1515

Ivyrevel: ”Vi ska nå break-even 2018”

Det ”digitala modehuset” Ivyrevel har tagit in H&M och nu senast Zalando som delägare. Med hjälp av klädjättarna satsar startupbolaget på att bli vinstdrivande nästa år.

Tre av Ivyrevels grundare: Kenza Zouiten, Gustav Springfeldt och Aleks Subosic.
Tre av Ivyrevels grundare: Kenza Zouiten, Gustav Springfeldt och Aleks Subosic.Foto:Oskar Omne

Det var för fem år sedan som e-handelssajten Ivyrevel (NTL) grundades av Gustav Springfeldt, bloggerskan Kenza Zouiten och syskonen Aleks och Dejan Subosic, som tidigare byggt upp annonsnätverket Tailsweep. 

Podd: ”Därför möts Zalando och H&M i Kenzas bolag” 

”Ingen av oss har en bakgrund inom mode. Men istället för att se det som en svaghet ser vi det som en styrka. Det har hjälpt oss att tänka annorlunda och få till samarbeten som andra klädmärken aldrig skulle drömma om”, säger Dejan Subosic när Di Digital träffar delar av grundarteamet i ett rum på Diplomat Communications på Kungsgatan i Stockholm. 

Bolaget har just tagit in 20 miljoner kronor från e-handlaren Zalando, som Kinnevik är storägare i. Därmed ansluter sig Zalando till H&M, som blev delägare i Ivyrevel redan hösten 2016. Sammanlagt har de båda rivalerna investerat 50 Mkr i bolaget och äger tillsammans drygt 30 procent av det.

Läs även: Zalando investerar i H&M:s startupbolag

Att konkurrenter som H&M och Zalando investerar i samma startupbolag och dessutom går in med en styrelseledamot vardera kan te sig märkligt för en utomstående men enligt Carsten Keller, ansvarig för partnersamarbeten på Zalando, är det ett tecken på att modebranschen är i förändring.

”Vi ser inte modeindustrin som en tennismatch mellan olika aktörer utan vi ser det snarare som ett ekosystem där alla aktörer samspelar. Tidigare arbetade alla aktörer på egen hand men som i denna saminvestering kan båda sidor bidra med sina styrkor. Vi ser ingen motsägelse i det”, säger Carsten Keller.

Som strategiska partners kan H&M och Zalando sägas vara klockrena för ett bolag som Ivyrevel. Genom H&M har de fått tillgång till en av världens största och mest effektiva produktionsapparater. 

”Alla våra kläder är tillverkade på H&M-gruppens produktionsskedja. Så vi behöver inte hitta fabriker och material och vår standard för hållbarhet är samma som deras”, säger Aleks Subosic. 

Från vänster: Aleks Subosic, Gustav Springfeldt, Kenza Zouiten och Dejan Subosic.
Från vänster: Aleks Subosic, Gustav Springfeldt, Kenza Zouiten och Dejan Subosic.Foto:Ivyrevel

Samtidigt som Ivyrevel drar nytta av H&M:s nätverk har de även ett samarbete med Zalando sedan över ett år tillbaka, där Ivyrevels kläder säljs via e-handlarens kanaler. Bolagets nya investering i Ivyrevel ger inte enbart startupbolaget kapital utan även ett fördjupat samarbete. Zalando kommer nu att ta över all logistik för Ivyrevels europeiska kunder. 

”Det är en fantastisk plattform att växa på och ett sätt att nå ut bredare i Tyskland. Idag finns vi på ett 80-tal marknader. För oss är Sverige störst om man tittar på köp via vår hemsida men Tyskland är större om man tar det totala antalet köpta plagg”, säger Dejan Subosic.

I och med att H&M och Zalando står för produktionskedjan, infrastrukturen och logistiken kan man fråga sig varför de är intresserade av Ivyrevel. 

”Vi vill bygga den mest relevanta plattformen för modeköp. Det kan man bara göra om man har de mest relevanta klädmärkena. Där ingår dels de etablerade märkena men för den yngre generationen, som har ett helt annat sätt att interagera med mode, behöver man märken som Ivyrevel. De är 100 procent digitala precis som vi och de delar även vår vision”, säger Carsten Keller.

Carsten Keller är VP Partner Solutions på Zalando.
Carsten Keller är VP Partner Solutions på Zalando.Foto:pressbild

Ivyrevel har fått mycket publicitet i och med att den kända modebloggerskan Kenza Zouiten är en av grundarna och bolaget har satsat stort på att nå ut med sitt varumärke via influencers. Och det är kanske det som gör bolaget så intressant för jättarna. 

”Vi samarbetar med 200 influencers i veckan. Vi har fyra personer som jobbar heltid med att hitta rätt bland dem. Det är mycket trial and error”, säger Dejan Subosic.

Läs även: Di Weekend – Taggat och delbart mode 

På Ivyrevels sajt möts man av modeller med putande läppar och glossiga kläder. E-handelssajten beskriver sig som ett ”digitalt modehus” och inspireras av ”urbana kontraster, starka självständiga kvinnor och av nutiden”, enligt bolagets hemsida. I jämförelse med traditionella modebolag är det just den digitala aspekten som är den viktigaste för grundarna.

”Vi har det digitala tankesättet i ryggmärgen. Allt vi gör, från vår design till vår logistik är digitalt”, säger Aleks Subosic. 

På vilket sätt är det digitalt?

”I jämförelse med offline har vi bara det visuella att jobba med. Så då måste det vara picture perfect när kunderna snapchattar eller lägger upp bilden på instagram. Men vi har inte samma utmaningar som de med fysiska butiker eftersom vi aldrig behöver tänka på hur plagget kommer att se ut med resten av kollektionen eller på galgen”, säger Dejan Subosic.

I fjol omsatte Ivyrevel 20 Mkr och gjorde en förlust på 5 Mkr. Varken Aleks eller Dejan Subosic vill uppge några preliminära siffror för 2017 men ser ljust på framtiden.

”Vi tror att vi kommer att få absolut störst tillväxt under 2019 och framåt. Under 2018 kommer vi att nå break-even. Idén har aldrig varit att skapa ett bolag som bara sväljer kapital”, säger Dejan Subosic. 

”Idén har inte heller varit att bygga ett bolag som vi har stora ägarandelar i men som är jättelitet. Vi har alltid velat bygga ett stort företag”, fyller Aleks Subosic i.

Om Ivyrevel lyckas bli vinstdrivande nästa år återstår att se. Det är i fall en affärsmodell som deras nyaste delägare uppmuntrar.

”Som strategisk investerare är det viktigt att man delar samma bild. Zalandos grundare David (Schneider, reds anm.) och Robert (Gentz, reds anm.) hade noll koll på mode när de började sälja flip flops. Sen gick de från flip flops till skor till kläder. Så vi gillar modellen att hitta ett recept som fungerar för att kunna nå break-even innan man skalar”, säger Carsten Keller.


Innehåll från TaniumAnnons

Full datavisibilitet kritiskt för god cybersäkerhet

Tim Best, Ernst&Young, Oliver Cronk, Tanium och Abhishek Ramavat, Ernst&Young
Tim Best, Ernst&Young, Oliver Cronk, Tanium och Abhishek Ramavat, Ernst&Young

Kombinationen av företagens snabba digitala transformationstakt och nya arbetsverktyg såsom exempelvis molnlösningar, IoT och IIoT genererar enorma mängder data. Samtidigt ökar förväntningarna på kontinuerlig access till system och information, oavsett enhet och plats. Vikten av att kartlägga hur data genereras, används och analyseras blir således extremt viktigt, inte minst med tanke på att riktlinjer och regelverk skärps allt mer.

Har företag inte full visibilitet av vad de lagrar och bearbetar är risken stor att de inte efterlever rådande lagar. Därför är det kritiskt att ha god översikt av – och insikt i – den data man genererar och delar. 

– I takt med att information dessutom blir allt mer gränslös och vi lever i ett samhälle som präglas av hyper-connectivity, gäller det att vara väldigt noga med varifrån och hur data accessas – risken är annars stor att säkerheten äventyras, konstaterar Abhishek Ramavat, Associate Partner Ernst&Young Norge, Cybersecurity.

Vet vad ni ska skydda

Kollegan Tim Best, Associate Partner Nordic Cybersecurity Leader, Ernst&Young, adderar att en grundläggande komponent i att skydda sina tillgångar är att veta exakt vad det är man vill skydda. 

– Full visibilitet är centralt för att kartlägga vilka delar av sina data man vill säkra. Detta är i förlängningen inget nytt, men ändå ägnar många företag betydande tid och resurser åt att jaga data i sina nätverk för att avgöra vad de ska skydda. Frågor man först bör ställa sig är dock: är detta affärskritiska data? Om vi tappar dem, tappar vi tillgänglighet, funktioner eller servicenivå? När man väl vet vad som ska skyddas kan man ägna sig åt nödvändiga sårbarhetsåtgärder.

Oliver Cronk, Chief IT Architect EMEA hos Tanium, tar analysen ett steg längre. Med rätt data och heltäckande visibilitet får man ett bättre beslutsunderlag vad gäller all riskhantering.

– Riskhantering har historiskt varit ganska subjektivt; olika experter har sett olika säkerhetsrisker. Ger man dock relevant data till skickliga medarbetare tar de också smarta och informerade beslut, samtidigt som man lättare upptäcker potentiella risker – och möjligheter.

Insikter som konkurrensfördel

Tim Best konstaterar att dylika möjligheter inkluderar att använda sina insikter som en konkurrensfördel. 

– Full visibilitet och regelefterlevnad genom hela tillverknings- och leveranskedjan förmedlar att man tar säkerheten på allvar och erbjuder trygga data såväl som stabila och pålitliga tjänster. Följden blir ökad tillit från kunderna, vilket i sin tur kan leda till fler marknadsandelar.

En annan avsevärd fördel är möjligheten att helt omdana rutinerna kring revisioner. Traditionellt sett har revisioner skötts manuellt och många företag känner sig därtill defensiva inför att få sitt arbete granskat. Här menar Oliver Cronk att datainsikter skulle kunna vara helt avgörande. 

– Genom att ha full kännedom om vad som pågår inom verksamheten kan man samverka med och ta hjälp av de som genomför revisionen, för att på så vis bättre precisera och förstå vilka utmaningar och risker som är mest angelägna. Möjligheten att prioritera de frågor som är mest överhängande blir också en fördel ur ett ekonomiskt perspektiv, avslutar han. 

Tydliga rutiner är centralt

Abhishek Ramavat påpekar emellertid att visibilitet inte är det enda sättet att belysa dolda risker. Medan data är de primära verktygen i riskutvärdering och -hantering, gäller det också att ha tydliga rutiner och processer på plats. 

– Vet vi inte hur datan hänger ihop och hur vi ska hantera den är det svårt att agera på sina insikter. Därför blir analysen minst lika viktig ur ett riskperspektiv. Om du inte agerar på din data samlar du i praktiken bara på dig en allt större katalog över dina problem. Att driva igenom nödvändiga insatser åtgärdar många risker, så en öppen kultur som präglas av samverkan är mycket viktigt, säger han, och får medhåll av Tim Best:

– Att utvärdera och öka den digitala mognaden är således oerhört värdefullt. Förutom att det bidrar till att blottlägga brister innebär det också att medarbetarna kan ta bättre och mer relevanta beslut kring verksamhetens cybersäkerhet, avslutar Tim Best.

www.tanium.com 

www.ey.com 

Mer från Tanium

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Tanium och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?