Annons

Kinesiskt ägande i Doktor.se prövas inte: ”Behövs tydligare lagar”

Socialdemokraterna i region Stockholm får nej till att ägarpröva vårdaktören Doktor.se efter att kinesiska Tencent gått in som delägare.

”Lagstiftningen ger inte regionen särskilt stora möjligheter”, säger vård- och valfrihetsregionrådet Tobias Nässén (M), som manar på regeringen att ta tag i frågan.

Tobias Nässén (M) är vård- och valfrihetsregionråd i region Stockholm. Tencent, med grundaren ”Pony” Ma Huateng, är delägare i vårdgivaren Doktor.se
Tobias Nässén (M) är vård- och valfrihetsregionråd i region Stockholm. Tencent, med grundaren ”Pony” Ma Huateng, är delägare i vårdgivaren Doktor.seFoto:SLL, Kin Cheung

Kinesiska bolagsinvesteringar i utlandet har skapat globala geopolitiska konflikter under de senaste åren. Det handlar framför allt om en oro kring säkerheten för personuppgifter. Kinesiska Tencent gick i somras in som delägare i nätläkaren Doktor.se, vilket oroade Socialdemokraterna i region Stockholm som ville se en ägarprövning. 

”Jag ser en oro kring patientdatan. Det finns en nära koppling till den kinesiska toppen och därför måste vi ha en politisk diskussion om vilka som får äga och bedriva vård här”, har Talla Alkurdi (S), oppositionsregionråd med ansvar för hälso- och sjukvårdsfrågor i Stockholm, sagt tidigare till Di Digital.

Doktor.se driver vård i egen regi fysiskt och digitalt i Sverige och i Tyskland, samt i Storbritannien till hösten. Bolaget har även i dag samarbeten med vårdaktörer i en rad andra länder som använder Doktor.se:s tekniska plattform. Räknat i antal patienter är Doktor.se Sveriges näst största digitala vårdaktör efter Kry.

Men nu står det klart att det inte blir någon ägarprövning av Tencent. I en debatt mellan regionrådet Tobias Nässén (M) och Talla Alkurdi (S), under Stockholms senaste regionfullmäktige, kom hälso- och sjukvårdsnämnden fram till att ägarandelen på 5 procent i Doktor.se inte är tillräckligt substantiell för att behöva prövas.

”Lagstiftningen ger inte regionen särskilt stora möjligheter att kunna granska ägarstrukturerna. Gäller det lagen om offentlig upphandling så gäller det leverantören och möjligheter att ställa krav på men inte på ägarna direkt”, säger Tobias Nässén, och fortsätter:

”Inom lagen för valfrihetssystem så finns det kanske lite större möjligheter, men där gäller framför allt möjligheten att stoppa överlåtelsen av avtal och det är ju inte fallet här.”

Men det kan ändå bli svårare för kinesiska bolag att göra investeringar i Sverige framöver. I november ska en pågående utredning presentera ett nytt system för hur utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden kan utformas.

”Regeringen är samtidigt medveten om de problem som kan uppstå vid utländska förvärv”, har inrikesminister Mikael Damberg (S) meddelat angående Tencents delägande i Doktor.se.

Tobias Nässén hänvisar även han till den nationella utredningen, men anser att det finns för lite i den om sjukvård som ett extra skyddsvärt område.

”Mitt parti Moderaterna har drivit på och fått ett utskottsinitiativ att skynda på regeringen för det är en angelägen fråga kring skyddsvärda områden att granska utländska investeringar”, säger han.

Enligt honom behövs det så snabbt som möjligt komma fram tydliga lagar och regler.

”Kinesiskt deltagande i utbyggnaden av 5g-nätet har satt fingret på frågan.”

Innehåll från WintAnnons

Egen konsultfirma – hur mycket måste du ta betalt?

Många som driver tjänste- och konsultbolag vet inte ifall deras timpriser kan täcka bolagets löpande utgifter, vilket kan få förödande konsekvenser för deras ekonomi. Anders Nilsson från den automatiserade bokföringstjänsten Wint berättar hur du kan försäkra dig om att du tar rätt timpris för dina tjänster.

Det är vanligare än man kan tro att den som startar upp ett tjänsteföretag väljer att erbjuda ett timpris helt baserat på magkänsla – eller genom att lägga sig på samma nivå som sina konkurrenter. 

– Det man då glömmer bort är att timpriset inte bara är en siffra i en offert, utan någonting som ska se till att du har råd att betala ut din lön och täcka bolagets kostnader varje månad, säger Anders Nilsson, skatte- och redovisningsexpert på den automatiserade bokföringstjänsten Wint. 

Hur mycket behöver du fakturera varje månad?

Det bästa sättet för att bestämma ditt timpris är enligt Anders att börja bakifrån och ställa dig följande frågor:

1. Hur hög lön vill jag och mina eventuella kollegor kunna ta ut varje månad, före skatt?

2. Vilka fasta kostnader, utöver lönekostnader och arbetsgivaravgifter, har jag i firman? (hyra av kontor, telefonräkning, bokföringskostnader, programvaror, etc.)

– När du har dessa summor klara för dig finns flera kalkylverktyg på nätet som du kan använda för att räkna ut hur mycket du behöver fakturera varje månad för att täcka såväl de fasta kostnaderna som din lön och arbetsgivaravgifterna, säger han.

– Ponera att du är ensam i bolaget och vill plocka ut en lön på 40 000 kr före skatt. Dessutom har du fasta kostnader på 15 000 kr i månaden. Då skulle du behöva fakturera för ungefär 76 100 kr/månad för att gå plus minus noll. Men helst vill du såklart gå ytterligare lite plus varje månad för att få ett bra resultat och möjlighet till en utdelning i slutet av året, så vi höjer den siffran till minst 80 000 kr.

Läs också: Företagare – så bör du tänka kring din lön 2023 

Vad blir ditt timpris?

Nu när du vet detta blir nästa steg att avgöra hur många timmar i månaden du kommer kunna ta betalt för. En genomsnittlig arbetsmånad består av 167 timmar, varav ganska många kommer behöva vara odebiterade, då du arbetar med administration, försäljning, reser, går på kundmöten eller på annat sätt lägger ner tid som du inte kan ta betalt för. 

När du räknar ut ditt timpris måste du med andra ord ta höjd för vilken debiteringsgrad du kommer kunna upprätthålla. 

– Man skulle kunna hävda att en sjuttioprocentig debiteringsgrad är ett riktmärke att sträva mot. Det skulle i så fall innebära att du ska försöka ta betalt för ca 117 av dina 167 timmar varje månad, vilket ger dig ett lägsta timpris på ca 685 kr/h (80 000 / 117 ≈ 683,8). För att klara break-even varje månad alltså, påpekar Anders.

Tänk på marginalerna

Nu när du vet allt detta kan du börja kolla vad du har för marginaler att höja ditt timpris ytterligare. 685 kr/h är ditt minimum, men du vill ju kunna gå plus när du har en bra månad så att du har en extra buffert att spela på ifall någon månad skulle gå sämre. Helst vill du alltså höja priset lite till. 

– Det är nu du kan börja snegla på konkurrenterna. Tar de 800, 900 eller till och med 1100 kr/h? Då finns såklart utrymme för dig att höja ditt pris också. Ju högre du har utrymme att gå, desto bättre för dina marginaler, säger Anders. 

Han påpekar också att det finns fler parametrar att ta hänsyn till när det gäller just marginalerna, till exempel att försöka öka debiteringsgraden. Eftersom tid bokstavligt talat är pengar för den som säljer tjänster finns mycket att vinna på att minimera den arbetstid som du inte kan ta betalt för. 

– Ju fler administrationstimmar du kan kapa bort, desto mer tid kan du lägga på att hjälpa dina kunder – vilket innebär extra klirr i kassan för dig. Genom att automatisera din bokföring och ekonomihantering slipper du mycket pappersarbete som du istället kan lägga på det du gör bäst.

Läs mer: så automatiserar Wint din bokföring 

 

Mer från Wint

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wint och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera