1515
Annons

Här är techinvesterarnas största satsningar i år

Sveriges techscen fortsätter att dra in storkovan. Här är de svenska techbolagen som har dragit in mest kapital under första halvan av 2018.

Övre raden från vänster: Krys grundarteam, Northzones partner Jessica Schultz och Qapitals medgrundare George Friedman. Nedre raden från vänster: NA-KD:s grundare Jarno Vanhatapio, Accel-partnern Sonali De Rycker, samt Amuses grundare Andreas Ahlenius och Diego Farias.
Övre raden från vänster: Krys grundarteam, Northzones partner Jessica Schultz och Qapitals medgrundare George Friedman. Nedre raden från vänster: NA-KD:s grundare Jarno Vanhatapio, Accel-partnern Sonali De Rycker, samt Amuses grundare Andreas Ahlenius och Diego Farias.Foto:kollage

Di Digital har med hjälp av databastjänsten Nordic Tech List sammanställt investeringarna i startupbolag på den svenska techscenen under det första halvåret i år. Totalt investerades 6,4 miljarder kronor under perioden. 

De sektorer som har attraherat flest investeringar är fintech, e-handel och digital hälsa. 

Här är de svenska onoterade bolagen som har tagit in de största kapitalrundorna under första halvåret.

1. Kry (NTL)

Finansiering i år: 541 Mkr

Investerare: Accel, Creandum (NTL), Index Ventures och Project A Ventures

Det digitala e-hälsobolaget Kry tillhandahåller en digital vårdcentral där patienter kan koppla upp sig mot en läkare dygnet runt. Under 2018 tog bolaget in sin största finansieringsrunda sedan starten 2014 och värderas nu till över 3 miljarder kronor.

Läs även: Krys vd om nya miljardvärderingen: "Expansionen kommer att kosta" 

2: NA-KD (NTL)

Finansiering i år: 360 Mkr

Investerare: Partech Ventures, Northzone, Eequity, Avito-grundarna Filip Engelbert och Jonas Nordlander samt FJ Labs

E-handelssajten NA-KD säljer kläder, skor, accessoarer, smink och allt annat inom kvinnligt mode. Största försäljningen sker i Tyskland, följt av Norden och Australien. Innan Jarno Vanhatapio grundade NA-KD startade han e-handelssajten Nelly.com. Bolaget som omsatte över 400 miljoner kronor 2016 värderades i den senaste finansieringsrundan till över 1,5 miljarder kronor.

Läs även: Jarno Vanhatapio om Na-kd:s framgång: ”Man måste tänka annorlunda” 

3. Northvolt (NTL)

Finansiering i år: 300 Mkr

Investerare: Siemens och European Investment Fund

Det har varit en stor hajp kring den före detta Teslachefen Peter Carlssons batterifabrik som kommer att byggas i Skellefteå. Även Energimyndigheten har beslutat att stötta Northvolts pilotanläggning för batteritillverkning, med högst 146 miljoner kronor. Batteriprojektet är indelat i flera faser och sträcker sig från 2018 till slutet av 2023.

4. Qapital (NTL)

Finansiering i år: 250 Mkr

Investerare: Swedbank Robur Ny Teknik, Norron Asset Management, SEB:s pensionsfond och Athanase Industrial Partner

Fintechbolaget Qapital lanserade sin spartjänst i USA 2015 och sedan dess har användarantalet växt till över 420 000 användare. Numera erbjuder bolaget även lönekonton och en investeringstjänst. För 2016 gjorde bolaget en omsättning på 2 Mkr och en rörelseförlust på 33 Mkr. Bolaget, som nu har tagit in kapital från Swedbanks och SEB:s techfonder, förväntas ta sig till börsen inom de kommande åren.

Läs även: Qapital tar in 250 miljoner kronor - ska växa i USA 

5. Behaviosec (NTL)

Finansiering i år: 138 Mkr

Investerare: Cisco, ABM Amro och Trident Capital Cybersecurity

Det Luleågrundade Behaviosec tar fram säkerhetslösningar som identifierar användaren genom så kallad beteendemässig biometri. Med andra ord identifierar de personen genom hur personen hanterar tangentbordet, musen, mobiltelefonen och appar. Bolaget tog senast in kapital 2014 då även det svenska riskkapitalbolaget Northzone investerade.

Läs även: Lulebolaget Behaviosec tar in 140 miljoner från ”dröminvesterare” 

6. Amuse (NTL)

Finansiering i år: 135 Mkr

Investerare: Lakestar och Raine Ventures

Musiktechbolaget Amuse tar fram verktyg som gör att artisterna själva kan se hur många som laddat ner eller streamat deras musik på plattformarna. Men man är också en typ av skivbolag genom att man använder datan för att spåra lovande artister som man tecknar avtal med.

7. Mapillary (NTL)

Finansiering i år: 125 Mkr

Investerare: BMW, Samsung och Kinas kartbolag Navinfo

Bildanalysbolaget Mapillary utvecklar digitala kartmiljöer som ska lära självkörande bilar att navigera i trafiken. Malmöbolaget har gått hem hos några av världens tyngsta investerare. Niklas Zennströms Atomico och det anrika riskkapitalbolaget Sequoia Capital har redan investerat i bolaget. Den senaste rundan värderar Mapillary till drygt 400 miljoner kronor.

8. Doktor.se (NTL)

Finansiering i år: Drygt 120 Mkr

Investerare: Finska vårdjätten Oriola, affärsängeln och Ryska Posten-grundaren Daniel Pilotti

Doktor.se har klättrat upp som en av de digitala vårdcentralernas utmanare. Bolaget är kanske mest känt för att ha erbjudit gratis digital vård till hela svenska folket genom sin bas i Södermanland, samtidigt som Landstingen har fått stå för notan.  

Läs även: Göran Hägglund hyllar Doktor.se:s kupp med gratisvård: ”Otroligt bra” 

9. Fishbrain (NTL)

Finansiering i år: 111 Mkr

Investerare: B Capital Group, Softbank Ventures Korea, Northzone och Industrifonden

Det sociala nätverket Fishbrain har lyckats nischa in sig på det lukrativa hobbyfisket . Sedan starten 2013 har fiskeappen lockat till sig drygt 120 miljoner kronor i riskkapital. Tidigare i år hade tjänsten 3,2 miljoner registrerade användare, varav 80 procent är i USA.

10. Peltarion (NTL)

Finansiering i år: 110 Mkr

Investerare: Familjen Wallenbergs ägarbolag FAM och EQT Ventures

AI-bolaget Peltarion tar fram olika tjänster som bygger på den nya tekniken. Bland annat har bolaget utvecklat en tjänst som flera svenska banker använder för att värdera bostäder. Datan kommer från källor såsom olika sorters kartor, satellitbilder, mäklarnas annonser och planritningar. För sina andra tjänster hittar man partners som NASA, Tesla, BMW och General Electric.

Lyssna på Digitalpodden: Därför storsatsar Wallenbergarna på nybakat AI-bolag

Andra bolag som hamnade strax utanför tio-i-topplistan är: Bynk, G:loot Gumbler, Budbee, Rebtel, Yubico, Mathem, Baffin Bay Networks, Soundtrack Your Brand, Nextory, Firstvet, Hero Gaming och Detectify. Se alla bolagen på Nordic Tech List

Innehåll från Synology IncAnnons

Därför är effektiv datalagring nyckeln till effektiva arbetsmodeller efter COVID

Inget företag kommer att gå oskatt ur Covid-19-pandemin. En enorm del av den globala arbetskraften skickades hem i mars 2020; förutom vissa mindre förändringar av restriktionerna har distansarbete sedan dess blivit det nya normala för de flesta, och så förväntas det fortsätta.

Det omfattande skiftet i våra arbetssätt har accelererat den digitala utvecklingen på alla plan och sporrat verksamheter till att anamma nya tekniker och system som klarar att möta förändringarna. Vissa av dessa förändringar handlar om kommunikation och cybersäkerhet, medan andra har kretsat kring kritiska aspekter såsom datalagring, fildelning och samarbete. 

Lyckligtvis har många företag under senare år redan anammat till exempel molntjänster och fildelning, inte minst för att de medför ett tydligare arbetsflöde och minskad risk för missförstånd. Delar man flera versioner av samma dokument i en mejlslinga är det som bäddat för kaos och förvirring – olika kollegor kanske arbetar på olika versioner av dokumentet samtidigt som viktiga tillägg eller revideringar tappas bort under arbetets gång. Kan alla istället arbeta utifrån samma dokument direkt minimeras risken för sådana misstag, vilket skapar en strömlinjeformad och effektiv approach till kollaborativt arbete. Det är således lätt att förstå att många företag redan ser dylika arbetssätt som självklara. 

Historiskt har sådana system och tekniker varit användbara och praktiska, men inte nödvändiga. I och med pandemin transformerades de till affärskritiska aspekter av de allra flesta verksamheter. Möjligheten att arbeta sida vid sida, att släntra tvärs över kontoret och småsnacka med kollegan eller att i grupp sitta och diskutera ett dokument finns inte längre. Majoriteten av allt samarbete sker nu istället via fildelning och molnbaserade lösningar, tjänster som idag är oumbärliga.   

Med detta sagt är inte alla system för fildelning i pandemins kölvatten lika effektiva. De företag som förlitade sig på datalagring on-premise för digital samverkan insåg snabbt att deras distansarbetare inte längre hade tillgång till nödvändigt material. Det finns emellertid on-premise-alternativ som erbjuder pålitlig och säker fjärraccess; nedan diskuteras hur dessa alternativ står sig i jämförelse med offentliga molntjänster. 

Under de rådande omständigheterna är det centralt för företag att se till att medarbetarna lagrar data och filer på rätt plats. Fjärrarbete medför alltid en fara för att känsliga filer och data sparas lokalt hos medarbetaren – kanske till och med på en privat enhet – eller i en offentlig molnlösning som verksamheten inte kan komma åt. Detta kan medföra brister i regelefterlevnad och kan i förlängningen både leda till böter eller att företagets rykte skadas. Kan den interna IT-avdelningen dessutom inte komma åt datan, kan den heller inte säkerhetskopieras ordentligt. Då uppstår en risk för att viktig information försvinner permanent, till exempel om något går fel med den enhet där den finns sparad. 

Välj rätt lagringsmetod

Molnbaserad datalagring har förståeligt nog ökat i popularitet. Jämför man med traditionell datalagring som oftast skett on-premise medför molnlagring möjlighet för de anställda att komma åt och samverka runt filer och information oavsett var de är, så länge de kan koppla upp sig till nätet. Detta har bidragit till att bana väg för mer agila arbetsmetoder, något som varit helt essentiellt under de gångna två åren. 

Leverantörer av offentliga molnlösningar erbjuder värdefull flexibilitet som tillåter företag att skala upp eller ner efter behov, vilket i sin tur betyder att man inte blir tagen på sängen om man plötsligt behöver extra lagringskapacitet. Eftersom hårdvaran hanteras av en tredjepartsleverantör behöver man dessutom inte tänka på att ha ett IT-team redo att rycka ut för att ta itu med eventuella fel. Som grädde på moset kan säkerhetskopiering av dina data ofta ingå som en del av tjänsten.

Det offentliga molnet är dock inte den enda lagringslösning som tillåter access på distans – och den är heller inte alltid den bästa. Network Attached Storage (NAS) är en on-premise-lösning som både tillåter fjärraccess och erbjuder många fördelar, till stor nytta för verksamheten. 

NAS är en lösning som både är praktisk och enkel att implementera, och som dessutom är relativt billig. Medan offentliga moln är väldigt flexibla kan de också utgöra ett dyrt alternativ när man behöver öka sin kapacitet. Med NAS återfår IT-avdelningen kontrollen över datan. Planerar man i förväg är det lika enkelt att öka kapaciteten på NAS som det är att sätta in ytterligare hårddiskar eller SSD-diskar. Eftersom det kommer till en fast kostnad kan det därtill vara ett billigare val. Synology erbjuder en rad NAS-modeller - inklusive Plus-serien, XS+-serien och SA-serien - samt ytterligare stöd och tjänster för att skapa säkerhetskopior och låta kunderna skapa sina eget privata moln på lokala lagringslösningar.

NAS är särskilt användbart för organisationer som hanterar stora mängder data. Ett exempel på detta är Synologys kund The Media Bunker, ett videoproduktionsföretag som regelbundet hanterar 2-3 inspelningar på 500GB-1TB data vardera, i veckan. Med hjälp av NAS kunde de skapa ett lagringssystem som möjliggjorde överföring av stora filer, att flera anställda kunde arbeta på samma videoprojekt på olika platser och att kunderna enkelt kunde få tillgång till data vid behov. Samtidigt kunde de vara trygga i vetskapen om att allt var ordentligt säkerhetskopierat.

Nu när restriktionerna har börjat avskaffas är det också viktigt att komma ihåg att en lokal NAS-lösning är särskilt användbar för on-premise, dataintensiva uppgifter såsom videoredigering – här skulle molnet sakta ner saker och ting avsevärt.

I slutändan är det så att en lösning inte passar alla vad gäller datalagring. Både offentliga moln och NAS har fördelar, vilket innebär att en hybridmolnstrategi – där den bästa lösningen tillämpas i varje situation – många gånger kan vara det bästa valet. Med hjälp av NAS-enheter tillgängliga både on premise och på distans, och samarbetstjänster i molnet, kan man skapa den perfekta kombinationen så att de anställda har den åtkomst de behöver, var de än befinner sig.

Ta kontakt med Synology för att få veta mer

 

Mer från Synology Inc

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Synology Inc och ej en artikel av Dagens industri

Finanskändisar går in i Kry-grundarens haussade olja: ”Vi är redan inne på nästa runda”

Josefin Landgårds bolag Mantle verkar inte ha inte lidit någon större skada av Läkemedelsverkets beslut att förbjuda deras cannabisolja. Den nya hudvårdsserien går som på räls och grundarna har siktet internationellt.

Josefin Landgård har grundat Mantle tillsammans med Stina Lönnkvist
Josefin Landgård har grundat Mantle tillsammans med Stina LönnkvistFoto:Josefine Stenersen

Mantles medgrundare och vd Josefin Landgård, som också var med och startade vårdgivaren Kry 2014, har precis avslutat sitt måndagsmöte med teamet på fem personer. Snart ska de bli åtta. 

Bolagets försäljning av en ny hudvårdsserie som innehåller så kallad cannabidiol-olja, CBD-olja förkortat, har gått som tåget sedan den lanserades i december 2020. 

Från att bolagets intäkter helt stannade av, på grund av att Läkemedelsverket förbjöd försäljningen av den CBD-oljan i mars i fjol, är Mantle nu på banan igen. Under 2021 beräknar man att omsätta 10 miljoner kronor.

”Vi visste att det skulle komma utmaningar med Mantle, som det gör när man är i en ny bransch. Men det är också det som gör att det finns stor potential”, säger Josefin Landgård, och hänvisar även till Krys resa.

Läkemedelsverkets beslut utgick från att oljan kan uppfattas som ett läkemedel, vilket i så fall inte är godkänt i Sverige. Mantle har överklagat till Förvaltningsrätten, men ärendet har inte prövats än.

”Vi är övertygade om att vi ska vinna i frågan, för vi har rätt i sak. Sedan är Sverige bara en marknad, så det är egentligen inte så viktigt. Vi vill använda den svenska marknaden för att bevisa vårt case, men nu har hudvårdsprodukterna tagit sådan fart att det inte är så viktigt längre”, menar Josefin Landgård.

Istället fick bolaget gå ut och be om förtroende från investerare, då de saknade försäljningssiffror att visa upp. Och det gick bra. I november i fjol tog Mantle in en investering på 12 miljoner kronor. Något som grundarna Josefin Landgård och Stina Lönnkvist då valde att inte kommunicera. 

Läs också: Kry-grundaren talar ut om vd-bytet: ”Fick feedback om att jag var gravid” 

Bland de nya ägarna återfinns Oriflame-ägarna Anna af Jochnick och Helene af Jochnick. Även Voi-grundaren Fredrik Hjelm har investerat, via bolaget Semjorka, samt investmentbolaget Ernström & Co som ägs av familjen Hielte-Hobohm och som också är delägare i bolag som Apotea och nyligen i Na-kd. Även Daniel Pilotti, grundare av Ryska Posten, och Johan Karlsson, vd på Slättö, står på ägarlistan. 

Även bolagets tidigare investerare Cristina Stenbeck, Susanna Campbell, Sophia Bendz och Emilia de Poret har lagt in pengar i den nya rundan. 

”De investerare vi har fått in nu är både starka strategiskt och kapitalstarka, vilket innebär att de kan skjuta till kapital i många rundor framöver. Det är inte alla affärsänglar som har möjlighet att vara med hur länge som helst”, säger Josefin Landgård.

CBD-oljan säljs fortfarande på andra marknader och för hudvårdsserien tittar nu Mantle på att börja sälja produkterna i Danmark och Storbritannien. Danmark för att det ligger nära Sverige och det finns en överlapp i skandinavisk kultur och influencers som är de som främst sprider marknadsföringen av produkterna. 

Storbritannien har en mer mogen CBD-marknad, men ännu ingen större spelare som har fått fäste, menar Josefin Landgård.

”Nu har vi galna tillväxtsiffror och vill resa pengar snart igen. Vi diskuterar just nu med brittiska riskkapitalister”, säger Josefin Landgård.

Men att lansera hudvård tar tid. Det är långa ledtider från att ha formulerat en produkt tills att den finns på marknaden. Hudvårdsserien skulle ha lanserats i Sverige förra sommaren, men förpackningarna som produceras i Italien blev försenade på grund av pandemin.

”Vi släppte produkterna 17 december och det blev direkt en hype. Men det är roligt att se att de också konverterar bra i försäljningen”, säger Josefin Landgård.

Förutom på Mantles egna sida säljs hudvården genom bland annat Lyko, Bangerhead och Kicks.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera