1515

Här rullar de förarlösa lastbilarna

Nu kör Volvos första förarlösa lastbilar i Bolidens gruva. Men det är bara ett steg i förvandlingen från gruva till automatiserad fabrik – där robotar tar över hela processen.

Johan Tofeldt, projektledare på Volvo, guidar genom gruvgångarna från förarsätet i den självkörande lastbilen.
Johan Tofeldt, projektledare på Volvo, guidar genom gruvgångarna från förarsätet i den självkörande lastbilen.Foto:Patrik Olsson

Rakt söder om Malå i Västerbotten ligger Bolidens Kristinebergsgruva. Enklast tar man sig dit via en 20 minuter lång helikopterresa från Arvidsjaur flygplats.

Väl framme vittnar byggnaderna vid gruvan om industrins fornstora dagar innan maskinerna tog över mycket av det manuella arbetet på 70- och 80-talet. Förutom arkitekturen ger de orange väggarna en touch av retro. Även hissen som leder ned i gruvan påminner om en film från förr. 

Foto: Patrik Olsson

Hissen i Kristinebergsgruvan leder ner en halvkilometer under jord. Foto: Patrik Olsson.

Under den här septemberdagen trängs ett halvt dussin personer iklädda skyddsutrustning med hjälm, röd overall, gummistövlar och gul reflexväst i hisskorgen. Med sina rostiga balkar och gulflagnade väggar viner den förbi bergsväggarna i hög hastighet. Tystnaden bland hissåkarna sprider sig ju längre ned i gruvan den kommer. Temperaturen sjunker och fukten tilltar. Att kliva ur en halvkilometer under jord är som att gå in i en ångbastu, fast med kalluft.

Anledningen till pressuppbådet är det senaste initiativet inom automation. Det är gruvjätten Boliden som kommer att ta den första av Volvos självkörande lastbilar i bruk.

”Tanken är att vi ska ha tre eller fyra lastbilar som går i Bolidens projekt”, säger Christian Grant, Volvos tekniska specialist inom automation. 

Foto: Patrik Olsson

Christian Grant, är teknisk specialist inom automation på Volvo Lastvagnar.

Vi är här för att se maskiner göra det som tidigare var människors jobb. Men först ska vi ytterligare en halv kilometer ned i gruvan i minibuss.

Trots sikten på max 10 meter och slingriga vägar kör minbussföraren vant och över hastighetsbegränsningen på 20 kilometer i timmen. En uppblåsbar krokodil skymtar förbi och ett antal handmålade vägbeskrivningar. “Ner” med en pil bredvid sig är den lättaste att tyda. Andra är svårare:

Foto: Patrik Olsson

Snirkliga vägar leder ned till gruvans djupaste punkt, cirka 1350 meter under jord. Foto: Patrik Olsson.

Efter tio minuter kommer minibussen till ett stopp 1090 meter under mark, i ett område utvalt att bli människofritt. Vid sidan av väntar en lastad Volvolastbil.

”Lastbilen har funnits sedan 2013 men det är genom forskningsprojektet som vi har installerat de sex sensorerna och den intelligens som finns i lastbilen”, säger Christian Grant samtidigt som han pekar mot en av metallcylindrarna på sidan av fordonet.

Med den precision som den undviker väggen skulle jag aldrig klara.

De förarlösa lastbilarna är bara början på gruvans automation. Så småningom kommer så gått som allt i malmbrytningen att göras av maskiner, fjärrstyrda eller helt automatiska.

Vid sidan av grusvägen sitter en av Volvos anställda med en skärm framför sig. Han har programmerat lastbilens rutt som ger den anvisningar om dess mål men han är mest där för syns skull. I vanliga fall kommer hans jobb att skötas från ett kontrollrum ovan mark.

Foto: Patrik Olsson

Volvos lastbilar är från 2013 och har den nyaste tekniken installerad. Foto: Patrik Olsson.

Den som tvivlar på den förarlösa teknikens förmåga att navigera skulle lugnas efter en tur med lastbilen. Med stor precision undviker lastbilen de närliggande skorviga gruvväggarna för att hitta den angivna destinationen. Enligt Johan Tofeldt, projektledare på Volvo men som dagen till ära guidar från förarsätet, gör den ett bättre jobb än han själv.

”Se hur trångt det är när den ska backa här”, säger han och pekar i backspegeln.

”Med den precision som den undviker väggen skulle jag aldrig klara”.

 Men det perfekt är inte alltid det önskvärda.

”Om fordonet alltid kör den absolut smartaste rutten kommer den att köra upp spår i vägen. Då kommer kostnaden för vägarbeten öka. Det här kommer kunna bli ett problem”, säger Peter Burman och pekar på den grusiga vägen.

”De måste programmera den att köra lite off-track.” 

Peter Burman är ansvarig för automationsprogrammet inom Boliden och är en förespråkare för en allt mer digitaliserad gruvindustri. 

Det här är emellertid inte det enda projektet som han överser. Boliden har ett stort antal projekt som rör digitalisering, däribland att testa 5G-teknik med Ericsson och automatiserade eller fjärrstyrda robotar med andra samarbetspartners i övriga delar av produktionen. 

Foto: Patrik Olsson

Kristinebergsgruvan ligger i Lycksele kommun i Västerbotten. Foto: Patrik Olsson.

”Om man ser gruvan som en byggarbetsplats idag, så skulle vi vilja förändra den till att likna en fabrik som rullar 24/7 med ett jämnt flöde av produktion, säger Peter Burman.

Bilden som ritas upp är en gruva där drönare undersöker schakt, borrningsrobotar som tillsätter sprängningsmedel och fjärrstyrda lastvagnar som lastar malm på förarlösa lastbilar. 

”De här projekten kommer tillsammans göra det möjligt att fortsätta att lasta ut material ur  gruvan även när den är tom på folk”, säger Peter Burman.

Detta innebär en drastisk förändring av den traditionella gruvarbetarens yrke.

Boliden sysselsätter cirka 3 100 i sin gruvverksamhet. 200 av dem arbetar i den här gruvan.

De här projekten kommer tillsammans göra det möjligt att fortsätta att lasta ut material ur gruvan även när den är tom på folk.

Oron för färre jobb i digitaliseringens kölvatten är även något som Peter Burman ofta får frågor om. Men enligt honom finns det ingen grund till den oron.

”Industrin är redan otroligt slimmad så att det skulle finnas massa dödkött att göra sig av med stämmer inte. Det är klart att de som kör lastbilar i gruvan i dag kanske inte kommer att göra det framöver, men då kommer det att finnas andra jobb”, säger han.

Foto: Patrik Olsson

Peter Burman ansvarar för Bolidens automationsprogram. Foto: Patrik Olsson.

Robotar klarar även ett hårdare arbetsklimat. Ångorna som uppstår vid sprängningar gör att gruvarbetare måste söka skydd antingen ovan mark eller i det säkra lunchrummet på en kilometers djup. Mer automatiserade processer skulle både spara tid och maskinerna skulle kunna fortsätta arbetet när människor inte kan vara på plats. Därmed skulle produktionen kunna öka med 50 procent, enligt Peter Burman.

”Om du kan bryta med snabb hastighet och snabbt dra dig ur, då kommer du kunna arbeta med mindre bergsförstärkning. Om du dessutom tar ut människorna så kommer säkerheten istället bli en ekonomisk fråga istället för ett etiskt och moraliskt beslut”, säger han.

Om man ser gruvan som en byggarbetsplats idag, så skulle vi vilja förändra den till att likna en fabrik som rullar 24/7 med ett jämnt flöde av produktion.

Hans främsta råd till dagens gruvarbetare är att bli vän med sin verktygslåda.

”Om det ska vara en poäng att bryta malm med robotar så får de ju absolut inte gå sönder. Så jag ser att service och underhåll av maskiner kommer att öka. Mitt råd till alla gruvarbetare är detta: lär dig skruva.”

Läs även: Svenska drönare ska förändra gruvindustrin 


Innehåll från TaniumAnnons

Full datavisibilitet kritiskt för god cybersäkerhet

Tim Best, Ernst&Young, Oliver Cronk, Tanium och Abhishek Ramavat, Ernst&Young
Tim Best, Ernst&Young, Oliver Cronk, Tanium och Abhishek Ramavat, Ernst&Young

Kombinationen av företagens snabba digitala transformationstakt och nya arbetsverktyg såsom exempelvis molnlösningar, IoT och IIoT genererar enorma mängder data. Samtidigt ökar förväntningarna på kontinuerlig access till system och information, oavsett enhet och plats. Vikten av att kartlägga hur data genereras, används och analyseras blir således extremt viktigt, inte minst med tanke på att riktlinjer och regelverk skärps allt mer.

Har företag inte full visibilitet av vad de lagrar och bearbetar är risken stor att de inte efterlever rådande lagar. Därför är det kritiskt att ha god översikt av – och insikt i – den data man genererar och delar. 

– I takt med att information dessutom blir allt mer gränslös och vi lever i ett samhälle som präglas av hyper-connectivity, gäller det att vara väldigt noga med varifrån och hur data accessas – risken är annars stor att säkerheten äventyras, konstaterar Abhishek Ramavat, Associate Partner Ernst&Young Norge, Cybersecurity.

Vet vad ni ska skydda

Kollegan Tim Best, Associate Partner Nordic Cybersecurity Leader, Ernst&Young, adderar att en grundläggande komponent i att skydda sina tillgångar är att veta exakt vad det är man vill skydda. 

– Full visibilitet är centralt för att kartlägga vilka delar av sina data man vill säkra. Detta är i förlängningen inget nytt, men ändå ägnar många företag betydande tid och resurser åt att jaga data i sina nätverk för att avgöra vad de ska skydda. Frågor man först bör ställa sig är dock: är detta affärskritiska data? Om vi tappar dem, tappar vi tillgänglighet, funktioner eller servicenivå? När man väl vet vad som ska skyddas kan man ägna sig åt nödvändiga sårbarhetsåtgärder.

Oliver Cronk, Chief IT Architect EMEA hos Tanium, tar analysen ett steg längre. Med rätt data och heltäckande visibilitet får man ett bättre beslutsunderlag vad gäller all riskhantering.

– Riskhantering har historiskt varit ganska subjektivt; olika experter har sett olika säkerhetsrisker. Ger man dock relevant data till skickliga medarbetare tar de också smarta och informerade beslut, samtidigt som man lättare upptäcker potentiella risker – och möjligheter.

Insikter som konkurrensfördel

Tim Best konstaterar att dylika möjligheter inkluderar att använda sina insikter som en konkurrensfördel. 

– Full visibilitet och regelefterlevnad genom hela tillverknings- och leveranskedjan förmedlar att man tar säkerheten på allvar och erbjuder trygga data såväl som stabila och pålitliga tjänster. Följden blir ökad tillit från kunderna, vilket i sin tur kan leda till fler marknadsandelar.

En annan avsevärd fördel är möjligheten att helt omdana rutinerna kring revisioner. Traditionellt sett har revisioner skötts manuellt och många företag känner sig därtill defensiva inför att få sitt arbete granskat. Här menar Oliver Cronk att datainsikter skulle kunna vara helt avgörande. 

– Genom att ha full kännedom om vad som pågår inom verksamheten kan man samverka med och ta hjälp av de som genomför revisionen, för att på så vis bättre precisera och förstå vilka utmaningar och risker som är mest angelägna. Möjligheten att prioritera de frågor som är mest överhängande blir också en fördel ur ett ekonomiskt perspektiv, avslutar han. 

Tydliga rutiner är centralt

Abhishek Ramavat påpekar emellertid att visibilitet inte är det enda sättet att belysa dolda risker. Medan data är de primära verktygen i riskutvärdering och -hantering, gäller det också att ha tydliga rutiner och processer på plats. 

– Vet vi inte hur datan hänger ihop och hur vi ska hantera den är det svårt att agera på sina insikter. Därför blir analysen minst lika viktig ur ett riskperspektiv. Om du inte agerar på din data samlar du i praktiken bara på dig en allt större katalog över dina problem. Att driva igenom nödvändiga insatser åtgärdar många risker, så en öppen kultur som präglas av samverkan är mycket viktigt, säger han, och får medhåll av Tim Best:

– Att utvärdera och öka den digitala mognaden är således oerhört värdefullt. Förutom att det bidrar till att blottlägga brister innebär det också att medarbetarna kan ta bättre och mer relevanta beslut kring verksamhetens cybersäkerhet, avslutar Tim Best.

www.tanium.com 

www.ey.com 

Mer från Tanium

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Tanium och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?