1515

Kapitaltorka hot mot svensk IoT: "Har bränt sig på hårdvara"

Svenska startupbolag har goda förutsättningar att ta ledartröjan inom utvecklingen av nästa generations uppkopplade produkter. Problemet är avsaknaden av riskkapital. Di Digital har kartlagt den svenska IoT-sektorn.

Pål Borge är medgrundare till Anima, som tillverkar den uppkopplade klockan Kronaby.
Pål Borge är medgrundare till Anima, som tillverkar den uppkopplade klockan Kronaby.Foto:Jack Mikrut

Ju mer uppkopplade vi är, desto enklare blir vardagen, brukar det heta. Därför är det kanske inte så konstigt att marknaden för IoT-produkter enligt flera prognoser förväntas växa med 15–25 procent årligen. Men genomslaget för svenska startupbolag inom Internet of Things har hittills varit skralt.

Läs mer: Här är Sveriges 10 hetaste IoT-startups 

”Vi såg en stark våg inom IoT för fem år sedan, men i ärlighetens namn är det få av dessa bolag som har lyckats fullt ut. Det har varit extremt dyrt att ta fram tekniken, med en dålig efterfrågan”, säger Linus Dahg, ­Sverigechef på riskkapitalbolaget Inventure.

Hjalmar Nilsonne, grundare av energistartupen Watty, håller med.

”Hajpen kring IoT var som störst för några år sedan, men sedan skedde en motreaktion med ett blodbad bland startups i sektorn. Nu ser vi äntligen en mognad och normalisering på marknaden”, säger han.

Sverige och Norden har annars goda förutsättningar för att kunna ta en tätposition inom IoT, menar de branschbedömare som Di har talat med. Här finns bred kompetens inom utveckling av hårdvara, ­drivet av en stark ingenjörstradition hos storbolag som Ericsson och Nokia.

Det allra hetaste inom sektorn är just nu konsumentrelaterade produkter i allmänhet, menar Linus Dahg på Inventure. Uppkopplade larm, lås, hemelektronik samt smarta kläder och accessoarer sticker ut som särskilt intressanta marknader.

”Så fort konsumentbolagen får fotfäste och klarar av att hålla nere sina kostnader för hårdvaran finns det en enorm hävstång där de kan växa och förändra sina marknader snabbt”, säger han.

För de industriella startupbolagen inom IoT tar resan dock betydligt längre tid än det klassiska spannet på tre till fem år, enligt Malin Carlström, som är investeringsansvarig för norra Europa på ABB Technology Ventures.

”Förutsättningarna för startups finns dock där, med så väl hårdvara som mjukvara som möjliggör högintressanta tillämpningar. Vi ligger just nu ett decennium efter konsumentsidan inom IoT, men agerar på en mångmiljardmarknad”, säger hon.

Läs mer: Regeringen satsar 70 miljoner kronor på IoT-hubbar 

De långa ledtiderna beror bland annat på att industritunga IoT-aktörer har sina kunder att rätta sig efter, med långa säljprocesser.

”Nackdelen med att rikta sig mot industrin är att bolagen måste nå ut till fabrikerna och testa produkten. Det finns nämligen inga lösningar som fungerar för alla kundtyper inom industrin. Konsumentföretagen kommer på ett sätt lindrigare undan, och kan lägga mer kraft på generisk marknadsföring”, säger Malin Carlström.

Hjalmar Nilsonnes bolag Watty utvecklar en sensor som mäter hur mycket elektricitet varje enskild apparat i hemmet förbrukar. Målet är att konsumenterna därigenom ska kunna identifiera ”energitjuvarna” i hushållet och få ned sina elräkningar.

”Vi tillhör nästa generations IoT-bolag som har tagit ett tydligt steg bort från hårdvaran. Tekniken är inte det intressanta, utan det viktiga är att bygga en smart tjänst med hjälp av data och maskininlärning”, säger Hjalmar Nilsonne.

Hjalmar Nilsonne, grundare av energistartupen Watty.
Hjalmar Nilsonne, grundare av energistartupen Watty.Foto:Amanda Lindgren

Sedan starten 2015 har Watty tagit in drygt 40 miljoner kronor i risk­kapital från bland andra EQT Ventures och flera affärsänglar.

”Bolagets stora värde finns i datainsamlingen. Andra kan kopiera hårdvaran varje dag, men det kommer inte att göra någon skillnad för vår konkurrenssituation”, säger Hjalmar ­Nilsonne. 

Lundabolaget Anima, som tillverkar den uppkopplade klockan Kronaby, har haft ett liknande angreppssätt. I stället för att fylla produkten med extravaganta funktioner valde man att lägga fokus på design, enkelhet och en lång batteritid.

”Det går att göra väldigt avancerade saker inom IoT och fylla produkterna till brädden med olika verktyg. Men vi ville ta en klassisk produkt och göra den aningen smartare med noggrant utvalda funktioner. Det är nästan svårare att lyckas med”, säger Pål Borge, medgrundare av och vd för Anima.

Bolagets armbandsur lanserades våren 2017, efter att ha utvecklats i ett par år av fyra avhoppare från teknikjätten Sonys anläggning i Lund. 

Anima har plockat in över 200 Mkr, mest av samtliga svenska IoT-startups, från den kinesiska elektronikkoncernen Goertek.

”Om jag ska vara ärlig pitchade vi mer vår kompetens än en färdig ­produktidé till våra ägare”, säger Pål Borge.

Bägge bolagen tillhör ändå undantagen och vittnar om att bristen på riskkapital är ett problem för IoT-entreprenörer i Europa.

”Våra amerikanska konkurrenter kan ta in stora summor pengar för att bedriva seriös konsumentmarknadsföring och samtidigt bygga en första serie på 20 000 till 50 000 enheter, utan några större beställningar. Det händer i princip aldrig här”, säger Hjalmar Nilsonne på Watty.

I jämförelse med renodlade mjuk­varubolag är hårdvaruutveckling betydligt mer kapitalkrävande redan från ett tidigt skede.

”Det är ett område i tiden, som förmodligen bara kommer att öka i attraktionskraft eftersom potentialen är stor i bolagen. Jag skulle tro att vi inom ett par år kommer att se en ökad intensitet i uppköp och investeringar inom den svenska It-sektorn”, säger Pål Borge på Anima.

Men än så länge blåser det kallt på toppen. Finska Inventure tillhör ett av fem, sex riskkapitalbolag i Norden som pekat ut IoT som ett särskilt attraktivt investeringsområde.

”Det är ganska många riskkapitalister som inte vill göra IoT-investeringar eftersom att de har bränt sig på hårdvara tidigare. Det har heller inte alltid lönat sig historiskt. Aptiten är måttlig, men vi tycker att det är väldigt intressant”, säger Sverigechefen Linus Dahg.

Malin Carlström, investeringsansvarig för norra Europa på ABB Technology Ventures.
Malin Carlström, investeringsansvarig för norra Europa på ABB Technology Ventures.Foto:Amanda Lindgren

Malin Carlström på ABB delar den bilden.

”Den svenska och nordiska marknaden ligger långt efter USA, där det finns fonder som är specialiserade på industriell IoT.”

När riskkapitalbolaget Inventure letar efter unga IoT-bolag ska de ha potential att växa över lång tid och åtminstone kunna nå en omsättning på över 1 miljard kronor.

”Då behöver man så klart ha ett väldefinierat problem som produkten löser. Men det ska också finnas något unikt i tekniken, bolaget ska gärna vara topp tre inom sin nisch. Vi investerar helst inte i startups som köper in sin hårdvara från andra aktörer, det är lätt att kopiera”, säger Linus Dahg.

Ett annat uppenbart hot mot startupbolag inom sektorn är de välkapitaliserade techjättarna.

”Försöker du konkurrera direkt med de stora techbolagen förlorar du varje gång. Men med tur och skicklighet kan startupen växa sig tillräckligt stark inom sitt nischade segment innan storbolagen upptäcker det. Då blir det extremt dyrt för dem att hämta in ett försprång på fem år”, säger Hjalmar Nilsonne på Watty.

Animas klocka Kronaby säljs på en marknad där Apples uppkopplade klocka rönt störst uppmärksamhet. Pål Borge anser ändå inte att produkterna konkurrerar med varandra.

”Det går inte att dansa med giganter. Den stora frågan är om produkten ska vara extremt digitaliserad eller bara aningen smartare än det som människor faktiskt använder i dag. Vi har valt den senare vägen, där vi långsamt försöker flytta folk in i den digitala världen”, säger Pål Borge. 


Innehåll från SavelendAnnons

Efter lyckade börsintroduktionen, nu satsar SaveLend på att ytterligare öka verksamheten

Ludwig Pettersson, VD och grundare av SaveLend.
Ludwig Pettersson, VD och grundare av SaveLend.

När fintechbolaget SaveLend börsnoterades 9 juni var det övertecknat till 682 procent – och i första dagens handel tog aktiekursen ett glädjeskutt på 74 procent.

Men nu när yran lagt sig och vardagen tagit vid, lägger bolagets VD Ludwig Pettersson ut kursen framåt.

– Nu ska vi börja jobba ordentligt. Vi ska överträffa våra finansiella mål, något vi är väldigt komfortabla med att vi kommer att göra, och dessutom göra förvärv på vägen som hjälper oss att bli större, säger han. 

SaveLend tillhandahåller två plattformar. Den ena är en investeringsplattform där investerare kopplas samman med låntagare utan att de traditionella bankerna kopplas in. Tillvägagångssättet kallas för peer-to-peer, eller P2P, och har vuxit i popularitet de senaste åren. Den andra är en faktureringsplattform som består av ett komplett faktureringssystem, innehållandes bland annat kundreskontra, avisering, betaltjänster, inkasso och finansieringslösningar. 

Företaget grundades 2014 av Ludwig Pettersson, och 9 juni nåddes ett viktigt delmål på SaveLends resa då man noterades på Nasdaq First North Growth. 

– Det var ett stort intresse på förhand och det var 682 procent övertecknat. Sedan blev det en bra start första dagen. Vi är nöjda, säger han. 

Bolaget tillfördes med noteringen cirka 1220 nya aktieägare och en emissionslikvid om cirka 50 miljoner kronor.

Börsnotering bra för tillväxten

Att vara noterade på Nasdaq är något som kommer att hjälpa SaveLend på den fortsatta tillväxtresan.

– Det stärker absolut vårt varumärke. Det underlättar när vi ska expandera ute i Europa att ha varumärket ”Nasdaq listed” i ryggen och att vi därigenom har gått igenom en noteringsprocess, säger Ludwig Pettersson. 

SaveLend har växt kontinuerligt sedan lanseringen 2014 och 2020 tog det fart ordentligt. Man uppnådde då 1 miljon hanterade fakturor i faktureringsplattformen, en ökning med 400 procent sedan 2018. Under fjärde kvartalet 2020 omsatte SaveLend-koncernen 17,3 miljoner kronor, vilket var 48 procent mer än samma period 2019. Under första kvartalet i år ökade omsättningen med 57 procent jämfört med samma period förra året. 

Den genomsnittliga årsavkastningen för plattformens investerare har varit över 9 procent sedan starten och tillväxten i kapital på investeringsplattformen har de två senaste räkenskapsåren varit 150 procent.

– Vi är på en stark tillväxtmarknad i Sverige, i Europa och globalt. Tillväxten av nya kunder är stor, säger han.

Personlig seger

Att vara börsnoterad innebär också större krav på företaget, något som Ludwig Pettersson välkomnar.

– Vi gillar den ökade transparensen som det innebär att vara noterad. Vi vill ge våra investerare en större inblick i vår verksamhet, säger han.

För Ludwig Pettersson är börsnoteringen också en personlig seger. För många år sedan, i begynnelsen av sin karriär som entreprenör, lovade han sig själv att ta ett bolag till börsen innan han fyller 30. Det lyckades han med, med två månaders marginal.

– Det är kul och man njuter några dagar, men sedan är man tillbaka på jobbet och arbetar mot nästa mål. Där är jag nu, avslutar han.

Läs mer om SaveLend på www.savelend.se 

 

Mer från Savelend

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Savelend och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?