Annons

Investerarna har fått upp ögonen för smarta städer

Digitaliseringen av hem, arbetsplatser och kommunikationer har öppnat för mängder av nya affärsmöjligheter. Svenska startup-företag har hoppat på tåget och bygger just nu lösningarna för framtidens stad. 

Ted Persson, partner på EQT Ventures, som frångått sin vanliga investeringsstrategi för att ta vara på den smarta stadens affärsmöjligheter.
Ted Persson, partner på EQT Ventures, som frångått sin vanliga investeringsstrategi för att ta vara på den smarta stadens affärsmöjligheter.Foto:JOEY ABRAIT
Foto:JOEY ABRAIT

Den moderna stadens drivkraft är elektricitet och data. Att samla in och distribuera dessa två drivmedel står i centrum av städernas omvandling. Det kan låta enkelt men omfattar alltifrån solceller och laddstationer till sensorer och artificiell intelligens. 

Ted Persson, partner på EQT Ventures (NTL), ser möjligheten att samla in och dela data mellan olika aktörer som ett av de hetaste områdena just nu. Faktum är att EQT Ventures är så intresserade av området att de tidigare i år gjorde ett rejält avsteg från sin vanliga investeringsstrategi och köpte aktier i ett noterat bolag. 

“Att vi som vc-bolag investerar i ett företag noterat på First North är udda. Men vi tror verkligen på vad BIM Object gör. Vi tror att BIM håller på att nå en kritisk massa, städer, länder och EU har vaknat upp samtidigt som tekniken gör att det går att använda en vanlig dator för att se BIM-miljöer. Stjärnorna är linjerade och BIM kommer att hända nu”, säger Ted Persson. 

Läs mer: De är Sveriges 40 hetaste serieentreprenörer under 40 

BIM står för Building Information Model och är en slags digitaliserad arbetsmetod vid byggnadsarbeten. Arkitekter och stadsplanerare som tidigare arbetat i CAD går nu mer och mer över till att arbeta i BIM. För en utomstående är det kanhända lite svårt att se det revolutionerande i detta. 

“Det som är coolt är att när du samlar all data i en och samma miljö kan du göra massa spännande saker. Tänk att ha all data för en stadsdel i samma miljö, då kan du använda artificiell intelligens för att till exempel ta fram de fem bästa lösningarna för trafikströmmar”, säger Ted Persson. 

Eftersom just insamlingen av data, och möjligheten att använda det är ett nyckelområde för den smarta staden kan BIM komma att ha stor betydelse. Andra bolag som arbetar med datainsamling på olika sätt är till exempel Mapillary, Yanzi Networks och Sensative.

Malmöföretaget Mapillary (NTL) har nyligen inlett ett samarbete med Amazon för att kartlägga var det finns lediga parkeringsplatser. Nyckeln är insamling av data. I dagsläget handlar det om att Amazons AI går igenom Mapillarys bilddatabas för att automatiskt läsa av parkeringsskyltar. På sikt blir möjligheterna än större när mer data kan samlas in och distribueras till bilister.  

Läs även: Tio svenska startups som gör staden smartare 

”Inom några år kommer alla uppkopplade bilar att erbjuda korrekt information om var man kan parkera, och var det fins en ledig parkeringsplats just nu. Vårt samarbete med Amazon löser den första delen av denna utmaning”, säger Mapillarys medgrundare och vd Jan Erik Solem.

Efter data är elektricitet den moderna stadens viktigaste drivkraft. Detta syns inte minst på vägar och trottoarer. En lång rad svenska företag arbetar med olika typer av eldrivna fordon, vilket i sin tur kräver en helt ny infrastruktur av laddstationer. Ted Persson tror att vi här kommer att se den snabbaste förändringen på gångvägarna. 

“Om man tittar på eldrivna fordon är det troligare att innovationen kommer att ske på trottoarerna än på vägarna. Fordon som elscootrar, som kan köras på gång- och cykelvägar av vem som helst slår igenom nu”, säger Ted Persson.

Elscooter-boomen i USA har dock inte varit problemfri. I San Francisco valde staden att bannlysa flera scooterföretag eftersom de blockerade framkomligheten på trottoarerna. I Stockholm har startupbolaget VOI under sommaren lanserat elsparkcyklar som går att hyra med en mobilapp. Om fler människor väljer att ta sig fram på gång- och cykelvägar jämfört med bilvägar talar det på sikt för att staden behöver anpassa sig i den riktningen. 

Men att anpassa stadsbilden efter nya behov och rörelsemönster tar lång tid. En som vet det är fastighetsutvecklaren och den sociala entreprenören Tomas Björkman. 

“Problemet med fastigheter är just att de är fasta. En stadsdel ska hålla i 100 år eller ännu mer. Det gör att vi idag lever i en stad där de flesta fastigheter är byggda efter behov som fanns i mitten av 1900-talet”, säger Tomas Björkman. 

Tomas Björkman, fastighetsutvecklare och filantrop, ser människor i snabb omvanling men fastigheter som inte hänger med.
Tomas Björkman, fastighetsutvecklare och filantrop, ser människor i snabb omvanling men fastigheter som inte hänger med.Foto:Jack Mikrut

Tomas Björkman driver stiftelsen Ekskäret och har bland annat startat kombinerade bostäder och kontor för startupföretag i Stockholm och Berlin. 

“De flesta fastigheter i dag byggdes för att tillfredsställa grundläggande materiella och sanitära behov på 1900-talet. Jag skulle säga att i dag har vi rört oss upp på behovstrappan och behöver fastigheter som skapar social tillhörighet och interaktion”, säger Tomas Björkman. 

Internationellt är det tydligaste exemplet på den trenden troligtvis bolaget Wework som driver kontorshotell och kollektivboenden i 90 städer i världen. Wework har sedan starten för 10 år sedan haft en explosiv tillväxt och värderas i dag till närmare 200 miljarder kronor. 

“Den yngre generationen är inte lika intresserad av att äga. De kan dela cykel, bostad och bil. Man kanske arbetar och bor på flera olika platser. Då är det bättre att dela på resurser än att äga dem”, säger Tomas Björkman.  

Läs mer: Kinesiska it-metropolen tar upp kampen med Silicon Valley 

Den så kallade delningsekonomin är ett sätt att bättre utnyttja befintliga resurser i städerna. Hittills har antagligen Airbnb haft störst påverkan på hur befintliga fastigheter i städerna används. I Sverige finns en rad startupbolag som på olika sätt tagit sig an frågan om resurseffektivitet i städerna. Ett exempel är Karma (NTL) som låter konsumenter köpa överbliven mat från caféer och restauranger.

Startupföretagen sätter just nu takten för städernas omvandling. För stadsplanerare innebär det en stor utmaning när konsumtions- och rörelsemönster snabbt ändras. 

“Om man bygger en galleria i dag måste man tänka på vad lokalerna ska användas till om butikshandeln försvinner. Vi bygger fastigheter som ska stå i 100 år eller mer, men vet inte vad som händer om 10 år”, säger Tomas Björkman.

Innehåll från WintAnnons

Egen konsultfirma – hur mycket måste du ta betalt?

Många som driver tjänste- och konsultbolag vet inte ifall deras timpriser kan täcka bolagets löpande utgifter, vilket kan få förödande konsekvenser för deras ekonomi. Anders Nilsson från den automatiserade bokföringstjänsten Wint berättar hur du kan försäkra dig om att du tar rätt timpris för dina tjänster.

Det är vanligare än man kan tro att den som startar upp ett tjänsteföretag väljer att erbjuda ett timpris helt baserat på magkänsla – eller genom att lägga sig på samma nivå som sina konkurrenter. 

– Det man då glömmer bort är att timpriset inte bara är en siffra i en offert, utan någonting som ska se till att du har råd att betala ut din lön och täcka bolagets kostnader varje månad, säger Anders Nilsson, skatte- och redovisningsexpert på den automatiserade bokföringstjänsten Wint. 

Hur mycket behöver du fakturera varje månad?

Det bästa sättet för att bestämma ditt timpris är enligt Anders att börja bakifrån och ställa dig följande frågor:

1. Hur hög lön vill jag och mina eventuella kollegor kunna ta ut varje månad, före skatt?

2. Vilka fasta kostnader, utöver lönekostnader och arbetsgivaravgifter, har jag i firman? (hyra av kontor, telefonräkning, bokföringskostnader, programvaror, etc.)

– När du har dessa summor klara för dig finns flera kalkylverktyg på nätet som du kan använda för att räkna ut hur mycket du behöver fakturera varje månad för att täcka såväl de fasta kostnaderna som din lön och arbetsgivaravgifterna, säger han.

– Ponera att du är ensam i bolaget och vill plocka ut en lön på 40 000 kr före skatt. Dessutom har du fasta kostnader på 15 000 kr i månaden. Då skulle du behöva fakturera för ungefär 76 100 kr/månad för att gå plus minus noll. Men helst vill du såklart gå ytterligare lite plus varje månad för att få ett bra resultat och möjlighet till en utdelning i slutet av året, så vi höjer den siffran till minst 80 000 kr.

Läs också: Företagare – så bör du tänka kring din lön 2023 

Vad blir ditt timpris?

Nu när du vet detta blir nästa steg att avgöra hur många timmar i månaden du kommer kunna ta betalt för. En genomsnittlig arbetsmånad består av 167 timmar, varav ganska många kommer behöva vara odebiterade, då du arbetar med administration, försäljning, reser, går på kundmöten eller på annat sätt lägger ner tid som du inte kan ta betalt för. 

När du räknar ut ditt timpris måste du med andra ord ta höjd för vilken debiteringsgrad du kommer kunna upprätthålla. 

– Man skulle kunna hävda att en sjuttioprocentig debiteringsgrad är ett riktmärke att sträva mot. Det skulle i så fall innebära att du ska försöka ta betalt för ca 117 av dina 167 timmar varje månad, vilket ger dig ett lägsta timpris på ca 685 kr/h (80 000 / 117 ≈ 683,8). För att klara break-even varje månad alltså, påpekar Anders.

Tänk på marginalerna

Nu när du vet allt detta kan du börja kolla vad du har för marginaler att höja ditt timpris ytterligare. 685 kr/h är ditt minimum, men du vill ju kunna gå plus när du har en bra månad så att du har en extra buffert att spela på ifall någon månad skulle gå sämre. Helst vill du alltså höja priset lite till. 

– Det är nu du kan börja snegla på konkurrenterna. Tar de 800, 900 eller till och med 1100 kr/h? Då finns såklart utrymme för dig att höja ditt pris också. Ju högre du har utrymme att gå, desto bättre för dina marginaler, säger Anders. 

Han påpekar också att det finns fler parametrar att ta hänsyn till när det gäller just marginalerna, till exempel att försöka öka debiteringsgraden. Eftersom tid bokstavligt talat är pengar för den som säljer tjänster finns mycket att vinna på att minimera den arbetstid som du inte kan ta betalt för. 

– Ju fler administrationstimmar du kan kapa bort, desto mer tid kan du lägga på att hjälpa dina kunder – vilket innebär extra klirr i kassan för dig. Genom att automatisera din bokföring och ekonomihantering slipper du mycket pappersarbete som du istället kan lägga på det du gör bäst.

Läs mer: så automatiserar Wint din bokföring 

 

Mer från Wint

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wint och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera