Annons

Investeraren helvänder – varnar för fall för digitala prenumerationstjänster

För ett år sedan gick rådgivaren och investeraren GP Bullhound ut och sa att man satsar miljardbelopp på konsumentinriktade prenumerationstjänster som Spotify och Fishbrain. Nu varnar man för sektorn – och konstaterar att 46 miljoner abonnemang sagts upp globalt det senaste året.

Joakim Dal, partner på GP Bullhound, räknar med att uppsägningar av abonnemang av typen Storytel och Spotify kommer fortsätta.
Joakim Dal, partner på GP Bullhound, räknar med att uppsägningar av abonnemang av typen Storytel och Spotify kommer fortsätta.

Den högre inflationen har fått kunder att börja säga upp sina digitala abonnemangstjänster. Globalt sett har 46 miljoner abonnemang sagts upp under de senaste tolv månaderna, visar GP Bullhounds nya rapport CSS (Consumer Subscription Software 2022).

Det uppges än så länge vara främst yngre personer som säger upp sina abonnemang.

”Vi ser att konsumenternas budgetar blir knappa, och som med alla konsumentprodukter måste konsumenterna fördela resurserna till de mest värdefulla inköpen. Länder med mindre välbärgade konsumenter eller högre inflation kommer att påverkas snabbare”, säger Eric Crowley, partner på GP Bullhound i ett uttalande.

Utifrån rapporten framgår det att 22 procent av de svarande i mars sa att kostnaden var främsta skälet till varför abonnemangen sades upp. Det är en betydande ökning från bara 2 procent i oktober 2021 och pekar på att fler uppsägningar är att vänta.

Joakim Dal, också partner på GP Bullhound, räknar med att uppsägningar av abonnemangen kommer fortsätta. 

”Jag tror uppsägningar kommer att fortsätta när kunder blir mer medvetna kring kostnadsbesparingar, även om de inte är i ekonomiska trångmål”, säger han.

Analysen står i bjärt kontrast till den GP Bullhound gjorde i motsvarande rapport för ett år sedan. 

Då konstaterade man att många CSS-bolag hade ett fantastiskt 2020, delvis till följd av att pandemin gjorde det praktiskt att ta språkkurser, se filmer och träna via appar. Den positiva trenden spåddes fortsätta, när gym, biografer och lärosäten släppte på restriktionerna.

”Om vi snabbspolar framåt tre år kommer de flesta människor att ha 5–10 olika CSS-abonnemang”, sa Eric Crowley då.

Även Joakim Dal var optimistisk. 

”Digitala prenumerationstjänster utgör idag merparten av våra investeringar”, sa han till Di Digital den 8 oktober 2021.

Uttalandet skedde samtidigt som GP Bullhound stängt sin senaste fond med drygt 3 miljarder kronor till investeringar.

För GP Bullhound började satsningarna på sektorn redan 2012 när man köpte in sig i musiktjänsten Tunigo, som såldes till Spotify i maj 2013. 

”Vi var ju rådgivare vid den affären och började köpa aktier i Spotify efter det. Så småningom investerade vi i andra bolag med prenumerationsbaserad mjukvara, som Fishbrain, och sedermera, Discord, Woop och Revolut”, sa Joakim Dal för ett år sedan.

Hur hårt har ni bränt er på digitala prenumerationstjänster det senaste året?

”Vi har inte bränt oss. Marknadsvärderingarna har ju gått ner på alla bolag, men vi har investerat i företag som tar in kunder organiskt istället för att köpa dem. Woop, Discord, Vivino och Lingokids är exempel på bolag har klarat sig relativt bra. Inte heller Revolut har tappat en massa kunder, även om värderingen gått ned och de tvingas ställa om till en mer lönsam affärsmodell”, säger Joakim Dal till Di Digital idag.

Han tror fortfarande på digitala prenumerationer på lång sikt.

”Att 46 miljoner kunder sagt upp sig visar att det fungerar. Kunderna har kontroll och kommer tillbaka lika snabbt. Jag tror att många aktörer kommer bundla sina tjänster, rabattera priserna för att nå fler kunder och öka deras lojalitet”, säger han. 

GP Bullhound grundades 1999 av en grupp svenskar i London och har idag kontor i tolv kontor i Europa, USA och Asien.

Läs mer: Köpfilm på nätet rusar när Netflixmodellen ifrågasätts
Läs mer:
Deras ai-startup lagar trasig Netflixmodell
Läs mer:
Då slås HBO Max samman med Discovery Plus

Innehåll från WintAnnons

Egen konsultfirma – hur mycket måste du ta betalt?

Många som driver tjänste- och konsultbolag vet inte ifall deras timpriser kan täcka bolagets löpande utgifter, vilket kan få förödande konsekvenser för deras ekonomi. Anders Nilsson från den automatiserade bokföringstjänsten Wint berättar hur du kan försäkra dig om att du tar rätt timpris för dina tjänster.

Det är vanligare än man kan tro att den som startar upp ett tjänsteföretag väljer att erbjuda ett timpris helt baserat på magkänsla – eller genom att lägga sig på samma nivå som sina konkurrenter. 

– Det man då glömmer bort är att timpriset inte bara är en siffra i en offert, utan någonting som ska se till att du har råd att betala ut din lön och täcka bolagets kostnader varje månad, säger Anders Nilsson, skatte- och redovisningsexpert på den automatiserade bokföringstjänsten Wint. 

Hur mycket behöver du fakturera varje månad?

Det bästa sättet för att bestämma ditt timpris är enligt Anders att börja bakifrån och ställa dig följande frågor:

1. Hur hög lön vill jag och mina eventuella kollegor kunna ta ut varje månad, före skatt?

2. Vilka fasta kostnader, utöver lönekostnader och arbetsgivaravgifter, har jag i firman? (hyra av kontor, telefonräkning, bokföringskostnader, programvaror, etc.)

– När du har dessa summor klara för dig finns flera kalkylverktyg på nätet som du kan använda för att räkna ut hur mycket du behöver fakturera varje månad för att täcka såväl de fasta kostnaderna som din lön och arbetsgivaravgifterna, säger han.

– Ponera att du är ensam i bolaget och vill plocka ut en lön på 40 000 kr före skatt. Dessutom har du fasta kostnader på 15 000 kr i månaden. Då skulle du behöva fakturera för ungefär 76 100 kr/månad för att gå plus minus noll. Men helst vill du såklart gå ytterligare lite plus varje månad för att få ett bra resultat och möjlighet till en utdelning i slutet av året, så vi höjer den siffran till minst 80 000 kr.

Läs också: Företagare – så bör du tänka kring din lön 2023 

Vad blir ditt timpris?

Nu när du vet detta blir nästa steg att avgöra hur många timmar i månaden du kommer kunna ta betalt för. En genomsnittlig arbetsmånad består av 167 timmar, varav ganska många kommer behöva vara odebiterade, då du arbetar med administration, försäljning, reser, går på kundmöten eller på annat sätt lägger ner tid som du inte kan ta betalt för. 

När du räknar ut ditt timpris måste du med andra ord ta höjd för vilken debiteringsgrad du kommer kunna upprätthålla. 

– Man skulle kunna hävda att en sjuttioprocentig debiteringsgrad är ett riktmärke att sträva mot. Det skulle i så fall innebära att du ska försöka ta betalt för ca 117 av dina 167 timmar varje månad, vilket ger dig ett lägsta timpris på ca 685 kr/h (80 000 / 117 ≈ 683,8). För att klara break-even varje månad alltså, påpekar Anders.

Tänk på marginalerna

Nu när du vet allt detta kan du börja kolla vad du har för marginaler att höja ditt timpris ytterligare. 685 kr/h är ditt minimum, men du vill ju kunna gå plus när du har en bra månad så att du har en extra buffert att spela på ifall någon månad skulle gå sämre. Helst vill du alltså höja priset lite till. 

– Det är nu du kan börja snegla på konkurrenterna. Tar de 800, 900 eller till och med 1100 kr/h? Då finns såklart utrymme för dig att höja ditt pris också. Ju högre du har utrymme att gå, desto bättre för dina marginaler, säger Anders. 

Han påpekar också att det finns fler parametrar att ta hänsyn till när det gäller just marginalerna, till exempel att försöka öka debiteringsgraden. Eftersom tid bokstavligt talat är pengar för den som säljer tjänster finns mycket att vinna på att minimera den arbetstid som du inte kan ta betalt för. 

– Ju fler administrationstimmar du kan kapa bort, desto mer tid kan du lägga på att hjälpa dina kunder – vilket innebär extra klirr i kassan för dig. Genom att automatisera din bokföring och ekonomihantering slipper du mycket pappersarbete som du istället kan lägga på det du gör bäst.

Läs mer: så automatiserar Wint din bokföring 

 

Mer från Wint

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wint och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera