1515
Annons

Intervju: Hans-Holger Albrecht om hur hans Deezer ska utmana Spotify

Svalt intresse tvingade musiktjänsten Deezer att ställa in sin börsnotering. Miljardvärderingen uteblev. Nu ska Spotify-konkurrenten ta revansch. ”Tech har räddat musiken”, säger Kinnevik-veteranen Hans-Holger Albrecht i en stor intervju med Di Digital.

Deezers vd Hans-Holger Albrecht på väg till huvudkontoret i Paris tidigare i år.
Deezers vd Hans-Holger Albrecht på väg till huvudkontoret i Paris tidigare i år.Foto:Jack Mikrut

Om alla konsumerade digital musik som familjen Albrecht skulle matchen redan vara avgjord.

Hans-Holger Albrecht har sju barn. Alla använder Deezer för att lyssna på musik.

”De ber mig om prenumerationer hela tiden”‚ säger MTG-veteranen, som sedan tre år tillbaka är vd för den franska Spotify-utmanaren.

”De säljer till och med in Deezer till sina vänner.”

Familjen Albrecht ger dock en snedvriden bild av marknaden.

Snällt räknat är Deezer i dag den fjärde största streamingtjänsten för musik efter Spotify, Apple och Amazon. Räknar man in kinesiska Tencents QQ Music och koreanska Melon hamnar Deezer på sjätte plats, enligt en analys.

Hans-Holger Albrecht föredrar att räkna snällt.

”Den som investerar i Deezer investerar i en global marknad. Vi är en av fyra spelare som kommer att klara sig inom musikstreaming efter Spotify, Apple och Amazon”, säger han till Di Digital.

Läs mer: Spotify bromsar in – kan skjuta på börsdebuten

År 2000 handplockades Hans-Holger Albrecht till vd-posten på Kinneviks MTG av Jan Stenbeck. Tolv år senare fick han samma roll på sfärsystern Millicom.

När startupbolaget Deezer utsåg honom till vd för tre år sedan såg den mångåriga börsdirektören inte ut som en given kandidat. Men sedan dess har techvärlden bara fortsatt att smälta ihop med det traditionella näringslivet.

Deezer är i sig lika delar revoltör och etablissemang. Målet är att digitalisera världens musikkonsumtion, en utveckling skivbolagen själva länge stretade emot. Samtidigt heter bolagets storägare Lev Blavatnik, som också äger skivbolagsjätten Warner Music.

”Vi är det skivbolagsvänliga alternativet”, säger Hans-Holger Albrecht.

Han passar in i kompromissen mellan tradition och förnyelse. Deezers vd bär ingen t-shirt med texten ”suits suck” – ett av Spotify-grundaren Daniel Eks signaturplagg – men han bär inte heller kostym.

Till Di Digitals intervju, som sker på ett av Lissabons tjusigare hotell, anländer han i något sorts mellanting: jeans, skjorta och dunväst.

”För några år sedan var jag nog ett oväntat namn i techsvängen”, säger han.

”Det var också en risk att gå från ett stort telekombolag till startup-miljön. Det har varit en läroprocess för mig – men också för Deezer.”

Hur menar du?

”Ja, kunde jag vara vd utan ett stort entourage? Kunde jag jobba mer med det dagliga och klara mig utan vissa strukturer? Det går också väldigt fort i techvärlden. Vid det här laget tror jag att jag klarar det. Samtidigt behövde Deezer ordentlig omsättning, stora kunder och infrastruktur när det kom till betalningar, kundtjänst, och så vidare.”

Han drar parallelen till MTG, där han började 1997, tre år innan han utsågs till vd.

”På den tiden var mediasvängen ganska hipp, men vi behövde tjäna riktiga pengar och behövde få vissa processer på plats.”

Just det där med att tjäna riktiga pengar har varit ett problem för Deezer.

Läs mer: Därför nobbar Spotify Stockholmsbörsen

Streamingtjänsten har varit helt beroende av mobiloperatörer som slussar användare till Deezer. Operatörer som Orange har med en rabatterad Deezer-prenumeration i sina mobilabonnemang likt den Telia haft med Spotify i Sverige. 

Problemet var att många struntade i att ens börja använda Deezer. Efter gratisperioden kunde hela sjok av kunder plötsligt falla bort. Modellen gav marknaden skrämselhicka.

För två år sedan tvingades Deezer avbryta en planerad börsnotering eftersom investerarna inte visade tillräckligt intresse. Värderingen på omkring 1 miljard dollar ansågs för dyr.

Flera personer med insyn i streamingmarknaden uppger att Deezer fortfarande är helt beroende av att mobiloperatörer raggar kunder åt bolaget. Hans-Holger Albrecht medger att 80 procent av Deezers intäkter kom från operatörssamarbeten när han tillträdde.

”Men det är mindre viktigt nu. Vi vill inte vara för beroende av en telekomoperatör”, säger han.

Det sägs att Deezer är ganska beroende av operatörssamarbeten och att flera stora samarbeten är på väg att avslutas i år. Har du någon kommentar?

”Det stämmer inte. Siffrorna säger något annat. Mer än hälften av vår försäljning kommer från våra egna kunder. Det största samarbetet vi hade var med Orange och där har vi bytt modell. Tidigare ingick helt enkelt Deezer-konton i deras abonnemang. Nu säljer de Deezer till sina butikskunder.”

I år omsätter Deezer cirka 3 miljarder kronor, säger Hans-Holger Albrecht. Om siffran stämmer bör bolaget i dag värderas över unicorn-gränsen. Den passerade Spotify redan 2011.

Deezers strategi är att erbjuda mer lokalt nischade musikrekommendationer än sina konkurrenter. Snart vill streamingtjänsten dessutom lansera en helt ny ersättningsmodell, där lyssnarnas prenumerationspengar går direkt till artisterna de själva lyssnar på.

I dag hamnar alla pengarna i en pott för att sedan fördelas till artisterna i förhållande till lyssningssiffrorna. Det innebär alltså att varenda Spotify- eller Deezer-kund bidrar till stora artister som Katy Perry eller The Beatles – oavsett om de själva lyssnar på dem eller inte.

Läs mer: Martin Blomgren: ”Skördetid för ägarna – men inte för Spotify”

”När man köpte en CD förr i tiden gick alla intäkter direkt till den artisten. I dag fungerar det inte så. Därför får en jazzartist inte det han eller hon borde få eftersom de utgör en så liten del av den totala lyssningen. Samtidigt som de kanske har tusentals dedikerade fans”, säger Hans-Holger Albrecht.

Det streamingvärlden just nu väntar på är Spotifys börsnotering i New York. Listningen kommer att skapa transparens på streamingmarknaden, säger Deezer-chefen.

Det kommer alltså bli lättare för marknaden att uppskatta värdet på hans bolag.

”Med Deezer får man samma värdering men med en rabatt, eftersom marknadsledaren alltid värderas högre än konkurrenterna. Men jag vill inte spekulera om vår värdering offentligt.”

Är maktbalansen mellan skivbolagen och streamingtjänsterna på väg att skifta till er och Spotifys fördel?

”Det har redan hänt. Det sägs att våra svenska vänner på Spotify tågade på utan avtal med skivbolagen medan förhandlingarna om nya avtal pågick. Inget skivbolag drog tillbaka sin musik, direkt. Maktbalansen är mycket bra nu.”

Streaming är musikbranschens klart snabbast växande intäktskälla. Hälften av intäkterna uppstår numera digitalt. Trots framgången går ingen av streamingtjänsterna med vinst. Men avtalen med skivbolagen blir allt gynnsammare.

Läs mer: Det hemliga spelet bakom Spotifys börsnotering

Efter långa omförhandlingar med skivbolagen har Spotify, enligt uppgift till Di Digital, ökat sin bruttomarginal från 15 procent till över 20 procent. Marknadsledarens licensvillkor sprider sig till de andra streamingtjänsterna, säger Hans-Holger Albrecht.

Utvecklingen gör honom optimistisk.

”Man har tidigare ställt frågan om musikstreaming någonsin kommer att gå med vinst. För mig är den frågan helt irrelevant nu. Den kunde man ställa när 80 procent av intäkterna gick till skivbolagen. Så är det inte längre.”

”Tech har räddat musiken. När jag började för tre år sedan såg skivbolagscheferna inte streamingbranschens potential.”

Innehåll från SEBAnnons

Lyfter företagare med utländsk bakgrund: ”Stora förebilder”

Grundaren och vd:n Rafael Bermejo prisas i SEB:s The Next Awards.
Grundaren och vd:n Rafael Bermejo prisas i SEB:s The Next Awards.

Det brukar vara stiftelsen IFS som delar ut priser till andra.

Nu är det grundaren och vd:n Rafael Bermejo som prisas i SEB:s The Next Awards för sitt jobb med att hylla och lyfta fram framgångsrika företagare med utländsk bakgrund.

– Prispengarna ska användas till att synliggöra hur viktig den här gruppen entreprenörer är för det svenska näringslivet, säger han.

1999 delades priset Årets Nybyggare ut för första gången i Sverige.

Bakgrunden var att entreprenören Rafael Bermejo hade upptäckt att väldigt många svenskar hade en stereotyp och felaktig bild av vilken slags verksamheter företagare med invandrarbakgrund drev.

– Den stämde inte alls överens med min bild av de företagare som jag hade haft förmånen att möta. Den här gruppen representerar ju ett tvärsnitt av allt företagande i vårt land, och det blev viktigt för mig att lyfta fram det.

År 2000 blev kung Carl XVI Gustaf beskyddare av priset Årets Nybyggare.

– Det gav det ytterligare glans. Jag tror inte alla förstår hur betydelsefull denna utmärkelse har blivit, det är som Nobelpriset för våra företagare med utländsk bakgrund.

Förutom Årets Nybyggare så har Rafael Bermejo ägnat en stor del av sitt arbetsliv åt att stötta och lyfta fram denna grupp företagare på olika sätt, exempelvis med rådgivningsbyråer med information på många olika språk, hjälp med översättning, att hitta finansiering och mycket annat.

”Får många gånger kämpa hårdare än många andra”

Nu har Stiftelsen IFS tilldelats Community-priset i The Next Awards, och en prissumma på 250 000 kronor.

– Jag känner mig så hedrad, inte bara för eget vidkommande utan för att man i och med denna utnämning även lyfter fram den här gruppens företagande, det är jättefint.

– Det är ett fantastiskt pris som SEB har instiftat, inte minst för att det pekar framåt och inte bakåt.

Rafael Bermejo berättar att prispengarna ska användas till att synliggöra entreprenörer med invandrarbakgrund mycket mer.

– Vi måste få gemene man och det svenska näringslivet att se att det är en oerhört viktig aspekt för Sveriges framtid att man ser och tar tillvara på denna stora grupp av företagare. Vi vill finnas där och bygga broar.

– Man ska komma ihåg att de ska verka i en miljö där de inte sällan möts av misstro från start. De får många gånger kämpa hårdare än många andra. De är stora förebilder.

Priset Årets Nybyggare växer för varje år.

– I år hade vi 240 kvalificerade nominerade som tillsammans omsatte över 6 miljarder kronor. Visst är det fantastiskt.

Är du intresserad av att delta? Här kan du ansöka till The Next Awards 2023. 

Mer från SEB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SEB och ej en artikel av Dagens industri

Finanskändisar går in i Kry-grundarens haussade olja: ”Vi är redan inne på nästa runda”

Josefin Landgårds bolag Mantle verkar inte ha inte lidit någon större skada av Läkemedelsverkets beslut att förbjuda deras cannabisolja. Den nya hudvårdsserien går som på räls och grundarna har siktet internationellt.

Josefin Landgård har grundat Mantle tillsammans med Stina Lönnkvist
Josefin Landgård har grundat Mantle tillsammans med Stina LönnkvistFoto:Josefine Stenersen

Mantles medgrundare och vd Josefin Landgård, som också var med och startade vårdgivaren Kry 2014, har precis avslutat sitt måndagsmöte med teamet på fem personer. Snart ska de bli åtta. 

