1515

Här utspelar sig slaget om tekniken för självkörande bilar

I Silicon Valley har de stora teknikbolagen och uppstickarna tagit utvecklingen av självkörande bilar i egna händer. Vem som vinner slaget återstår att se, men väljer Google samma strategi för sin autonoma mjukvara som för Android gäller det för biltillverkarna att se upp. 

Med hjälp av en simulator försöker forskarna på Stanford förstå samspelet mellan människa och bil. För att testa hur uppmärksam personen i förarsätet är används en surfplatta som ställer frågor om omgivningen.
Med hjälp av en simulator försöker forskarna på Stanford förstå samspelet mellan människa och bil. För att testa hur uppmärksam personen i förarsätet är används en surfplatta som ställer frågor om omgivningen.Foto:Christina Samuelson

(Di Digital/Silicon Valley) David Sirkin möter oss i dörren till Stanfords anläggning för fordonsinnovation. Utanför står den självkörande bilen Trudy. Den tillhör inte David Sirkins projekt, men väl ett annat här på toppuniversitetet i Palo Alto, Kalifornien, och kör runt på gatorna för att samla in data.

På Stanford pågår flera parallella forskningsprojekt om självkörande bilar. Det Di Digital ska besöka handlar om hur människor interagerar med bilar och går under namnet Transformers. För hur ska egentligen kommunikationen mellan en bil och en människa se ut när det är bilen som kör? Det försöker David Sirkin och hans kolleger ta reda på.

Wendy Ju

Stanfordforskaren Wendy Ju leder forskningsprojektet Transformers, som började med robotar men numera även inkluderar självkörande bilar. Foto: Andy Radin

500 timmar av tester
”Vi testar hur människor uppför sig när bilen kör autonomt. Till exempel hur de reagerar i övergången mellan autonomt läge till att de ska ta över ratten”, säger Wendy Ju, forskare i interaktionsdesign på Stanford, som leder projektet.

Testerna sker bland annat i en simulator där det står ett riktigt bilchassi, men under huven finns datorer och sensorer i stället för en motor. Och en subwoofer för att få till de rätta ljudeffekterna längs vägen. 500 timmar har gruppen, som består av runt 20 personer och en blandning av forskare och studenter, lagt ned på tester i  simulatorn.

Simulator Stanford

I simulatorn testar Stanfordforskarna hur människor interagerar med självkörande bilar. När bilen kör försiktigt börjar människor att lita på den och slutar att bry sig om omgivningen, har studierna bland annat visat. Foto: Christina Samuelson

Röstvarningar krävs för att få reaktioner
För att ta reda på hur människor reagerar inför olika trafiksituationer används kameror och infrarött ljus för att fånga ansiktsuttryck, EKG för att mäta hjärtslag och ögonmätning för att se vart personen tittar.

”Vi har upptäckt att personer tittar ut genom rutorna och längre fram på vägen. Därför är det inte tillräckligt att placera varningar om körförhållandenpå instrumentbrädan. Det måste till röst och skärmar framför ögonen för att fånga förarens uppmärksamhet”, säger Wendy Ju.

Det handlar också om att aktivera personen i bilen trots att hen inte kör, både för att skapa en beredskap, men också för att man kan bli åksjuk och behöver aktiveras för att inte somna. Studierna i simulatorn har visat att de flesta personer reagerar inom fem sekunder om det uppstår en situation när man måste ta över ratten.

Bilföretag har insett att de måste förstå relationen mellan bilen och människan.

”Systemen är lite autistiska än så länge. De kan inte känna igen tillståndet hos en person som kommunicerar med dem, om personen är alert, glad eller ledsen. Vi har redan starka relationer med våra bilar, men interaktivitet kommer att addera en ny dimension till det”, säger Wendy Ju.

David Sirkin, forskare Stanford

Stanfordforskaren David Sirkin är en del av teamet i forskningsprojektet Transformers. Han sitter framför datorerna och skärmarna och styr vad som händer i simulatorn. Foto: Christina Samuelson

Jobbar med biljättarna
Hon drar en parallell till den röststyrda assistenten Siri i Iphone, och andra liknande tjänster som människor har börjat prata med.

”Bilföretag har insett att de måste förstå relationen mellan bil och människa, något de traditionellt inte har haft så stort fokus på och därför jobbar de med oss. Vi publicerar också våra forskningsresultat publikt, vilket gör att företagen själva inte behöver avslöja några av sina egna företagshemligheter”, säger David Sirkin.

Wendy Jus och David Sirkins team samarbetar med många av de stora biltillverkarna som bidrar till och tar del av forskningen. Det handlar både om design för full och partiell automation av bilar.

”Vi behöver designa bilar och robotar ordentligt, så att de uppför sig på rätt sätt i  vår värld”, säger Wendy Ju.

Byggde en robotbil
På Stanford började man tidigt bygga föregångare till självkörande bilar i form av robotbilar i samband med tävlingen Darpa Grand Challenge som anordnas av USA:s försvarsdepartement. 2005 vann Stanfords lag tävlingen med den förarlösa bilen Stanley under ledning av robotuvecklaren Sebastian Thrun.

Sebastian Thrun

2005 vann Stanfords lag, under ledning av Sebastian Thrun, robotbilsracet Darpa Grand Challenge. Efter en tid på Google är han nu tillbaka i universitetsvärlden. Foto: AP

Teamet byggde ännu en robotbil, Junior, som tävlade 2007. Efter det gick Sebastian Thrun vidare till Google och projektet för självkörande bilar, som ligger under forsknings- och utvecklingsavdelningen ”X”. Några år senare kom han tillbaka till Stanford, som-professor på ingenjörsutbildningen, och är en namnkunnig person inom utveckling av autonoma fordon. 

Google startade avdelningen för självkörande bilar 2009 och under Sebastian Thruns ledning installerade man sin teknik i testbilar som Toyota Prius, Audi TT och Lexus RX450h. 2012 åkte de första självkörande bilarna med en förare bakom ratten på vägarna i Nevada och Kalifornien.

Googles vision är en bil som kör helt själv utan att en människa ska behöva ingripa, det vill säga i praktiken en förarlös bil. Förarlösa bilar skulle då kunna användas som transportmedel för både passagerare och fysiska objekt, utan att ha en person med körkort närvarande i bilen. Något som skulle gynna Googles egen transportverksamhet med exempelvis matvaror.

De förarlösa bilarna är en kontroversiell fråga främst kring säkerhet. Den adresserades av det amerikanska trafikverket förra året, när myndigheten instiftade en regel som går ut på att det för närvarande krävs en förare med körkort i bilen.

En nylig seger för Google var när National Highway Traffic Safety Administration i USA gick ut i början av februari och sa att artificiella intelligenssystem, det vill säga datorer som kontrollerar fordon, i framtiden skulle kunna anses som en förare under federal lag.

Prototyp i stadstrafiken
I Kalifornien, liksom i Nevada, Michigan, Florida och Washington D.C, är det i dag tillåtet att testa självkörande bilar på gatorna. Det finns stor chans att se Googles förarlösa prototyp, som går under namnet Koala, köra runt i den lilla staden Mountain View i Silicon Valley där bolaget har sitt högkvarter. Den är tänkt att vara rattlös, men på vägarna måste det i alla fall än så länge finnas en ratt och en förare bakom den.

Googles Koala

Googles rattlösa prototyp Koala. Foto: Google

Google lägger stora resurser på utvecklingen av självkörande bilar och använder sina datacentrum för att simulera över 480 000 svenska mil om dagen. Enligt analysföretaget IHS Automotive ska det räknat i pengar handla om 60 miljoner dollar, motsvarande drygt en halv miljard kronor, som teknikjätten hittills har plöjt ned i forskningen.

”Det är än så länge mycket som är uppe i  luften. Det är som med telekommunikation och när Apple och Google började ge sig in på det mobila området, det som tidigare kontrollerades av telekombolagen. Det är läskigt och spännande”, säger Wendy Ju.

Google har inte ambitionen att producera egna bilar, utan att bilindustrin ska använda bolagets mjukvara. Om det handlar om att licensiera ut sin teknik eller att använda tillverkare för att bygga egna bilar är nästa fråga. Talespersoner för Google har gått ut och sagt att man gärna vill samarbeta med biltillverkare och det har bland annat gått rykten om ett partnerskap med Ford.

Påminner om mobilutvecklingen
Det går att dra en parallell till mobilutvecklingen innan Googles mobiloperativsystem Android släpptes. Då försökte bolag som Nokia och Ericsson att kontrollera mjukvarugränssnitten med Symbian. Men sedan tog Android över och öppnade upp en stor marknad för nutidens mobiljättar som sydkoreanska Samsung och LG.

Peter Carlsson

Peter Carlsson är svensk och bor i Silicon Valley. Tidigare jobbade han som inköps- och logistikchef på Tesla, men slutade i oktober förra året och är i dag affärsängel och rådgivare till olika startupbolag.

”Jag skulle säga att bilindustrin har en blandad inställning till detta. Tillverkarna är intresserade av Googles teknik och det man har lärt sig om dataalgoritmer, men industrin vill inte att Google kontrollerar hela mjukvarulagret över kundgränssnittet”, säger Peter Carlsson, svensk som är bosatt i Silicon Valley och tidigare var inköps- och logistikchef på elbilstillverkaren Tesla.

Om Google äger mjukvaran skulle de traditionella biltillverkarna bara blir hårdvarutillverkare och förlora en stor del av kontrollen över kontakten med kunderna.

”Tyvärr är det så att många av biltillverkarna väljer att se på självkörande och elektriska bilar som att de ligger tio år fram i  tiden. De ifrågasätter inte att det kommer att ske, men skjuter problemet framför sig så att de slipper göra radikala förändringar. På så sätt banar de väg för alla de nya bolagen som inte har några gamla system och stora organisationer att ta hänsyn till”, säger han.

Själv tror Peter Carlsson att det kommer att finnas väl fungerande självkörande bilar inom fem år, men säger också att han kanske är lite för optimistisk. Hade han själv varit vd för ett stort bilföretag skulle han aktivt försöka förändra organisationen för att ta kontroll över både elektronik- och mjukvaruarkitektur, säger han.

För det kommer även elbilstillverkare in från sidan, som Tesla och uppstickaren Faraday Future i Los Angeles, som än så länge bara har en konceptbil på marknaden. De jobbar också med autonoma lägen för sina bilar, vilket redan i dag är verklighet i Teslas Model S och den nya suv:en Model X.

Det ryktas också att Apple jobbar med självkörande bilar under namnet Project Titan. Enligt källor till bland andra Wall Street Journal ska Apple lansera en elbil med ett autonomt läge tillsammans med en partner redan 2019. Bolaget har lagt stora resurser på att anställa experter inom området och köpt upp olika startupbolag.

”Det största hotet hittills”
”Biltillverkarna är skrämda från vettet. De såg vad Google gjorde mot Nokia och vill inte att det ska hända dem”, säger Mark Bünger, analytiker på Lux Research och expert på självkörande bilar och robotar.

Mark Bunger

Mark Bünger, analytiker på Lux Research, tror att det finnns flera stora biltillverkare, såväl kinesiska och andra nya aktörer, som skulle vara mer än glada för att bygga bilar för Google.

Han refererar exempelvis till att Daimlers vd Dieter Zetsche har sagt att Daimler inte tänker bli ”Apples Foxconn” (fabriken som producerar delar till Iphone), det vill säga producera bilar med Apples mjukvara. Däremot kanske Foxconn blir biltillverkare. Det ryktas om att den taiwanesiska tillverkningsjätten ska bygga en bilfabrik i Kina.

Och det finns flera kinesiska biltillverkare, till exempel Saic och Baic, som redan har investerat miljontals dollar i förberedelser för att kunna producera självkörande bilar med hjälp av extern teknik, enligt Mark Bünger.

Biltillverkarna är skrämda från vettet. De såg vad Google gjorde mot Nokia och vill inte att det ska hända dem.

"Flera av de stora biltillverkarna är för svaga strukturellt för att hinna med i utvecklingen. Vissa bilmärken skulle kunna försvinna helt”, säger Mark Bünger.

Han hävdar att utvecklingen mot självkörande bilar är det största existentiella hotet hittills för dagens biltillverkare, också för att det skulle kunna innebära färre bilar i samhället. I dag används bilar 5 procent av tiden under ett dygn. Skulle den siffran öka till 10 procent innebär det att uppemot 50 procent färre personbilar skulle säljas.

”Det här får stora konsekvenser oavsett vem som vinner slaget om tekniken”, säger Mark Bünger.


Startups siktar mot autonom flotta

Silicon Valley-bolagen Uber och Lyft håller som bäst på att förbereda sina verksamheter för en autonom bilflotta.

Den taxiliknande tjänsten Lyft och bil-tillverkaren General Motors gick i januari i år ut och berättade om sitt samarbete. GM investerar motsvarande cirka 4,2 miljarder svenska kronor, i Lyft. Tanken är att biltillverkaren ska bli den främsta leverantören av själv-körande bilar till Lyft när det blir aktuellt i framtiden.

I augusti 2013 investerade Google motsvarande 2,2 miljarder kronor i taxitjänsten Uber, enligt rapporter för att samarbeta runt självkörande bilar. Men på senare tid verkar det som att de båda bolagen i stället kommer att bli konkurrenter. Google ryktas ha en egen taxitjänst på gång, medan Uber samarbetar med Carnegie Mellon University som till-sammans har forskningslokaler i Pittsburg där de ska utveckla autonoma bilar.

Läs mer: Reportage En förarlös revolution


FAKTA: Teknikbolagens bilprojekt

Google
Googles arbete med självkörande bilar startade 2009, och sedan 2012 har det funnits bilar med Googles teknik på vägarna. Verksamheten, som är en del av forskningsavdelningen ”X”, räknas numera till moderbolaget Alphabet. Förutom att -installera tekniken i bilar som Toyota Prius, Audi TT och Lexus RX450h, har Google även tagit fram prototypen Koala i samarbete med leverantörer som Bosch, LG och Continental. Sedan i september 2015 är den före detta Hyundaichefen John Krafcik ansvarig för utvecklingen, och på bilmässan i Detroit i januari i år sa han, inför ett rum fullt med -representanter från biltillverkare: ”Vi hoppas på att jobba med många av er”.

Apple
Apples projekt för utveckling av självkörande elbilar, som enligt flera rapporter går under namnet Titan, har kallats Silicon Valleys sämst bevarade hemlighet. Enligt ryktena ska Apples mål vara att ha en bil på vägarna redan 2019. Det har också surrat rykten om att Apple har ett samarbete på gång med Faraday Future, samt vill köpa Tesla.

Faraday Future
Det var på den stora prylmässan CES i Las Vegas i år som Faraday Future visade upp bolagets första elbilskoncept i form av en bil som ser ut ungefär som en Batmobile. Det är en uppkopplad elbil med ett självkörande läge och Faraday Future, som har anställt hundratals ingenjörer och lockat till sig Teslaanställda, planerar att lansera en bil 2020.

Läs mer: Här är Tesla-utmanarens första konceptbil

Läs även: Googles robotbil kan klassas som förare


Innehåll från AdmincontrolAnnons

En digitaliserad arbetsplats – med minskad risk för cyberattacker

På senare år har en digitaliserad arbetsplats varit en hög prioritet för många företag. Samtidigt jobbar allt fler hemifrån, vilket ökar behoven av säkra och fullt digitala lösningar – inte minst när mängden cyberattacker blir alltmer förekommande och förödande.

– Genom vår styrelseportal kan dokument delas och signeras digitalt på ett väldigt enkelt och säkert sätt, säger Rebecka Soma, Country Manager på Admincontrol i Sverige.

Sättet vi lever på har förändrats drastiskt i samband med coronapandemins intåg runt om världen, men kanske allra främst hur och var vi arbetar. Dessförinnan var kontoret allt som oftast en obligatorisk arbetsplats på daglig basis. När hemmakontor blivit allt vanligare har flera svenska bolag under det senaste året vittnat om en markant ökning av cyberattacker, och både SÄPO och Internetstiftelsen har i flera rapporter skrivit om hur attackerna blir fler i pandemins spår. Enligt Rebecka Soma, Country Manager på Admincontrol i Sverige, kommer därför kompetens inom cybersäkerhet bli av högsta vikt framöver.

Tidigare med hjälp av en kontorsnärvaro kunde viktiga dokument signeras direkt på plats, något som innebar en problematik när företag stängde ner och drev sin verksamhet via distans. Det ställde nya krav på smidiga och säkra digitala lösningar, och Admincontrol blev snabbt ett alternativ som visade sig gynnsamt för den nya tidens behov. 

– Säkerhet är väldigt viktigt för oss. Vi kan se att behovet ökat lavinartat under pandemin; elektronisk signering används mer än någonsin. Vår tjänst möjliggör att alla tryggt kan jobba var som helst utan att behöva infinna sig i styrelserummet så fort något ska signeras, berättar Rebecka Soma.

Säkerheten måste prioriteras

Den snabba omställningen till hemmakontor och virtuella möten gjorde att många bolag förlitade sig på olika digitala tjänster – som inte alltid var helt optimala och tillräckligt säkra för ändamålet. Företagens styrelseledning måste därför förstå området kring cybersäkerhet och hur de kan arbeta för att motverka det, menar hon.

– Alla kommer behöva sträva mot en bra säkerhetskultur inom sina företag. En absolut majoritet av felen som sker på en arbetsplats är ”human errors”, och risken för att göra fel när man inte vistas på kontoret ökar ju också. Därför blir en god säkerhetskultur extremt viktigt.

Enligt statistik från tidigare i år, framtaget av cybersäkerhetsföretaget Cybint är just human errors anledningen till hela 95 procent av alla intrång.

– Har man ett bra säkerhetstänk är man mycket bättre rustad för en eventuellt kommande cyberattack. En bra och enkel åtgärd är att använda tvåfaktorsautentisering, men det till trots är det bara fyra av tio som nyttjar det.

En tjänst för nya tider

Det talas mycket om vad som väntar arbetsvärlden och den nya samtiden när vi återgår till det normala. Många är eniga om att pandemin avsevärt skyndat på digitaliseringen och många av de tjänster och arbetssätt som vi idag tillämpat förväntas stanna kvar även efter pandemin.

En av dessa är just elektronisk signering, och företag som inte rustat upp med tjänster likt dessa förväntas snabbt hamna efter i förhållande till sina konkurrenter. 

– Vinningen är oerhört stor med att kunna signera digitalt. Dels är det mer miljövänligt i och med att det eliminerar stora mängder papper, men det möjliggör också en större frihet för alla inblandade när de inte behöver infinna sig på en specifik plats.

Med Admincontrol samlas allt från digital dokumentstyrning och ett förenklat samarbete för styrelse och ledning på en och samma plats. Dessutom är det Sveriges enda ISO 27001:2013-certifierade styrelseportal och utlovar effektiva och säkra styrelsemöten – på ett användarvänligt vis.

– Med Admincontrol blir det en säkrare hantering när vi inte längre har samma förutsättningar som förr, avslutar Rebecka Soma.

Ladda ner Admincontrols e-bok för att lära dig mer om ”utvärdering av dina investeringar i styrelsens teknologi” här 

 

Mer från Admincontrol

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Admincontrol och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?