1515

Healthtech-bolaget och Sahlgrenska vill testa ”elitens hjärnträning” på pandemioffer

En av Covid-19-pandemins effekter är en ny pandemi av mental ohälsa. Det menar experter på området.

”Healthtech”-sektorn ses av många som en möjlig väg framåt – vilket Sahlgrenska Universitetssjukhuset tagit fasta på genom ett samarbete med svenska Mendi. Nu ska deras pannband för neurofeedback testas brett.

”Det är en bra idé att ’gameifiera’ mental hälsa”, säger forskaren Almira Thunström.

Almira Thunström är forskare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Hennes forskning innefattar bland annat pannbandet från health tech-bolaget Mendi, där Moha Bensofia är vd.
Almira Thunström är forskare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Hennes forskning innefattar bland annat pannbandet från health tech-bolaget Mendi, där Moha Bensofia är vd.
Foto:Jack Mikrut

I Folkhälsomyndighetens 2020-enkät kring psykisk ohälsa svarade över 40 procent av svenskarna att de haft lätta psykiska besvär, som ängslan, oro och ångest. 6 procent svarade att problemen var svåra.

Det rimmar väl med en andra internationella studier på området. I en ny rapport från den amerikanska folkhälsomyndigheten CDC svarar 41 procent av de tillfrågade amerikanerna att de på något vis lider mentalt till följd av pandemin. Antingen direkt på grund av sjukdomen eller på grund av de åtgärder som infördes för att bromsa smittspridningen.

”Det är hemskt att se hur många fler som mår dåligt i dag. Men vi tror att vi kan hjälpa”, säger healthtech-uppstickaren Mendis vd Moha Bensofia.

Tekniken med neurofeedback är beprövad, men inte erkänd på en klinisk nivå för behandling av psykisk ohälsa. Men forskare från såväl rymdstyrelsen Nasa som Stanford University jobbar nu med Mendi för att samla data.

Och nu ansluter sig även Sahlgrenska Universitetssjukhuset till det forskningssamfund som vill testa vad tekniken går för.

”Inom psykiatrin finns ofta tilläggsbehandlingar, förutom personliga möten och samtal. Det kan vara att träna ’mindfulness’ eller liknande och i dag används till exempel gamla cd-skivor inom hempsykiatrin”, säger Almira Thunström, forskare inom kognitiv neurovetenskap.

Hon har sedan tidigare drivit projekt med virtual reality och psykisk ohälsa och ser fram emot att kunna modernisera vården.

Läs mer: Han räddades från döden av Daniel Ek och blev tech-sfärens ”legosoldat”

Tekniken i Mendi, det vill säga ”neuro feedback”, innebär att pannbandet läser av aktiviteten i hjärnans organisatoriska centrum, prefrontalkortex. Genom att samtidigt koncentrera sig på en aktivitet – i Mendis fall en spelapplikation – går det att visualisera hur hjärnans aktivitet påverkar händelserna i spelet.

Metoden ska, enligt förespråkarna, hjälpa till att träna hjärnan till bättre koncentration. Att se med sina egna ögon ett utfall av sin hjärnaktivitet gör det förmodligen mer intressant och roligt att sitta med en koncentrationsövning, enligt Almira Thunström.

Bättre koncentration och bättre kontroll över sina tankar är nyckeln till mycket inom mental hälsa, menar experterna.

”Det är en bra idé att ’gameifiera' mental hälsa. Även om många forskare är skeptiska i sin natur så märker jag en nyfikenhet bland kollegor”, säger hon.

”Allt som kan hjälpa patienter att hjälpa sig själva, och därmed slippa mediciner, är förstås något vi måste utforska.”

Jag hade gärna testat neuro feedback på personalen på Covid-mottagningarna

Moha Bensofia:

”Verkligheten är att unga känner sig mest stressade. Och vi vet alla och kan se vad sociala medier gör med människor. Jag tror verkligen att vi kan göra något positivt för människor och hjälpa de 25 procent av unga som känner sig mest stressade med ett tydligare sinne och friskare hjärnor, vilket kommer påverka deras mentala hälsa positivt.”

Just pandemin menar han gör deras produkt extra intressant just nu, med tanke på hur kurvan pekar.

”Jag hade gärna sett att vi kunnat testa neuro feedback på den personal som jobbade på Covid-mottagningarna, där vi hörde om hemska upplevelser för läkare och sjuksköterskor”, säger Almira Thunström och förklarar att Mendi i dag behöver testas på en lång rad olika människor för att kunna säga närmare vem produkten är bäst ämnad för.

”Jag hoppas att våra studier ger någon form av data att visa upp inom två år”, säger hon.

Personer med koncentrationssvårigheter, bland annat de som lider av posttraumatisk stress eller adhd, har i teorin nytta av träningen enligt flera experter Di talat med. Men vittnesmålen från personer som löpande använder neurofeedback och känner sig hjälpta spänner över en lång rad mentala problem.

