1515
Annons

Klarnas nya drag – utmanar Google och Pricerunner

Den svenska betaljätten Klarna lanserar en prisjämförelsetjänst och sajt på 21 marknader runtom i Europa och utmanar därmed Google och Pricerunner. Det meddelar bolaget i ett pressmeddelande. 

Lanseringen består dels av en annonstjänst, där Klarnas anslutna e-handlare kommer dyka upp precis som den gör på Google, fast med avsändaren Klarna.

Prisjämförelsetjänsten är en platt månadsavgift, och enligt Klarna kan bolagen tjäna upp till 20 procent per klick på tjänsten jämfört med vad Google tar. 

Läs mer: Softbank investerar i Klarna – går ikapp Nordea och värderas till 377 miljarder kronor

”Vi erbjuder våra kunder ett mer effektivt och billigare sätt att utöka räckvidden och konvertera relevant trafik från konsumenter som söker efter produkter”, kommenterar marknadschefen David Sandström.

Klarna lanserar även en prisjämförelsesajt, för att nå ytterligare kunder och ge återförsäljarna mer exponering. 

2017 fick Google fick böter på 2,42 miljarder euro av EU för att ha brutit med konkurrenslagarna gällande sökmotorns jämförande shoppingtjänst. Bolaget öppnade då upp för fler jämförelsetjänster, så kallade CSS, Comparison Shopping Services. För att synas på Google Shopping måste tjänsterna uppfylla vissa krav.

 

 

Innehåll från Synology IncAnnons

Därför är effektiv datalagring nyckeln till effektiva arbetsmodeller efter COVID

Inget företag kommer att gå oskatt ur Covid-19-pandemin. En enorm del av den globala arbetskraften skickades hem i mars 2020; förutom vissa mindre förändringar av restriktionerna har distansarbete sedan dess blivit det nya normala för de flesta, och så förväntas det fortsätta.

Det omfattande skiftet i våra arbetssätt har accelererat den digitala utvecklingen på alla plan och sporrat verksamheter till att anamma nya tekniker och system som klarar att möta förändringarna. Vissa av dessa förändringar handlar om kommunikation och cybersäkerhet, medan andra har kretsat kring kritiska aspekter såsom datalagring, fildelning och samarbete. 

Lyckligtvis har många företag under senare år redan anammat till exempel molntjänster och fildelning, inte minst för att de medför ett tydligare arbetsflöde och minskad risk för missförstånd. Delar man flera versioner av samma dokument i en mejlslinga är det som bäddat för kaos och förvirring – olika kollegor kanske arbetar på olika versioner av dokumentet samtidigt som viktiga tillägg eller revideringar tappas bort under arbetets gång. Kan alla istället arbeta utifrån samma dokument direkt minimeras risken för sådana misstag, vilket skapar en strömlinjeformad och effektiv approach till kollaborativt arbete. Det är således lätt att förstå att många företag redan ser dylika arbetssätt som självklara. 

Historiskt har sådana system och tekniker varit användbara och praktiska, men inte nödvändiga. I och med pandemin transformerades de till affärskritiska aspekter av de allra flesta verksamheter. Möjligheten att arbeta sida vid sida, att släntra tvärs över kontoret och småsnacka med kollegan eller att i grupp sitta och diskutera ett dokument finns inte längre. Majoriteten av allt samarbete sker nu istället via fildelning och molnbaserade lösningar, tjänster som idag är oumbärliga.   

Med detta sagt är inte alla system för fildelning i pandemins kölvatten lika effektiva. De företag som förlitade sig på datalagring on-premise för digital samverkan insåg snabbt att deras distansarbetare inte längre hade tillgång till nödvändigt material. Det finns emellertid on-premise-alternativ som erbjuder pålitlig och säker fjärraccess; nedan diskuteras hur dessa alternativ står sig i jämförelse med offentliga molntjänster. 

Under de rådande omständigheterna är det centralt för företag att se till att medarbetarna lagrar data och filer på rätt plats. Fjärrarbete medför alltid en fara för att känsliga filer och data sparas lokalt hos medarbetaren – kanske till och med på en privat enhet – eller i en offentlig molnlösning som verksamheten inte kan komma åt. Detta kan medföra brister i regelefterlevnad och kan i förlängningen både leda till böter eller att företagets rykte skadas. Kan den interna IT-avdelningen dessutom inte komma åt datan, kan den heller inte säkerhetskopieras ordentligt. Då uppstår en risk för att viktig information försvinner permanent, till exempel om något går fel med den enhet där den finns sparad. 

Välj rätt lagringsmetod

Molnbaserad datalagring har förståeligt nog ökat i popularitet. Jämför man med traditionell datalagring som oftast skett on-premise medför molnlagring möjlighet för de anställda att komma åt och samverka runt filer och information oavsett var de är, så länge de kan koppla upp sig till nätet. Detta har bidragit till att bana väg för mer agila arbetsmetoder, något som varit helt essentiellt under de gångna två åren. 

Leverantörer av offentliga molnlösningar erbjuder värdefull flexibilitet som tillåter företag att skala upp eller ner efter behov, vilket i sin tur betyder att man inte blir tagen på sängen om man plötsligt behöver extra lagringskapacitet. Eftersom hårdvaran hanteras av en tredjepartsleverantör behöver man dessutom inte tänka på att ha ett IT-team redo att rycka ut för att ta itu med eventuella fel. Som grädde på moset kan säkerhetskopiering av dina data ofta ingå som en del av tjänsten.

Det offentliga molnet är dock inte den enda lagringslösning som tillåter access på distans – och den är heller inte alltid den bästa. Network Attached Storage (NAS) är en on-premise-lösning som både tillåter fjärraccess och erbjuder många fördelar, till stor nytta för verksamheten. 

NAS är en lösning som både är praktisk och enkel att implementera, och som dessutom är relativt billig. Medan offentliga moln är väldigt flexibla kan de också utgöra ett dyrt alternativ när man behöver öka sin kapacitet. Med NAS återfår IT-avdelningen kontrollen över datan. Planerar man i förväg är det lika enkelt att öka kapaciteten på NAS som det är att sätta in ytterligare hårddiskar eller SSD-diskar. Eftersom det kommer till en fast kostnad kan det därtill vara ett billigare val. Synology erbjuder en rad NAS-modeller - inklusive Plus-serien, XS+-serien och SA-serien - samt ytterligare stöd och tjänster för att skapa säkerhetskopior och låta kunderna skapa sina eget privata moln på lokala lagringslösningar.

NAS är särskilt användbart för organisationer som hanterar stora mängder data. Ett exempel på detta är Synologys kund The Media Bunker, ett videoproduktionsföretag som regelbundet hanterar 2-3 inspelningar på 500GB-1TB data vardera, i veckan. Med hjälp av NAS kunde de skapa ett lagringssystem som möjliggjorde överföring av stora filer, att flera anställda kunde arbeta på samma videoprojekt på olika platser och att kunderna enkelt kunde få tillgång till data vid behov. Samtidigt kunde de vara trygga i vetskapen om att allt var ordentligt säkerhetskopierat.

Nu när restriktionerna har börjat avskaffas är det också viktigt att komma ihåg att en lokal NAS-lösning är särskilt användbar för on-premise, dataintensiva uppgifter såsom videoredigering – här skulle molnet sakta ner saker och ting avsevärt.

I slutändan är det så att en lösning inte passar alla vad gäller datalagring. Både offentliga moln och NAS har fördelar, vilket innebär att en hybridmolnstrategi – där den bästa lösningen tillämpas i varje situation – många gånger kan vara det bästa valet. Med hjälp av NAS-enheter tillgängliga både on premise och på distans, och samarbetstjänster i molnet, kan man skapa den perfekta kombinationen så att de anställda har den åtkomst de behöver, var de än befinner sig.

Ta kontakt med Synology för att få veta mer

 

Mer från Synology Inc

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Synology Inc och ej en artikel av Dagens industri

Nätläkaren tar in 280 miljoner – försvarar värderingen

Nätläkaren Doktor.se fyller på kassan från bland andra Leovegas grundare Gustaf Hagman.

Trots det sviktande marknadsklimatet försvarar bolaget sin värdering, som skrivs till drygt 6 miljarder kronor.

”En börsnotering är definitivt fortfarande i korten”, säger vd:n Martin Lindman till Di.

Martin Lindman är vd på Doktor.se, som nu får in Leovegas grundare Gustaf Hagman som ny delägare.
Martin Lindman är vd på Doktor.se, som nu får in Leovegas grundare Gustaf Hagman som ny delägare.Foto:Press.

Det digitala vårdbolaget Doktor.se har tagit in cirka 280 miljoner kronor i en nyemission, framgår av handlingar hos Bolagsverket som Di tagit del av. Bolagets grundare och vd Martin Lindman bekräftar att bolaget under sommaren fyllt på sin kassa.

”Arbetet med att stänga rundan gick relativt snabbt och vi blev övertecknade. Vår ambition var egentligen att ta in 200 miljoner kronor, men sedan visade flera externa investerare intresse att vara med. Vi håller också på att utöka en större kreditlina”, säger han till Di.

Doktor.se omsatte i fjol 845 Mkr och gjorde en förlust på sista raden om 153 Mkr. Martin Lindman uppger att det nya kapitalet framför allt ska vigas till bolagets internationella expansion. 

”Vi går mot lönsamhet i Sverige i år och behöver egentligen inget externt kapital för att driva den löpande verksamheten. Utan pengarna ska gå till tillväxt i utlandet, där vi till att börja med gör en jättesatsning i Tyskland”, säger han.

I transaktionen värderas Doktor.se till drygt 6 miljarder kronor, med det nya kapitalet inräknat. När bolaget senast tog in externt kapital under 2021, i samband med att kinesiska Tencent klev in på ägarlistan, skrevs värderingen till 5,5 miljarder kronor.

”I en tid då många bolag tvingats sänka sina värderingar är vi förstås otroligt tacksamma och glada för stödet. Ungefär hälften av pengarna i rundan kommer från befintliga ägare och hälften från nya investerare, som verkligen visar att de tror på oss”, säger han.

Enligt handlingarna hos Bolagsverket går Leovegas grundare Gustaf Hagman in med 60 Mkr, medan Serendipitys grundare Saeid Esmaeilzadeh investerar 25 Mkr. Dessutom har existerande ägare som Tencent och Bonnier Ventures skjutit till pengar.

I början av 2022 var Doktor.se på väg till Stockholmsbörsens huvudlista, där man enligt Di:s uppgifter siktade på att nå en värdering över 10 miljarder kronor, men i mars bekräftade Martin Lindman att noteringsplanerna lagts på is i det försämrade marknadsklimatet.

Hur ställer du dig till en börsnotering i dag?
”Vi är ett börsfähigt bolag och var i stort sett redo att ringa i börsklockan i våras. Nu har vi i stället säkrat kapital utanför börsen som gör att vi för en god tid framåt kan fokusera helt på det operationella arbetet. Men en börsnotering är definitivt fortfarande i korten, när vi kommer in i 2023 ska vi lyfta blicken igen och värdera det”, säger Martin Lindman.

Räknat i antalet patientbesök är Doktor.se i dagsläget Sveriges näst största nätläkare efter marknadsledaren Kry. Storägare i bolaget utöver grundarduon Martin Lindman och Svante Tegnér är Evolutions grundare Jens von Bahr, Anicuras tidigare vd Peter Dahlberg, den finska apotekskoncernen Oriola och den kinesiska teknikjätten Tencent.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera