren Kry 2014, har precis avslutat sitt måndagsmöte med teamet på fem personer. Snart ska de bli åtta. 

Bolagets försäljning av en ny hudvårdsserie som innehåller så kallad cannabidiol-olja, CBD-olja förkortat, har gått som tåget sedan den lanserades i december 2020. 

Från att bolagets intäkter helt stannade av, på grund av att Läkemedelsverket förbjöd försäljningen av den CBD-oljan i mars i fjol, är Mantle nu på banan igen. Under 2021 beräknar man att omsätta 10 miljoner kronor.

”Vi visste att det skulle komma utmaningar med Mantle, som det gör när man är i en ny bransch. Men det är också det som gör att det finns stor potential”, säger Josefin Landgård, och hänvisar även till Krys resa.

Läkemedelsverkets beslut utgick från att oljan kan uppfattas som ett läkemedel, vilket i så fall inte är godkänt i Sverige. Mantle har överklagat till Förvaltningsrätten, men ärendet har inte prövats än.

”Vi är övertygade om att vi ska vinna i frågan, för vi har rätt i sak. Sedan är Sverige bara en marknad, så det är egentligen inte så viktigt. Vi vill använda den svenska marknaden för att bevisa vårt case, men nu har hudvårdsprodukterna tagit sådan fart att det inte är så viktigt längre”, menar Josefin Landgård.

Istället fick bolaget gå ut och be om förtroende från investerare, då de saknade försäljningssiffror att visa upp. Och det gick bra. I november i fjol tog Mantle in en investering på 12 miljoner kronor. Något som grundarna Josefin Landgård och Stina Lönnkvist då valde att inte kommunicera. 

Läs också: Kry-grundaren talar ut om vd-bytet: ”Fick feedback om att jag var gravid” 

Bland de nya ägarna återfinns Oriflame-ägarna Anna af Jochnick och Helene af Jochnick. Även Voi-grundaren Fredrik Hjelm har investerat, via bolaget Semjorka, samt investmentbolaget Ernström & Co som ägs av familjen Hielte-Hobohm och som också är delägare i bolag som Apotea och nyligen i Na-kd. Även Daniel Pilotti, grundare av Ryska Posten, och Johan Karlsson, vd på Slättö, står på ägarlistan. 

Även bolagets tidigare investerare Cristina Stenbeck, Susanna Campbell, Sophia Bendz och Emilia de Poret har lagt in pengar i den nya rundan. 

”De investerare vi har fått in nu är både starka strategiskt och kapitalstarka, vilket innebär att de kan skjuta till kapital i många rundor framöver. Det är inte alla affärsänglar som har möjlighet att vara med hur länge som helst”, säger Josefin Landgård.

CBD-oljan säljs fortfarande på andra marknader och för hudvårdsserien tittar nu Mantle på att börja sälja produkterna i Danmark och Storbritannien. Danmark för att det ligger nära Sverige och det finns en överlapp i skandinavisk kultur och influencers som är de som främst sprider marknadsföringen av produkterna. 

Storbritannien har en mer mogen CBD-marknad, men ännu ingen större spelare som har fått fäste, menar Josefin Landgård.

”Nu har vi galna tillväxtsiffror och vill resa pengar snart igen. Vi diskuterar just nu med brittiska riskkapitalister”, säger Josefin Landgård.

Men att lansera hudvård tar tid. Det är långa ledtider från att ha formulerat en produkt tills att den finns på marknaden. Hudvårdsserien skulle ha lanserats i Sverige förra sommaren, men förpackningarna som produceras i Italien blev försenade på grund av pandemin.

”Vi släppte produkterna 17 december och det blev direkt en hype. Men det är roligt att se att de också konverterar bra i försäljningen”, säger Josefin Landgård.

Förutom på Mantles egna sida säljs hudvården genom bland annat Lyko, Bangerhead och Kicks.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera