1515

Inkassobranschen spår smäll till hösten – pekar ut krediter i e-handeln

Ännu syns ingen effekt från den pågående pandemin hos varken Kronofogden eller inkassobolagen. Men till hösten spår branschen att antalet inkassoärenden ökar markant. ”Snabba konsumtionskrediter inom e-handeln är en viktig orsak”, säger Fredrik Engström, ordförande i branschorganisationen Svensk Inkasso.

Fredrik Engström, ordförande i branschorganisationen Svensk Inkasso.
Fredrik Engström, ordförande i branschorganisationen Svensk Inkasso.

Branschorganisationen Svensk Inkasso ser än så länge ingen ökning av antalet inkassoärenden i Sverige. Det visar en rundringning bland medlemmarna som genomfördes i slutet av maj. 

”Det finns en fördröjning från att en faktura förfaller, tills att den överlämnas till ett inkassobolag. Men i varken mars, april eller maj har vi sett att betalningssvårigheterna har förvärrats”, säger Fredrik Engström, ordförande för Svensk Inkasso, med medlemmar som Intrum, Svea Inkasso och Alektum.

I sitt senaste månadsbrev spår dock branschorganisationen att antalet ärenden kommer att ”öka markant” under hösten. 

”Eftersom vi har erfarenheter från tidigare ekonomiska nedgångar vet att såväl sjukdom som arbetslöshet är två viktiga faktorer som påverkar människors betalningsförmåga”, säger Fredrik Engström. 

Han menar att riskerna ökade redan innan covid-19-krisen slog till. 

”Redan när vi gick in i 2020 såg vi en tendens till försämrad betalningsförmåga. Pandemin förstärker detta, men det tar tid innan permitteringar, sjukfrånvaro och ökad arbetslöshet slår igenom”, säger han. 

Konsumtionslån står för en knapp en femtedel av hushållens skulder, enligt en rapport från Finansinspektionen från 2019. Samma år uppgick svenskarnas skulder hos inkassobolag till 85,2 miljarder kronor, enligt Svensk Inkasso. Det är nästan det dubbla, jämfört med för tio år sedan. Siffran motsvarar merparten av alla skulder som är förfallna för betalning, men som ännu inte är betalda, enligt Fredrik Engström. 

”Hur mycket detta som ökar 2020 beror delvis på i vilken utsträckning långivare ger dispens till låntagarna av hänsyn till pandemin”, säger han. 

Var är problemen värst?

”Vi märker ju att de som tar många mindre konsumtionslån ofta har små marginaler och en svag ekonomisk ställning. Om de exempelvis förlorar jobbet är risken att de inte längre kan betala.”

Vad för slags konsumtionslån är mest problematiska?

”Generellt är det ju många kreditgivare i e-handeln som förmår folk att delbetala när de egentligen skulle kunna betala kontant. I många fall är det dåliga vilkor med riktigt höga räntor och avgifter. Jag tror många problem kopplade till det kommer dyka upp. Folk betalar av sina räkningar i en viss ordning, med utgifter för hemmet och telefoni som första prioritering.”

Läs mer: Hårdare kreditkrav väntar hos Klarna: ”Vi gynnas inte av krisen”

Som Di Digital har rapporterat i en lång rad artiklar sköts e-handlarnas betalningar ofta av kreditgivare som Klarna, Qliro QLIRO -0,66% Dagens utveckling och Svea Ekonomi. Ofta är deras räntesatser mycket höga vid delbetalning eller försenad betalning. När man delbetalar via Klarna uppgår krediträntan exempelvis till 19,9 procent. Utöver det tillkommer en så kallad ”administrativ avgift” på 29 kronor per månad. 

Den 27 mars röstade regeringen igenom ett nytt lagförslag som förbjuder betalbolag att erbjuda kredit som förvalt betalmedel vid e-handel. Lagen träder i kraft den 1 juli. 

Läs mer: Kickbacks och gratis kassalösning – så ser Klarnas gräddfil ut

Hur påverkas inkassobranschens lönsamhet av pandemin?

”Det stämmer inte att inkassobolagen gynnas av kriser. Det kanske blir fler ärenden, men lönsamheten blir sämre. Jag skulle säga att branschen följer konjunkturen rätt väl.”

Enligt Fredrik Engström behöver höstens väntade ökning av inkassoärenden inte nödvändigtvis leda till fler ansökningar om betalningsföreläggande hos Kronofogden. 

”Blir betalningsförmågan försämrad kommer inkassobolagen att lösa fler ärenden på egen hand, exempelvis genom att lägga upp avbetalningsplaner som löper över tid. En mindre andel av ärendena skickas då vidare till Kronofogden, så detta kan faktiskt leda till en minskning av ärendena där”, säger han.

Totalt skickades 1,2 miljoner ansökningar om betalningsföreläggande till Kronofogden 2019, vilket motsvarade cirka 13 procent av antalet nya ärenden. 

Även på Kronofogen väntar man sig att fler svenskar får betalningsproblem kopplade till konsumtionslån och coronakrisen.

”Det gör vi, även om vi inte sett några effekter ännu. Läget är ju svårbedömt. Fallande BNP och ökad arbetslöshet bör leda till fler fler skuldsatta. Men regeringens omfattande stödpaket, med korttidspermitteringar och höjda tak i a-kassan har ju minskat de ekonomiska effekterna av pandemin. Mycket beror på hur länge det hela varar”, säger Johan Krantz som är analytiker på myndigheten.

Han uppger att Kronofogden under ett par år har sett ett ökat antal krav kopplade bland annat till konsumtionslån från nischbanker och kreditgivare inom e-handeln.


Innehåll från TaniumAnnons

Full datavisibilitet kritiskt för god cybersäkerhet

Tim Best, Ernst&Young, Oliver Cronk, Tanium och Abhishek Ramavat, Ernst&Young
Tim Best, Ernst&Young, Oliver Cronk, Tanium och Abhishek Ramavat, Ernst&Young

Kombinationen av företagens snabba digitala transformationstakt och nya arbetsverktyg såsom exempelvis molnlösningar, IoT och IIoT genererar enorma mängder data. Samtidigt ökar förväntningarna på kontinuerlig access till system och information, oavsett enhet och plats. Vikten av att kartlägga hur data genereras, används och analyseras blir således extremt viktigt, inte minst med tanke på att riktlinjer och regelverk skärps allt mer.

Har företag inte full visibilitet av vad de lagrar och bearbetar är risken stor att de inte efterlever rådande lagar. Därför är det kritiskt att ha god översikt av – och insikt i – den data man genererar och delar. 

– I takt med att information dessutom blir allt mer gränslös och vi lever i ett samhälle som präglas av hyper-connectivity, gäller det att vara väldigt noga med varifrån och hur data accessas – risken är annars stor att säkerheten äventyras, konstaterar Abhishek Ramavat, Associate Partner Ernst&Young Norge, Cybersecurity.

Vet vad ni ska skydda

Kollegan Tim Best, Associate Partner Nordic Cybersecurity Leader, Ernst&Young, adderar att en grundläggande komponent i att skydda sina tillgångar är att veta exakt vad det är man vill skydda. 

– Full visibilitet är centralt för att kartlägga vilka delar av sina data man vill säkra. Detta är i förlängningen inget nytt, men ändå ägnar många företag betydande tid och resurser åt att jaga data i sina nätverk för att avgöra vad de ska skydda. Frågor man först bör ställa sig är dock: är detta affärskritiska data? Om vi tappar dem, tappar vi tillgänglighet, funktioner eller servicenivå? När man väl vet vad som ska skyddas kan man ägna sig åt nödvändiga sårbarhetsåtgärder.

Oliver Cronk, Chief IT Architect EMEA hos Tanium, tar analysen ett steg längre. Med rätt data och heltäckande visibilitet får man ett bättre beslutsunderlag vad gäller all riskhantering.

– Riskhantering har historiskt varit ganska subjektivt; olika experter har sett olika säkerhetsrisker. Ger man dock relevant data till skickliga medarbetare tar de också smarta och informerade beslut, samtidigt som man lättare upptäcker potentiella risker – och möjligheter.

Insikter som konkurrensfördel

Tim Best konstaterar att dylika möjligheter inkluderar att använda sina insikter som en konkurrensfördel. 

– Full visibilitet och regelefterlevnad genom hela tillverknings- och leveranskedjan förmedlar att man tar säkerheten på allvar och erbjuder trygga data såväl som stabila och pålitliga tjänster. Följden blir ökad tillit från kunderna, vilket i sin tur kan leda till fler marknadsandelar.

En annan avsevärd fördel är möjligheten att helt omdana rutinerna kring revisioner. Traditionellt sett har revisioner skötts manuellt och många företag känner sig därtill defensiva inför att få sitt arbete granskat. Här menar Oliver Cronk att datainsikter skulle kunna vara helt avgörande. 

– Genom att ha full kännedom om vad som pågår inom verksamheten kan man samverka med och ta hjälp av de som genomför revisionen, för att på så vis bättre precisera och förstå vilka utmaningar och risker som är mest angelägna. Möjligheten att prioritera de frågor som är mest överhängande blir också en fördel ur ett ekonomiskt perspektiv, avslutar han. 

Tydliga rutiner är centralt

Abhishek Ramavat påpekar emellertid att visibilitet inte är det enda sättet att belysa dolda risker. Medan data är de primära verktygen i riskutvärdering och -hantering, gäller det också att ha tydliga rutiner och processer på plats. 

– Vet vi inte hur datan hänger ihop och hur vi ska hantera den är det svårt att agera på sina insikter. Därför blir analysen minst lika viktig ur ett riskperspektiv. Om du inte agerar på din data samlar du i praktiken bara på dig en allt större katalog över dina problem. Att driva igenom nödvändiga insatser åtgärdar många risker, så en öppen kultur som präglas av samverkan är mycket viktigt, säger han, och får medhåll av Tim Best:

– Att utvärdera och öka den digitala mognaden är således oerhört värdefullt. Förutom att det bidrar till att blottlägga brister innebär det också att medarbetarna kan ta bättre och mer relevanta beslut kring verksamhetens cybersäkerhet, avslutar Tim Best.

www.tanium.com 

www.ey.com 

Mer från Tanium

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Tanium och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?