1515

Hyperloop-bolag vill utmana Sveriges snabbtåg

Elon Musks transportlösning ska ta dig från Malmö till Stockholm på 40 minuter. Hyperloop One för redan samtal med flera kommuner och vill nu utmana snabbtågsplanerna i Sverige.

En hyperloop kan i teorin ta dig från Stockholm till Malmö på 40 minuter.
En hyperloop kan i teorin ta dig från Stockholm till Malmö på 40 minuter.Foto:Grafik: Anna Byström.

(Helsingfors/Di Digital) Hyperloop är en transportlösning som bäst liknas vid rörpost. I stället för att färdas på spår bygger hyperloopen på en idé om kapslar som rör sig i ett rör upphöjt ovanför marken. För att kunna ta sig mellan exempelvis Göteborg och Stockholm på en halvtimme, töms röret på luft. Utan luftmotstånd kan hastigheten därför komma upp i 1 000 kilometer i timmen.

Projektet kan verka taget ur en avlägsen framtid men Hyperloop One vill se ett fungerande system redan om fyra år. Bolaget förväntar sig att deras första hyperloop för gods ska lanseras år 2020 och en persontransport ett år efter.

”Vi ser inte det här som ett framtidsprojekt. Vi gör det här nu”, säger Hyperloop Ones globala utvecklingschef Alan James när Di Digital träffar honom i Helsingfors.

Nu har Hyperloop One siktet inställt på Sverige. Bolaget har fört samtal med olika kommuner och landsting där en hyperloop skulle kunna byggas. Alan James är tystlåten om övriga samtal som pågår.

Vi ser inte det här som ett framtidsprojekt. Vi gör det här nu.

Bakom utvecklingen av ett hyperloop-system står superentreprenören Elon Musk, huvudpersonen bakom elbilsföretaget Tesla, rymdföretaget SpaceX och solenergibolaget Solar City. 2013 publicerade han ett 57-sidigt dokument som beskrev hur ett nytt transportmedel, som han kallade ”hyperloop”, skulle kunna byggas. Sedan dess har ett antal bolag startats för att bli först.

”Vi har tagit in uppemot 100 miljoner dollar som tar oss igenom teststadiet. Under första kvartalet 2017 kommer vi att kunna köra vår första hyperloop i ett lufttömt rör”, säger Alan James.

Foto: Pasi Murto
Hyperloop Ones globala utvecklingschef Alan James vill se en hyperloop i Sverige. Foto: Pasi Murto.

Hyperloop Ones grundare Shervin Pishevar och Brogan Bambrogan har nära band till Elon Musk och har attraherat investeringar både från kända riskkapitalbolag och från det franska järnvägsbolaget SNCF.

I Nederländerna tror man så mycket på hyperloop-tekniken att myndigheten för infrastruktur och miljö vill att landet ska bli först ut. Samtidigt arbetar Hyperloop One tillsammans med KPMG, Ramböll och advokatbyrån Setterwalls på en idéstudie för att bygga en lösning för transport mellan Helsingfors och Stockholm.

Det är inte en bra idé att spendera massor av pengar på förlegad teknologi.

Bakom initiativet att koppla ihop Finland och Sverige med en hyperloop står FS Links som är baserat på Åland. Efter att ha läst Elon Musks dokument tog bolagets grundare kontakt med Hyperloop One för att sälja in idén om en hyperloop mellan Helsingfors och Stockholm.

”Vi investerade i FS Links för att även om det inte är den lättaste rutten i världen, på grund av Östersjön, så kan den visa hur hyperloop kan fungera bättre än andra tänkbara rutter”, säger Alan James.

Även om en hyperloop skulle dra mindre energi än tåg, kunna stanna på flera ställen utan att tappa fart och inte bryta landskapet på samma sätt som järnvägsspår gör, eftersom dess rör skulle vara upphöjda ovanför marken, finns det många aspekter som återstår att bevisa innan idén blir verklighet.


Hyperloop One vill se den första hyperloopen i användning 2020. Foto: Hyperloop One.

Vid KTH i Stockholm ser Sebastian Stichel, professor vid divisionen för järnvägsfordon, tre frågetecken kring Hyperloop Ones transportsystem.

”Det är väldigt tidigt än men visst tror jag att det kan fungera i slutändan och att bolaget kan lösa de tekniska problemen. Men vad de har kvar att visa är hur de ska klara av kapaciteten, med tanke på att kapslarna är ganska små, säkerheten om röret exempelvis går sönder och hur växlingen vid olika stopp ska fungera”, säger Sebastian Stichel.

Maria Börjesson, docent i transportanalys vid KTH, är en av de tyngsta kritiska rösterna till byggandet av höghastighetståget genom Sverige, mycket på grund av kostnaderna. Hon är också osäker på om hyperloop kan bli en realistisk transportlösning.

”Vi är bara i början av i hela digitaliseringsvågen. Hyperloop-tekniken är en bland flera som kommer att komma, men man har inte sett ett riktigt exempel vilket talar emot hyperloopen. Det är även ett kommersiellt företag som marknadsför sin grej och man får ta det med en nypa salt”, säger Maria Börjesson.

Samtidigt nöjer sig inte Hyperloop One med att föreslå en fast förbindelse mellan Finland och Sverige. Nu utmanar bolaget den pågående förhandlingen om att binda samman Sveriges största städer med höghastighetståg.

Vi är bara i början av i hela digitaliseringsvågen.

Höghastighetståg ska enligt beräkningar ta 2,5 timmar mellan Stockholm och Malmö. Enligt Alan James skulle en hyperloop kunna göra samma sträcka på 40 minuter och dessutom vara billigare att bygga. Enligt Trafikverkets möjligen optimistiska kostnadskalkyl skulle den planerade höghastighetsbanan ha en prislapp på 230 miljarder kronor. Enligt Hyperloop One skulle samma sträcka med hyperloop kosta mindre än 170 miljarder kronor.

”Det är bra att Sverige vill få med allmänheten bakom stora infrastrukturprojekt. Det är däremot inte en bra idé att spendera massor av pengar på förlegad teknologi. Vi förväntar oss att hyperloop kommer att leverera 3,5-4 gånger värdet i jämförelse med höghastighetståg”, säger Alan James.

Den aggressiva planen att ha en fungerande hyperloop för gods- och persontransport inom några år kommer med all sannolikhet att försenas på grund av säkerhetsåtgärder och regler. Det hindrar däremot inte Alan James framtidsvision. 

”Varje nytt transportsystem kommer med en risk. Alla ser det som en risk. Mitt favoritexempel är när bilen introducerades i Storbritannien. Man krävde att en man med en röd flagga gick framför bilen för att förhindra att bilen skulle köra snabbare än 6 kilometer i timmen, för att det skulle skrämma hästarna”, säger Alan James.

”Även hyperloopen kommer att möta sin man med röd flagga, men en sak jag är säker på – de röda flaggorna kommer att överges.”


Fakta: Det här är en hyperloop

Strax efter att Elon Musk släppt sitt hyperloop-dokument grundade Shervin Pishevar och Brogan Bambrogan företaget Hyperloop Technologies (numera Hyperloop One). Shervin Pishevar är en tidig investerare i Uber, Airbnb och andra Silicon Valley-bolag och som har nära band till Elon Musk. Brogan Bambrogan har tidigare arbetat som ingenjör på Elon Musks rymdbolag SpaceX. 

Hyperloop One har tagit in uppemot 100 miljoner dollar, över 830 miljoner kronor, i kapital, varav närmare hälften kommer från Shervin Pishevars investmentbolag Sherpa ventures. Bland de andra investerare finns det franska järnvägsbolaget SNCF och Khosla ventures.


Läs även: Han vill ta Elon Musks hyperloop till Sverige


Risto Penttilä är mannen som vill att Elon Musks supertåg mellan Sverige och Finland blir verklighet. Tågen skulle gå över 1000 kilometer i timmen och kan bli både billigare och miljövänligare än vad som är möjligt med nuvarande teknik, säger han.

Läs också: Får Slovakien EU:s första hyperloop?

Foto:
I Sverige planeras snabbtåg som kan färdas i 300 km i timmen. I Slovakien satsar man istället på Elon Musks hyperloop, med dubbla topphastigheten.


Innehåll från SEK Svensk ElstandardAnnons

Håll dig uppdaterad i standardiseringsarbetet

Krister Elfgren, försäljningsansvarig hos SEK Svensk Elstandard.
Krister Elfgren, försäljningsansvarig hos SEK Svensk Elstandard.

SEK Svensk Elstandard ansvarar för all elektroteknisk standardisering i Sverige och i deras kommittéer deltar medlemmar från myndigheter och företag runt om i hela Sverige. Att hänga med i standardiseringen är en fördel på många plan.

– Att följa den senaste standarden underlättar och skänker en trygghet i att allt är tillverkat och installerat på rätt sätt, säger Krister Elfgren, försäljningsansvarig hos SEK Svensk Elstandard.

En standard kan i praktiken handla om en klassificering, måttangivelse, säkerhetsfordran eller dokumentation av olika slags elektrotekniska produkter – kort sagt kan man säga att det är en slags uppsättning av förhållningsregler. Myndigheter, organisationer och företag kan delta i SEKs kommittéer och på så sätt påverka framtidens standarder.

– Det kan ta upp till fem år att få igenom en ny standard och med ett så långsiktigt arbete får man insyn och en unik chans att påverka, säger Krister Elfgren.

I nuläget är de runt 800 personer som deltar i SEKs kommittéer, men det finns kapacitet för många fler. SEK är svensk representant i organisationen IEC, som arbetar fram standarder på global nivå. Ju fler medlemmar i de svenska kommittéerna, desto större konkurrenskraft får Sverige internationellt.

Håll dig uppdaterad med SEK e-Standard!

I takt med att tekniken utvecklas, revideras och aktualiseras också standarder och handböcker. Därför är det viktigt att hålla sig uppdaterad kring vilka standarder det är som gäller för stunden, något som kan vara lättare sagt än gjort. SEK e-Standard är abonnemangstjänsten som hjälper dig med det. Genom att prenumerera på SEK e-Standard får du tillgång till standarder och handböcker inom ditt område, som alltid är uppdaterade enligt det allra senaste.

– Med SEK e-Standard går rättelser, tillägg och revideringar automatiskt in i systemet och säkerställer att alla standarder är uppdaterade. När man loggar in på sitt abonnemang får man en god översikt över sina standarder och mer behöver man inte göra – det sköter vi, säger Krister Elfgren.

Det ska vara lätt att göra rätt

Att alltid utgå från en standard är det bästa, säkraste, enklaste och mest effektiva sättet att kvalitetssäkra sitt arbete. När man vet att man jobbar enligt de senaste standarderna fortlöper arbetet både smidigt och kostnadseffektivt.

– Med en aktuell standard eller handbok är det lätt att göra rätt, säger Krister Elfgren.

 

 

Mer från SEK Svensk Elstandard

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SEK Svensk Elstandard och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?