Bolagets försäljning av en ny hudvårdsserie som innehåller så kallad cannabidiol-olja, CBD-olja förkortat, har gått som tåget sedan den lanserades i december 2020. 

Från att bolagets intäkter helt stannade av, på grund av att Läkemedelsverket förbjöd försäljningen av den CBD-oljan i mars i fjol, är Mantle nu på banan igen. Under 2021 beräknar man att omsätta 10 miljoner kronor.

”Vi visste att det skulle komma utmaningar med Mantle, som det gör när man är i en ny bransch. Men det är också det som gör att det finns stor potential”, säger Josefin Landgård, och hänvisar även till Krys resa.

Läkemedelsverkets beslut utgick från att oljan kan uppfattas som ett läkemedel, vilket i så fall inte är godkänt i Sverige. Mantle har överklagat till Förvaltningsrätten, men ärendet har inte prövats än.

”Vi är övertygade om att vi ska vinna i frågan, för vi har rätt i sak. Sedan är Sverige bara en marknad, så det är egentligen inte så viktigt. Vi vill använda den svenska marknaden för att bevisa vårt case, men nu har hudvårdsprodukterna tagit sådan fart att det inte är så viktigt längre”, menar Josefin Landgård.

Istället fick bolaget gå ut och be om förtroende från investerare, då de saknade försäljningssiffror att visa upp. Och det gick bra. I november i fjol tog Mantle in en investering på 12 miljoner kronor. Något som grundarna Josefin Landgård och Stina Lönnkvist då valde att inte kommunicera. 

Läs också: Kry-grundaren talar ut om vd-bytet: ”Fick feedback om att jag var gravid” 

Bland de nya ägarna återfinns Oriflame-ägarna Anna af Jochnick och Helene af Jochnick. Även Voi-grundaren Fredrik Hjelm har investerat, via bolaget Semjorka, samt investmentbolaget Ernström & Co som ägs av familjen Hielte-Hobohm och som också är delägare i bolag som Apotea och nyligen i Na-kd. Även Daniel Pilotti, grundare av Ryska Posten, och Johan Karlsson, vd på Slättö, står på ägarlistan. 

Även bolagets tidigare investerare Cristina Stenbeck, Susanna Campbell, Sophia Bendz och Emilia de Poret har lagt in pengar i den nya rundan. 

”De investerare vi har fått in nu är både starka strategiskt och kapitalstarka, vilket innebär att de kan skjuta till kapital i många rundor framöver. Det är inte alla affärsänglar som har möjlighet att vara med hur länge som helst”, säger Josefin Landgård.

CBD-oljan säljs fortfarande på andra marknader och för hudvårdsserien tittar nu Mantle på att börja sälja produkterna i Danmark och Storbritannien. Danmark för att det ligger nära Sverige och det finns en överlapp i skandinavisk kultur och influencers som är de som främst sprider marknadsföringen av produkterna. 

Storbritannien har en mer mogen CBD-marknad, men ännu ingen större spelare som har fått fäste, menar Josefin Landgård.

”Nu har vi galna tillväxtsiffror och vill resa pengar snart igen. Vi diskuterar just nu med brittiska riskkapitalister”, säger Josefin Landgård.

Men att lansera hudvård tar tid. Det är långa ledtider från att ha formulerat en produkt tills att den finns på marknaden. Hudvårdsserien skulle ha lanserats i Sverige förra sommaren, men förpackningarna som produceras i Italien blev försenade på grund av pandemin.

”Vi släppte produkterna 17 december och det blev direkt en hype. Men det är roligt att se att de också konverterar bra i försäljningen”, säger Josefin Landgård.

Förutom på Mantles egna sida säljs hudvården genom bland annat Lyko, Bangerhead och Kicks.

Lyssna på podden

Äldre avsnitt av den här podden hittar du genom att gå till vår samlingssida.

Samlingssida för poddar

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera