1515
Annons

Harald Mix batteridoldis fyller kassan – en månad efter miljardrundan

Den svenska uppstickaren Polarium vill göra världen grönare med sitt energilagringssystem. Bara en månad efter AMF:s investering om 955 Mkr fyller de kassan igen. ”Marknadssegmentet som vi arbetar inom är ett segment som på global basis kommer vara värt 62 miljarder dollar 2030. Vi vill ha en ansenlig del av den marknaden”, säger vd:n Stefan Jansson. 

Polariums vd Stefan Jansson håller i ett av Polariums batterier som bland annat används som ”backup” i mobiltelefonmaster runt om i världen.
Polariums vd Stefan Jansson håller i ett av Polariums batterier som bland annat används som ”backup” i mobiltelefonmaster runt om i världen.Foto:Jesper Frisk

Svenska Polarium grundades 2015 är ett av flera bolag som just nu rider på den gröna vågen i syfte med sina batterier byggda med litiumjonteknik, som enligt egen utsago ska vara mer hållbart. Bakom bolaget står tunga namn som Harald Mix och Carl-Erik Lagercrantz, som även dragit igång de stora satsningarna Northvolt och H2 Green Steel. 

Nu tar Polarium in 178 Mkr från tre hemliga investerare. Vd:n Stefan Jansson vill inte avslöja mer om de nya delägarna, mer än att det rör sig om tre svenska bolag. 

”Den här kapitalanskaffningen är för att vi ska kunna accelerera vår tillväxt. Vi ser en enorm efterfrågan på energilagring kopplat till den gröna omställningen. Det ställer krav på elnätet, där vi kan fungera som en stödtjänst”, säger han. 

De nya investerarna köper in sig till samma pris som när pensionsjätten AMF investerade 955 Mkr i Polarium i maj, en runda som värderade hela bolaget till 10 miljarder kronor. Därmed är Polarium ett av de senaste tillskotten bland de svenska enhörningsbolagen. 

”Man kan säga att den här är lite som en svans till rundan där AMF klev in som en ny huvudinvesterare. Det fanns ett antal intressenter som också ville vara med.”

Pengarna ska gå till produktutveckling, säljavdelningen och till framtida etableringar. Polarium har just nu tre fabriker i Mexiko, Vietnam och Sydafrika där man öppnade upp för två månader sedan. Men redan nu planerar man inför att öppna ännu en fabrik. 

”Vi hade kunnat växa långsammare utan extra kapital. Men vi har otroligt ambitiösa tillväxtmål i framtiden. Därför tar vi in de här pengarna”, säger Stefan Jansson och fortsätter: 

”Marknadssegmentet som vi arbetar inom är ett segment som på global basis kommer vara värt 62 miljarder dollar 2030. Vi vill ha en ansenlig del av den marknaden.”

Polarium omsatte 1,1 miljarder kronor 2021, en ökning från 741 miljoner föregående år, medan ebitda-resultatet skrevs till 83 Mkr.  

Största ägare i batteribolaget är nu investeringsbolaget Vargas Holding, Stefan Jansson, Håkan Roos bolag Roosgruppen, AMF och därefter Anders Walls Beijer Ventures. 

Läs mer: Miljardärernas batteribolag fortsätter att gå som tåget – ”2021 var ett genombrott” 

Innehåll från Synology IncAnnons

Därför är effektiv datalagring nyckeln till effektiva arbetsmodeller efter COVID

Inget företag kommer att gå oskatt ur Covid-19-pandemin. En enorm del av den globala arbetskraften skickades hem i mars 2020; förutom vissa mindre förändringar av restriktionerna har distansarbete sedan dess blivit det nya normala för de flesta, och så förväntas det fortsätta.

Det omfattande skiftet i våra arbetssätt har accelererat den digitala utvecklingen på alla plan och sporrat verksamheter till att anamma nya tekniker och system som klarar att möta förändringarna. Vissa av dessa förändringar handlar om kommunikation och cybersäkerhet, medan andra har kretsat kring kritiska aspekter såsom datalagring, fildelning och samarbete. 

Lyckligtvis har många företag under senare år redan anammat till exempel molntjänster och fildelning, inte minst för att de medför ett tydligare arbetsflöde och minskad risk för missförstånd. Delar man flera versioner av samma dokument i en mejlslinga är det som bäddat för kaos och förvirring – olika kollegor kanske arbetar på olika versioner av dokumentet samtidigt som viktiga tillägg eller revideringar tappas bort under arbetets gång. Kan alla istället arbeta utifrån samma dokument direkt minimeras risken för sådana misstag, vilket skapar en strömlinjeformad och effektiv approach till kollaborativt arbete. Det är således lätt att förstå att många företag redan ser dylika arbetssätt som självklara. 

Historiskt har sådana system och tekniker varit användbara och praktiska, men inte nödvändiga. I och med pandemin transformerades de till affärskritiska aspekter av de allra flesta verksamheter. Möjligheten att arbeta sida vid sida, att släntra tvärs över kontoret och småsnacka med kollegan eller att i grupp sitta och diskutera ett dokument finns inte längre. Majoriteten av allt samarbete sker nu istället via fildelning och molnbaserade lösningar, tjänster som idag är oumbärliga.   

Med detta sagt är inte alla system för fildelning i pandemins kölvatten lika effektiva. De företag som förlitade sig på datalagring on-premise för digital samverkan insåg snabbt att deras distansarbetare inte längre hade tillgång till nödvändigt material. Det finns emellertid on-premise-alternativ som erbjuder pålitlig och säker fjärraccess; nedan diskuteras hur dessa alternativ står sig i jämförelse med offentliga molntjänster. 

Under de rådande omständigheterna är det centralt för företag att se till att medarbetarna lagrar data och filer på rätt plats. Fjärrarbete medför alltid en fara för att känsliga filer och data sparas lokalt hos medarbetaren – kanske till och med på en privat enhet – eller i en offentlig molnlösning som verksamheten inte kan komma åt. Detta kan medföra brister i regelefterlevnad och kan i förlängningen både leda till böter eller att företagets rykte skadas. Kan den interna IT-avdelningen dessutom inte komma åt datan, kan den heller inte säkerhetskopieras ordentligt. Då uppstår en risk för att viktig information försvinner permanent, till exempel om något går fel med den enhet där den finns sparad. 

Välj rätt lagringsmetod

Molnbaserad datalagring har förståeligt nog ökat i popularitet. Jämför man med traditionell datalagring som oftast skett on-premise medför molnlagring möjlighet för de anställda att komma åt och samverka runt filer och information oavsett var de är, så länge de kan koppla upp sig till nätet. Detta har bidragit till att bana väg för mer agila arbetsmetoder, något som varit helt essentiellt under de gångna två åren. 

Leverantörer av offentliga molnlösningar erbjuder värdefull flexibilitet som tillåter företag att skala upp eller ner efter behov, vilket i sin tur betyder att man inte blir tagen på sängen om man plötsligt behöver extra lagringskapacitet. Eftersom hårdvaran hanteras av en tredjepartsleverantör behöver man dessutom inte tänka på att ha ett IT-team redo att rycka ut för att ta itu med eventuella fel. Som grädde på moset kan säkerhetskopiering av dina data ofta ingå som en del av tjänsten.

Det offentliga molnet är dock inte den enda lagringslösning som tillåter access på distans – och den är heller inte alltid den bästa. Network Attached Storage (NAS) är en on-premise-lösning som både tillåter fjärraccess och erbjuder många fördelar, till stor nytta för verksamheten. 

NAS är en lösning som både är praktisk och enkel att implementera, och som dessutom är relativt billig. Medan offentliga moln är väldigt flexibla kan de också utgöra ett dyrt alternativ när man behöver öka sin kapacitet. Med NAS återfår IT-avdelningen kontrollen över datan. Planerar man i förväg är det lika enkelt att öka kapaciteten på NAS som det är att sätta in ytterligare hårddiskar eller SSD-diskar. Eftersom det kommer till en fast kostnad kan det därtill vara ett billigare val. Synology erbjuder en rad NAS-modeller - inklusive Plus-serien, XS+-serien och SA-serien - samt ytterligare stöd och tjänster för att skapa säkerhetskopior och låta kunderna skapa sina eget privata moln på lokala lagringslösningar.

NAS är särskilt användbart för organisationer som hanterar stora mängder data. Ett exempel på detta är Synologys kund The Media Bunker, ett videoproduktionsföretag som regelbundet hanterar 2-3 inspelningar på 500GB-1TB data vardera, i veckan. Med hjälp av NAS kunde de skapa ett lagringssystem som möjliggjorde överföring av stora filer, att flera anställda kunde arbeta på samma videoprojekt på olika platser och att kunderna enkelt kunde få tillgång till data vid behov. Samtidigt kunde de vara trygga i vetskapen om att allt var ordentligt säkerhetskopierat.

Nu när restriktionerna har börjat avskaffas är det också viktigt att komma ihåg att en lokal NAS-lösning är särskilt användbar för on-premise, dataintensiva uppgifter såsom videoredigering – här skulle molnet sakta ner saker och ting avsevärt.

I slutändan är det så att en lösning inte passar alla vad gäller datalagring. Både offentliga moln och NAS har fördelar, vilket innebär att en hybridmolnstrategi – där den bästa lösningen tillämpas i varje situation – många gånger kan vara det bästa valet. Med hjälp av NAS-enheter tillgängliga både on premise och på distans, och samarbetstjänster i molnet, kan man skapa den perfekta kombinationen så att de anställda har den åtkomst de behöver, var de än befinner sig.

Ta kontakt med Synology för att få veta mer

 

Mer från Synology Inc

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Synology Inc och ej en artikel av Dagens industri

Riskkapitaljätte miljardsatsar på Wework-grundarens nya bolag

Den amerikanska riskkapitaljätten Andreessen Horowitz har investerat 350 miljoner dollar (3,6 miljarder kronor) i Wework-grundaren Adam Neumanns fastighetsbolag Flow. 

Från vänster: Wework-grundaren Adam Neumanns och Ben Horowitz, medgrundare och partner på Andreessen Horowitz.
Från vänster: Wework-grundaren Adam Neumanns och Ben Horowitz, medgrundare och partner på Andreessen Horowitz.

Det skriver Financial Times som hänvisar till källor.

Andreessen Horowitz har sedan tidigare investerat i Flowcarbo, ett annat av Neumanns företag. 

De offentliga detaljerna om hur Flows verksamhet ska gå till är få. I en intervju med Financial Times har Neumann sagt att han ser möjligheter i att skapa en gemenskapskänsla i multifamiljbostäder i städer som Atlanta, Austin, Miami och Nashville i USA. 

Investeringen är den största Adam Neumann lyckats få sedan Softbank värderade Wework till 47 miljarder dollar. Nu är bolaget värderat till runt 4 miljarder dollar efter en spektakulär krasch där Neumann tvingades bort.

Läs mer: Wework lämnar Ryssland 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera