1515

Internet fyller 50 år – startade med en krasch

De flesta tänker nog på 80-talet när man talar om internet och dess uppkomst. Men sanningen är att internet såg dagens ljus den 29 oktober 1969, och fyller därmed 50 år i dag. ”Från början var syftet att kommunicera forskningsresultat mellan olika universitet”, säger Måns Jonasson, digital strateg på Internetstiftelsen. 

Dagens industri var tidigt ute på nätet. I maj 1994 registrerades domänen di.se. Här är en tidig version av sajten 1996 och i mobilen från 2006.
Dagens industri var tidigt ute på nätet. I maj 1994 registrerades domänen di.se. Här är en tidig version av sajten 1996 och i mobilen från 2006.Foto:Di.

Det första meddelandet som någonsin skickats mellan två datorer ägde rum år 1969, då universitet UCLA sammankopplades till Stanford universitetet. Det första meddelandet som skickades var LOGIN, men redan efter de två första bokstäverna kraschade datorerna.

Två år senare skickades det första e-postmeddelandet. 18 år senare utvecklar Tim Berners-Lee det så kallade WWW, World Wide Web, som gjorde det möjligt att länka samman information, visa bilder och även ljud.

I Sverige började internet användas för omkring 40 år sedan då svenska universitet började kopplade upp sig. Syftet var att forskare på ett enklare sätt skulle kunna kommunicera forskningsresultat och att arbeta i från olika platser, något som redan var i full rull på andra sidan Atlanten. 

”Det gick ju inte direkt att transportera datorerna på den tiden som då var väldigt stora och otympliga”, säger Måns Jonasson, digital strateg på Internetstiftelsen.

Det dröjde inte länge innan studenterna på universiteten började använda internet som ett sätt att kommunicera med folk världen över om andra saker. E-post börjades använda flitigt och det skapades nyhetsgrupper och forum, som gjorde det möjligt för alla att delta i.

”Sedan kom ju World Wide Web, i skiftet mellan 80- och 90-talet, därifrån tar det ordentlig fart. Användarvänligheten ökar i takt med att musen tillkommer och det går nu även att se bilder. Tidigare var det endast textbaserat”, säger Måns Jonasson.

Hade det inte varit för Tim Berners-Lee hade nog internet inte varit så som vi känner till det i dag.

”Han publicerade sitt protokoll för WWW och gjorde det öppet för alla att använda, något han inte tjänade en enda krona på”, säger Måns Jonasson.

Sverige ligger i framkant vad gäller användningen av internet. Hela 95 procent av svenskarna använder internet i dagsläget. Dessutom har Anne-Marie Eklund Löwinder fått ansvaret över en av internets alla nycklar. Av de 14 personer som har tillgång till nycklarna är hon ensam om att vara kvinna.

”Den första och enda kvinnliga personen med tillgång till en av internets nycklar. Även första kvinnan att bli vald i Hall of Fame också, på så sätt bidrar hon och Sverige till internets säkerhet”, säger han.

Nyckeln säkrar domäner på nätet. Det vill säga ”att när man skriver in exempelvis Polisen.se ska man också hamna på deras hemsida, och ingen annanstans”, förklarar Jonas Månsson.

Två gånger om året beger sig Anne-Marie Eklund Löwinder till USA för att delta i nyckelceremonin, där man byter ut nycklarna som en säkerhetsåtgärd.

Måns Jonasson lyfter fram en milstolpe inom internets historia som sticker ut lite mer. 

”1994 då Carl Bildt skickar ett mejl till Bill Clinton. Det första mellan två statsmän. Han förstod snabbt internets potential, samtidigt som de flesta såg det som en leksak.”

Internetstiftelsen firar internets 50-årsdag med tårta på kontoret. Uppfinningen är i stort sett lika viktig som hjulets uppkomst, om man frågar Måns Jonasson.

”Vi ska sjunga 'jag må hen leva'. Enligt oss är internet helt klart topp tre av världens viktigaste uppfinningar. Det möjliggör ju för oss alla att kommunicera fritt, det är värt att fira”, säger Måns Jonasson, digital strateg på Internetstiftelsen.

 


Innehåll från SalesforceAnnons

”Techbolagen visar vägen för tillverkningsindustrin”

Tillverkningsindustrin rymmer stora skillnader i fråga om digitaliseringsgrad, visar en ny rapport som avslöjar vad som kännetecknar vinnarna post-covid. ”Ser en tydlig klyfta”.

Pandemin har tvingat nio av tio tillverkningsföretag att ställa om radikalt och ta fram en ny strategi för att lyckas framöver. En ny studie som Salesforce genomfört globalt bland 750 beslutsfattare visar på stora skillnader inom teknikutveckling och digitalisering. Vissa lyckas bättre än andra. De företag som anser sig ha kommit längst har det gemensamt att de satsar på ökad tjänstefiering, flyttar verksamheter till molnet och anammar nya sätt att interagera med sina kunder. 

Ladda ned Trends in Manufacturing 

De som släpar efter riskerar att hamna ohjälpligt på efterkälken när samhällen gradvis öppnar upp igen, varnar experter.

– Vi ser en tydlig klyfta mellan de tillverkningsföretag som framtidssäkrat sin verksamhet och de som fortfarande kämpar med att förhålla sig till turbulenta marknader och hastigt skiftande förväntningar hos medarbetare, partners och kunder. Fler tillverkningsföretag borde låta sig inspireras av framgångsrika techföretag på områden som flytt till molnet, ökad automatisering och att skapa digitala kundupplevelser. Allt det ökar förutsättningarna att lyckas post-covid, säger Cindy Bolt, ansvarig för industriföretag vid Salesforce.

Rapporten visar entydigt att de förändringar som pandemin medfört är här för att stanna. Det gäller framför allt inom försäljning och kundservice, menar närmare sex av tio tillfrågade. Många pekar på att möjligheten att göra träffsäkra prognoser på snabbrörliga marknader hindras av bristande transparens och begränsad tillgång till data, men även av silotänkande. Hela åtta av tio menar att det är svårt att utvinna den data man verkligen skulle ha nytta av ur föråldrade legacy-system.

Bättre prognoser

De enskilt viktigaste prioriteringarna för de kommande två åren är enligt nio av tio svarande ökad processeffektivitet och förbättrade efterfrågeprognoser med hjälp av digitala redskap. Över hälften av ser migration av planeringsprocesser till molnet som en kritisk framgångsfaktor. De chefer som säger sig vara ”mycket väl förberedda” för framtiden har redan flyttat till molnet. 

Ökad tjänstefiering för att diversifiera och säkra sina intäkter från flera källor är den strategi som flertalet (86%) av de företag som ser sig som framtidssäkrade satsar på. Det handlar om att paketera produkt, support, mjukvara och kringtjänster i ett gemensamt erbjudande och en ny affärsmodell.

Den digitala klyftan av idag går mellan tillverkningsföretag som anser sig vara redo för framtiden och de som inte är det. De som anser sig vara bättre rustade har system och teknologi på plats för att hantera kommande år, konstaterar Salesforces Sverigechef Dan Bjurman:

– De svenska företag som redan var mer digitaliserade, eller som lyckades göra denna omställning fort, har stått emot pandemins effekter bättre och i vissa fall även lyckats bättre än förut. Användningen av kunddata i beslutsprocessen samt digitala verktyg för att hantera kundkontakten och den hemmajobbande personalen har haft en tydlig positiv effekt och belyser hur viktigt det är att ha en modern, digitaliserad verksamhet som fattar beslut baserat på data, samt att det är otroligt viktigt att vara flexibel och anpassningsbar.

Ta del av Salesforce senaste rapport Trends in Manufacturing eller läs mer om Manufacturing Cloud här. 

Är du intresserad av mer inom Salesforce Manufacturing, besök: 

IDC Report: Benefits of a Collaborative S&OP Process 

Future of the Manufacturing Industry 

Customer 360 Playbook for Manufacturers 

 

Mer från Salesforce

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Salesforce och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?