Läs mer: Svensk slår rekord – tar in mest gräsrotskapital någonsin

Mendis produkt fick en flygande start när de förra året tog in 31 miljoner kronor genom gräsrotsfinanseringen – mest någonsin för ett svenskt bolag.

Sedan dess har problemet varit att mätta efterfrågan; totalt backade 10.000 personer projektet och 20.000 ställde sig i kö.

Det är först nu i september som det förhållandevis lilla bolaget börjat komma ikapp med sina leveranser.

”Vi får se det som ett lyxproblem”, konstaterar Moha Bensofia om den långa kön.

Han följer också hur andra health tech-bolag just nu upplever samma stora intresse från både investerare och allmänheten som är ute efter att hitta hjälp, inte sällan till följd av covid-19-relaterade orsaker.

Läs mer: Amerikanska forskare: Så kan svenska pannbandet för hjärnträning hjälpa Mars-astronauter

Health tech som marknad väntas växa från nuvarande 100 miljarder dollar till omkring 500 miljarder dollar till 2026, enligt flera analytiker.

Neuro feedback som administreras på klinik kostar ofta mycket och är, åtminstone i USA, något som mestadels används av en intresserad överklass eller professionella idrottare.

Mendis förhållandevis billiga hemprodukt – den kostar 2999 kronor – ska demokratisera tekniken, menar bolaget.


Innehåll från WintAnnons

När det lackar mot utdelning i ditt bolag – 3 saker att tänka på

Vissa skålar på midsommar för att fira att nu är det bara halva året kvar till jul. Det är ju lite överdrivet, men när oktober nu går mot sitt slut är det desto mindre överdrivet att tänka lite på framtiden. Och med framtiden menar vi planering för att maximera K10:an och utdelningen ur ditt eget aktiebolag.

Så här i slutet av året är det alltid mycket att tänka på som företagare. Det är inte bara alla bestyr med firanden, julbord och fester, utan också bokslut och utdelningstider. Anders Nilsson, skatteexpert på den automatiserade bokföringstjänsten Wint, listar ett gäng saker som är bra att tänka på inför årsslutet. 

Maximera din lön

Det första och viktigaste är att tänka över sin inkomst. Det går att inkomstplanera smart som företagare eftersom du själv styr din lön varje månad.

Att sätta ett maxtak på lönen varje månad är en bra start, då kan du se till att anpassa din lön till olika nivåer, beroende på hur du vill maximera din inkomst. 

2021 är den maximala årslönen 537 200 kronor för att bara behöva betala kommunalskatt. Det innebär ungefär 44 750 kronor i månaden. Om du tar ut en lön som överstiger den summan skattar du ytterligare 20 % på varje krona i statlig skatt. 

Om du kan tänka dig att ligga på en månadslön som inte överstiger 44 750, men ändå vill få ut mer pengar under året kan du göra ytterligare ett uttag, och det är för dig med aktiebolag en aktieutdelning. Hur den funkar går vi igenom lite senare. För det finns fler sätt att tänka på. Vill du sätta dig in i det djupare kan du använda K10.nu, som Wint skapat för dig som själv vill kunna räkna på din utdelning.

Läs också: Så kan Wint ge dig bättre koll på bolagets ekonomi 

Eller tänk på det sociala försäkringsskyddet!

Att planera din lön betyder ju inte alltid att du inte vill betala skatt. Det kanske istället är så att du som företagare vill få till bästa möjliga pensionsgrundande inkomst eller socialförsäkringsskydd. Livet går i olika faser och vid en viss tidpunkt kanske det är viktigt för dig att komma upp till en inkomst som till exempel maximerar din föräldrapeng. 

Tar du ut 380 800 kr under 2021 har du nått upp till den högsta sjukpenninggrundande inkomsten. Det betyder att om du blir sjukskriven kommer du att få maximal utbetalning. 

Om du istället tar ut 476 000 kronor i årslön har du möjlighet att få högsta möjliga föräldrapenningsgrundande inkomst. 

Och med båda dessa summor hamnar du dessutom under den statliga skatten. 

Men om du blickar framåt i livet och vill maxa din pensionsgrundande inkomst behöver du ta ut en lön på 550 374 kronor under 2021. Då kommer du visserligen över brytpunkten för den statliga skatten, men framtiden blir ljusare. 

Ta rätt lön – planera din utdelning!

Om du bestämt dig för att ta ut en lön som hamnar under den statliga skatten kan du ändå få ut mer pengar. Då är det dags för en aktieutdelning. Upp till ett visst gränsbelopp skattas din aktieutdelning med 20 %. Det betyder ju i slutändan att du får en högre årslön. 

Hur högt just ditt gränsbelopp är i år beräknas utifrån två olika regler, förenklingsregeln och huvudregeln, där förenklingsregeln grundar sig på ett schablonbelopp och huvudregeln tar hänsyn till den lön du plockat ut. Men ja, det är rätt krångligt. 

Därför har Wint byggt k10.nu,  som du kan använda för att räkna ut vad din rätta lön är om du vill maximera din utdelning. 

Gott nytt år! (Något tidigt!)

 

Mer från Wint

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wint och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?