1515
Annons

I Linköping kommer tekniken först: ”Det kryllar av ingenjörer i stan”

Di Startup Tour är på väg till Linköping. Staden är av tradition hemort till många tekniktunga bolag. Det senaste decenniet har två 3d-bolag köpts upp av USA:s största företag. ”Här bygger man teknik från grunden”, säger Ludvig Emgård på Linköpingsbolaget Spotscale.

Ludvig Emgård är grundare och vd för Spotscale, ett Linköpingsbolag som gör 3d-bilder med hjälp av drönare.
Ludvig Emgård är grundare och vd för Spotscale, ett Linköpingsbolag som gör 3d-bilder med hjälp av drönare.Foto:Anders J Larsson

Entreprenören och den självutnämnde "3d-kart-nörden" Ludvig Emgård flyttade till Malmö från Linköping när han i mitten av 2000-talet insåg att Saab satt på en teknik som automatiskt kunde göra 3d-kartor av flygbilder.

”Det var en revolution”, säger han.

Tekniken mynnade så småningom ut i bolaget C3 Technologies som år 2011 köptes av Apple.

”Jag fick blodad tand efter en sådan dunderexit. C3 Techologies var en startup på steroider. En sådan drömresa är man inte med om ofta.”

Läs även: Jakten på Sveriges hetaste startupbolag är i gång – anmäl din startup till Di Startup Tour 2018  

De amerikanska techjättarnas intresse för Linköpings 3d-bolag verkar ha hållit i sig. I början av 2017 köpte Microsoft 3d-optimeringsbolaget Donya Labs i en affär som enligt källor till Di Digital uppgick till omkring 800 miljoner kronor.

I dag är han grundare och vd för Spotscale, som bygger upp 3d-modeller över kvarter och byggnader med hjälp av drönare, för att ge en högre upplösning än vad flygbilder kan erbjuda.

Även det är baserat i Linköping.

”När jag flyttade hit hade jag inte alls den bilden att man kunde uppfinna saker och göra en business på det. Det är nog en kultur här – att man gärna vill bygga saker själv”, säger han.

Men även ett antal Linköpingsbolag utanför 3d-nischen har utmärkt sig de senaste åren. Från staden kommer exempelvis augmented reality-bolaget XM Reality som börsnoterades förra året liksom magnetkamerabolaget Amra som vann Di Digital Startup Tour år 2016.

Läs mer: Snillebolaget Amra tar in 80 miljoner kronor 

Enligt Ludvig Emgård är det just den tekniska verkshöjden som utmärker Linköping som startupstad. 

”Det kryllar av ingenjörer i stan. Jag hade jobbat som konsult tidigare och sett teknikutveckling på komponentnivå. Men när jag kom till Linköping såg jag att här bygger man teknik från grunden. Det var en ögonöppnare för mig”, säger han.

Stadens bolag utmärks ofta av att de bygger ”teknik som letar efter ett problem”, snarare än att de börjar i problemändan, berättar han.

Att tekniken kommer först gör ibland att bolagen får ändra riktning flera gånger innan de hittar rätt. Det kan vara kapitalintensivt.

”Men samtidigt blir tekniken ofta väldigt mycket värd. Det är inte så många bolag här som gör en app och prövar lyckan i ett halvår.”

En av källorna till Spotscales ingenjörer är nyutexaminerade studenter från Tekniska högskolan vid Linköpings universitet. Framförallt utmärker sig bildanalysen, tycker Ludvig Emgård.

”Där har de flera duktiga professorer som hela tiden spottar ut duktiga ingenjörer. Man får inte bättre.”

Läs även: Tidigare Google-chef ska lyfta svenskt drönarbolag 

Närvaron av större företag som Ericsson och Saab, gör att det även finns många erfarna ingenjörer i staden säger han.

”Jag tror att det är lättare att hitta programmerare i Linköping än på många andra ställen. Här är det snarare svårt att få tag i bra säljare”, säger han.

Hur ser det ut med riskkapital?

”Alla riskkapitalbolag i Stockholm har definitivt Linköping på radarn och är ofta på besök här. Sedan finns det lokala affärsänglar som engagerar sig och tittar på case. Några av dem som investerar har själva jobbat med avancerad teknik.”

Vad kan bli bättre?

”Bättre tågförbindelser till Stockholm skulle vara en nyckelfaktor för staden. Får man ned restiden till under en timme skulle det göra mycket. Då är det lättare att komma till Stockholm bara för enstaka möten.”

Den 17 oktober kommer Di Digital Startup Tour till Linköping. Vinnaren direktkvalificeras till finalen i Stockholm den 28 november. Vinnaren i den tävlingen får bland annat en miljon kronor för marknadsföring i Bonnier News kanaler. Säkra din plats i publiken här! 

Innehåll från SnowflakeAnnons

Få ut mer av data med ett decentraliserat data mesh

Det är svårt att föreställa sig den framtida ekonomin utan data. Många företag har redan insett vikten av datadrivna insikter för att bli framgångsrika vilket också tydligt framgår av siffror från CBS – så tidigt som 2022 utfördes big data-analyser i en mängd olika branscher. Men hur får man ut mesta möjliga av sina data?

De flesta organisationer är idag medvetna om att mycket återstår för att kunna dra nytta av data på bästa sätt. Här spelar flera faktorer in; vissa saknar rätt verktyg, andra rätt kunskap och ytterligare andra den tid som krävs för att genomföra relevanta analyser av de ständigt växande datasamlingarna. 

– För att verkligen optimera värdet av data bör företag därför överväga en strategi med avstamp i data mesh, betonar Henrik Norhøj Nielsen, Principal Sales Engineer hos Snowflake.

Decentralisering behöver inte leda till datasilos

Många företag har en komplex organisationsstruktur. Ju större ett bolag är, desto fler avdelningar har de och desto fler leverantörer och partners samarbetar de med. För att undvika datasilos och effektivisera informationsflöden försöker många samla data från alla datakällor i en enda central lösning. 

– Detta är dock en strategi som kan ha nackdelar; oftast finns det bara ett datateam i en centralt organiserad IT-infrastruktur. Detta team är det enda som ansvarar för att integrera alla dataflöden i en central lösning. Teamet behöver då parallellt hantera ett ständigt fluktuerande antal användare och en mängd olika källor för data; samtidigt har de i de flesta fall inte tillräcklig förståelse avseende vad datan innehåller och hur det används. Det leder ofta till minskad agilitet och till slut kommer kvaliteten på integrerade data att försämras. 

Specialiserade team

Data mesh fungerar annorlunda. Den skiljer sig från traditionella, centraliserade lösningar och utgör ett decentraliserat tillvägagångssätt för skalbar hantering och bearbetning av data. Därmed behöver inte längre ett enda team vara ansvarigt och sköta alla datakällor samtidigt; istället kan specialiserade datateam ansvara för olika domäner, till exempel en specifik avdelning eller produkt. Beroende på hur en organisation är organiserad kan det också vara effektivt att kombinera relaterade områden, såsom marknadsföring och PR, till en domän. 

– Ett sådant upplägg förutsätter emellertid att varje team har rätt kunskaper inom sin domän. Till exempel, vad för data är särskilt viktig för kommunikationsavdelningen? Vilka analyser utförs regelbundet och när behöver man köpa in extern information för att nå bästa resultat? Med rätt kunskap på plats kan de enskilda datateamen arbeta proaktivt för att undvika flaskhalsar och se till att information av hög kvalitet är tillgänglig, konstaterar Henrik. 

Hur tillämpar man data mesh?

Först av allt måste en organisation ha en klar uppfattning om vad man vill uppnå med data. När man har svaret på det kan man göra välgrundade val om vilken information som bör centraliseras respektive decentraliseras. Ett bra första steg är därför att identifiera och etablera tydliga KPI:er till respektive domän. 

– En annan viktig aspekt är att börja se data som en produkt – den behöver ha sin egen logistik, kontroll, lagring och ägandeskap. Tillvägagångssättet här går att översätta nästan direkt från hur fysiska produkter hanteras.

De som vill införa data mesh behöver göra det ett steg i taget för att tydligt förankra förändringarna i organisationen. Definiera en domän och en produkt med ett tydligt mål och inrätta därefter ett datateam som ansvarar för just dem. Därefter gäller det att utnyttja sitt momentum. 

– Det krävs nämligen både en teknisk och en kulturell förändring för att fullt ut nyttja potentialen i data mesh. Den största utmaningen är dock sällan teknisk utan organisatorisk. Många gånger är domänerna för stora eller för små och det är oklart vem som har ägandeskap av en viss domän. Det är därför organisationer bör ha tydliga upplägg och ansvarsfördelningar, annars löper man risk att decentraliseringen skapar datasilos istället för att ta bort dem. 

Interoperabilitet är nyckeln

Data mesh lämpar sig särskilt för företag med en komplex organisationsstruktur, eftersom både effektivitet och kvalitet på integrerade data ofta blir sämre med en central IT-infrastruktur. 

– När man väl har etablerat en tydlig struktur kring vem som ansvarar för vad är det viktigt att säkerställa interoperabilitet mellan de olika affärsområdena. Detta sköts enklast genom att utse ett centraliserat datateam som extra stöd till de övriga teamen. Detta team kan också hjälpa till att hantera frågor som inte nödvändigtvis är knutna till en domän, avslutar Henrik. 

Läs mer om data mesh hos Snowflake 

Mer från Snowflake

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Snowflake och ej en artikel av Dagens industri

Prisregn över digital plattform – gör det enklare att testa demenspatienter

Mindmore står som vinnare av Di Digitals tävling Health Tech Pitch Day 2020. Bolagets vd Sara Wallén lyckades övertyga juryn om nyttan med deras digitala plattform – som ska göra det enklare för sjukvården att testa patienter mot demens och depression.

Sara Wallén och hennes bolag Mindmore tog hem segern i Health Tech Pitch Day 2020.
Sara Wallén och hennes bolag Mindmore tog hem segern i Health Tech Pitch Day 2020.Foto:Pax Engstrom.

”Det viktiga är att vi kan hjälpa patienter. Vi vill att bedömningen av patienter ska bli så komplett som möjligt. Där vill vi skapa så effektiva förutsättningar för vårdpersonalen som det går. Patientperspektivet är det viktigaste tycker vi”, säger medgrundaren och vd:n Sara Wallén, som pitchade för Mindmores räkning i tävlingen.

Bolaget startades 2017 och bygger på en idé som Sara Wallén fick när hon läste på psykologprogrammet.

”Jag lärde mig om sådana här tester och såg hur mycket de behövs. Jag använde manuella tester på flera närstående då vi har demens i släkten. I samma veva fick jag barn och hade inte så mycket tid och det var då jag började fundera på om det verkligen var så här som det skulle gå till. Det måste finnas ett effektivare sätt”, säger hon.

Bolagets plattform mäter patientens kognitiva förmågor genom att bland annat testa minne, språk, exekutiva funktioner och reaktionssnabbhet. Resultaten används som underlag vid utredningar av bland annat demens, depression och utmattningssyndrom.  

Mindmore har digitaliserat redan etablerade tester på sin plattform, som är CE-märkt i Europa, och de kan utföras på en surfplatta. Målsättningen är att därigenom kunna testa fler patienter, frigöra resurser från sjukvården och minska tidskrävande administration för vårdpersonal.

Bolaget var ett av fyra startupbolag som tävlade under Health Tech Pitch Day 2020, där vi letar efter det nästa stjärnskottet inom digital hälsa. De övriga deltagarna var Anton Kärrbrink från Boneprox, Hani Movahed från Mypick och Alexander Knezevic från Remisshjälpen.

Remisshjälpens vd Alexander Knezevic gratulerar vinnaren Sara Wallén från Mindmore. I bakgrunden: Anton Kärrbrink från Bonebrox.
Remisshjälpens vd Alexander Knezevic gratulerar vinnaren Sara Wallén från Mindmore. I bakgrunden: Anton Kärrbrink från Bonebrox.Foto:Pax Engstrom

TV-SÄNDNING: Se hela sändningen från Health Tech Pitch Day 2020 här.

Health Tech Pitch Day arrangerades av Di Digital i samarbete med Dagens Medicin och Digital Hälsa. Juryn bestod av Medeon Science Parks vd Ulf G Andersson, pitchexperten Jenny Lindblad från Eliza Communications och Visiba Cares vd Johan Gustafsson.

Mindmore var till slut det bolag som imponerade allra mest – och vinner nu annonsutrymme i Dagens industri och Dagens Medicin till ett värde om 100 000 kronor.

Priset delades ut av Magnus Liungman, grundare av Doctrin, som vann den första upplagan av Health Tech Pitch Day under 2017. 

Det var en glad och lite omskakad vd som mötte upp Di efter att vinnarbeskedet ropats ut. 

”Jag är jättestolt över vårt team, över den resa vi gjort och vart vi ska. Priset ger oss utrymme att skapa opinion på ett väldigt professionellt sätt där vi både kan lyssna och prata om de ämnen som berör oss, hjärnhälsa och att vi ska få upp det på kartan”, säger Sara Wallén.

Mindmore står nu i startblocken för att ta nästa steg i kampen för bättre hjärnhälsa. I dag har de ett 30-tal kliniker runt om i landet på kundlistan, som prenumererar på deras tjänst. 

”Vi gick ut på marknaden och började aktivt sälja runt årsskiftet. Vi jobbar nära våra användare och kunder så att de kan möta deras patienters behov. Kunna bedöma hjärnhälsa och få upp det på agendan. Så att vi kan stötta människor med stressrelaterad ohälsa och demenssjukdomar”, säger Sara Wallén.

I fjol tog bolaget in 7,5 miljoner kronor i externt kapital från bland andra statliga Almi Invest, Sting och flera privata investerare som börsbolaget Elektas grundare Laurent Leksell. 

Tanken är att nu börja skala upp verksamheten för att nå fler kunder i Sverige, men även internationellt från och med nästa år.

”Vi är precis i slutfasen av att utforma hur vår investeringsstrategi ska se ut. Vi har tagit in kapital 2019 och gjort en bryggfinansiering från existerande ägare, plus några till. Nu tittar vi på hur nästa steg ska se ut. Under de närmsta veckorna kommer vi att gå ut och resa kapital.”

Tanken är också att på sikt bredda produkten för att kunna upptäcka fler sjukdomar – utöver demens, depression och utmattningssyndrom.

”Det finns stor utvecklingspotential då diabetes, Parkinsons, MS och en rad andra sjukdomar påverkar kognitionen. För oss är det viktigt att nu hålla fokus så att vi verkligen utvecklar tjänsten utefter våra patientgrupper – och inte går för snabbt fram”, säger Sara Wallén.

Även Martin Löfbom och Fredrik Wetterhall har varit med och grundat Mindmore.

Läs mer: Mindmore gör det enklare att testa demenspatienter – tar in 7,5 miljoner 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera