Annons

Kinneviks betalbolag tar in en miljard – siktar in sig på svenska techtalanger

Det danska fintechbolaget Pleo underlättar företags utgiftshantering och strävar efter att göra traditionell kvittoredovisning ett minne blott. Nu tar bolaget, som ägs av bland andra Kinnevik, in 1,3 miljarder kronor i nytt kapital.

”Vi vill att de hundra främsta tech-talangerna i Stockholm ska jobba för oss”, säger den svenska produktchefen Olov Eriksson, som tidigare har varit med och byggt upp Klarnas betalningslösning.

Pleos svenska produktchef Olov Eriksson var länge chef för Klarna Checkout.
Pleos svenska produktchef Olov Eriksson var länge chef för Klarna Checkout.Foto:Pressbilder
Pleos grundare Jeppe Rindom och Niccolo Perra.
Pleos grundare Jeppe Rindom och Niccolo Perra.Foto:Pressbild
Produkten ska hjälpa företag med utgiftshantering.
Produkten ska hjälpa företag med utgiftshantering.Foto:Pressbild

Fintechbolaget Pleos affärsidé är att förenkla utgiftshantering för företag, bland annat med hjälp av smarta företagskort. Tanken är att personalen på ett smidigare sätt ska kunna utföra betalningar i tjänsten, samtidigt som företagsledningen får större insyn i köpen. 

Finansieringsrundan medför en värdering av bolaget på 14,5 miljarder kronor. Emissionstillskottet på 1,3 miljarder kronor ska dels plöjas ned i en utbyggnad av bolagets kundbas och dels investeras i personalstyrkan. 

Den miljardstora investeringsrundan leddes av Bain Capital Ventures och Thrive Capital. Investmentbolagen Kinnevik och Creandum investerade tidigt i produkten och bidrog även under förevarande runda. Kinneviks andel är efter nyemissionen värd nästan 1,9 miljarder kronor. Det svenska investmentbolaget gick in med 227 miljoner kronor och har all anledning att fira – så sent som den 31 mars tidigare i år uppskattades andelen vara värd ”bara” 434 miljoner kronor, enligt Kinneviks egna siffror. Substansvärdet har således ökat med 1,3 miljarder kronor, motsvarande 4,5 kronor per Kinnevikaktie.

”Kinnevik investerade i Pleo redan 2018. Vi såg tidigt en enorm potential i affärsidén och Pleos produkter, såväl som i grundarteamet som leds av Jeppe Rindom och Niccolo Perra, båda seriella fintech-entreprenörer med stora framgångar och expertis bakom sig”, säger Andreas Bernström, senior investment director på Kinnevik, i ett pressmeddelande.

Vid lunchtid på tisdagen hade Kinneviks aktie stigit med 4 procent och var överlägset bäst i OMXS30.

Nu siktar Pleo på att bygga ut tjänsten – och bolagsledningens vision är tydlig.

”Vi försöker vara en motvikt till mikrostyrningen som breder ut sig. Vi ser den bland annat i vården och skolan, där de anställda ska dokumentera allt och bli detaljstyrda”, säger Olov Eriksson. Han tog över rodret för Klarna Checkout i Sverige 2014 och blev chef för produkten globalt året därpå. Nu är han produktchef för Pleo i Sverige.

”Vi tror att arbetsgivare vill kunna lita på sina anställda och ge dem frihet, men marknaden har inte stöttat det förhållningssättet. Det är bisarrt att anställda ska använda sina egna pengar och ta kvitto när de köper saker på jobbet. Vi har byggt en lösning som ger arbetsgivare möjlighet att ha insyn i köpen, men där de anställda fortfarande känner att de blir litade på”, säger Olov Eriksson.

Pleo har i skrivande stund över 17 000 kunder och 330 anställda i Sverige, Danmark, Tyskland, Storbritannien, Irland och Spanien. Under räkenskapsåret 2020 ökade bolagets omsättning med drygt 380 procent, samtidigt som antalet anslutna företag ökade med nästan 300 procent. Prognosen inför 2021 visar på liknande tendenser, även om ökningarna ser ut att bli något mindre.

Pleo grundades i Köpenhamn 2015 av Jeppe Rindom och Niccolo Perra, men börjar nu bli för stort för grannlandet på andra sidan sundet. Pleo siktar på att ha över hundra anställda i Sverige inom de kommande åren – och nu är man på jakt efter lokaler i centrala Stockholm. 

”Vi tillåter att folk jobbar hemifrån, samtidigt som vi ser att vissa vill arbeta från kontor. Därför behöver vi ett nytt, grymt kontor i Stockholm”, säger Olov Eriksson.

Nu hoppas Pleo att man ska kunna locka till sig den svenska huvudstadens skarpaste hjärnor.

”Vi vill att de hundra främsta tech-talangerna i Stockholm ska jobba för oss. Den danska tech-scenen växer och det börjar uppstå ett ekosystem där, men den är inte alls på samma nivå som Stockholms. Köpenhamn är inte en tillräcklig rekryteringsbas för oss. Det är en annan grej där än så länge”, säger produktchefen Olov Eriksson.

”Som svensk är det väldigt kul att Stockholm har blivit en så attraktiv hub. Det är Stockholm, Berlin och London som är störst”.

Merritt Hummer, partner på Bain Capital Ventures, kommenterade investeringen i ett pressmeddelande:

”Bain Capital Ventures investerar i entreprenörer som är orädda att tackla de stora problemen. Både Jeppe och Nicco såg en stor utmaning som många anställda ställs inför; att hantera företagsutgifter och utgiftsrapporter. De löser det med teknologi som gynnar både arbetsgivare och anställda.”

Läs också: Kinneviks danska kortbolag växer i Sverige – tar in en halv miljard

Innehåll från WintAnnons

Egen konsultfirma – hur mycket måste du ta betalt?

Många som driver tjänste- och konsultbolag vet inte ifall deras timpriser kan täcka bolagets löpande utgifter, vilket kan få förödande konsekvenser för deras ekonomi. Anders Nilsson från den automatiserade bokföringstjänsten Wint berättar hur du kan försäkra dig om att du tar rätt timpris för dina tjänster.

Det är vanligare än man kan tro att den som startar upp ett tjänsteföretag väljer att erbjuda ett timpris helt baserat på magkänsla – eller genom att lägga sig på samma nivå som sina konkurrenter. 

– Det man då glömmer bort är att timpriset inte bara är en siffra i en offert, utan någonting som ska se till att du har råd att betala ut din lön och täcka bolagets kostnader varje månad, säger Anders Nilsson, skatte- och redovisningsexpert på den automatiserade bokföringstjänsten Wint. 

Hur mycket behöver du fakturera varje månad?

Det bästa sättet för att bestämma ditt timpris är enligt Anders att börja bakifrån och ställa dig följande frågor:

1. Hur hög lön vill jag och mina eventuella kollegor kunna ta ut varje månad, före skatt?

2. Vilka fasta kostnader, utöver lönekostnader och arbetsgivaravgifter, har jag i firman? (hyra av kontor, telefonräkning, bokföringskostnader, programvaror, etc.)

– När du har dessa summor klara för dig finns flera kalkylverktyg på nätet som du kan använda för att räkna ut hur mycket du behöver fakturera varje månad för att täcka såväl de fasta kostnaderna som din lön och arbetsgivaravgifterna, säger han.

– Ponera att du är ensam i bolaget och vill plocka ut en lön på 40 000 kr före skatt. Dessutom har du fasta kostnader på 15 000 kr i månaden. Då skulle du behöva fakturera för ungefär 76 100 kr/månad för att gå plus minus noll. Men helst vill du såklart gå ytterligare lite plus varje månad för att få ett bra resultat och möjlighet till en utdelning i slutet av året, så vi höjer den siffran till minst 80 000 kr.

Läs också: Företagare – så bör du tänka kring din lön 2023 

Vad blir ditt timpris?

Nu när du vet detta blir nästa steg att avgöra hur många timmar i månaden du kommer kunna ta betalt för. En genomsnittlig arbetsmånad består av 167 timmar, varav ganska många kommer behöva vara odebiterade, då du arbetar med administration, försäljning, reser, går på kundmöten eller på annat sätt lägger ner tid som du inte kan ta betalt för. 

När du räknar ut ditt timpris måste du med andra ord ta höjd för vilken debiteringsgrad du kommer kunna upprätthålla. 

– Man skulle kunna hävda att en sjuttioprocentig debiteringsgrad är ett riktmärke att sträva mot. Det skulle i så fall innebära att du ska försöka ta betalt för ca 117 av dina 167 timmar varje månad, vilket ger dig ett lägsta timpris på ca 685 kr/h (80 000 / 117 ≈ 683,8). För att klara break-even varje månad alltså, påpekar Anders.

Tänk på marginalerna

Nu när du vet allt detta kan du börja kolla vad du har för marginaler att höja ditt timpris ytterligare. 685 kr/h är ditt minimum, men du vill ju kunna gå plus när du har en bra månad så att du har en extra buffert att spela på ifall någon månad skulle gå sämre. Helst vill du alltså höja priset lite till. 

– Det är nu du kan börja snegla på konkurrenterna. Tar de 800, 900 eller till och med 1100 kr/h? Då finns såklart utrymme för dig att höja ditt pris också. Ju högre du har utrymme att gå, desto bättre för dina marginaler, säger Anders. 

Han påpekar också att det finns fler parametrar att ta hänsyn till när det gäller just marginalerna, till exempel att försöka öka debiteringsgraden. Eftersom tid bokstavligt talat är pengar för den som säljer tjänster finns mycket att vinna på att minimera den arbetstid som du inte kan ta betalt för. 

– Ju fler administrationstimmar du kan kapa bort, desto mer tid kan du lägga på att hjälpa dina kunder – vilket innebär extra klirr i kassan för dig. Genom att automatisera din bokföring och ekonomihantering slipper du mycket pappersarbete som du istället kan lägga på det du gör bäst.

Läs mer: så automatiserar Wint din bokföring 

 

Mer från Wint

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wint och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera