1515
Annons

Här är Sveriges 44 techmiljardärer 2019

Den fjärde upplagan av Di Digitals miljardärslista rymmer sex nya namn, men samtidigt har vissa entreprenörer fallit bort. Det innebär att antalet svenska techmiljardärer ökar i långsammare takt än tidigare år.

Cristina Stenbeck, Peter Carlsson och Lars Wingefors.
Cristina Stenbeck, Peter Carlsson och Lars Wingefors.Foto:Di
Medurs från övre vänstra hörnet: Cristina Stenbeck, Jacob de Geer, Victor Jacobsson, Magnus Olsson, Niklas Adalberth, Patrick Söderlund och Niklas Östberg är bara några av svenskarna som har blivit miljardärer på tech.
Medurs från övre vänstra hörnet: Cristina Stenbeck, Jacob de Geer, Victor Jacobsson, Magnus Olsson, Niklas Adalberth, Patrick Söderlund och Niklas Östberg är bara några av svenskarna som har blivit miljardärer på tech.Foto:Di/TT/Press

Läs Di Digitalt i 3 månader för endast 197 kr

ord. pris 429kr/mån

spara
1090 kr

Få tillgång till allt digitalt innehåll i 3 månader för 197 kr. Därefter tillsvidare med 25% rabatt, endast 322 kr/mån i 12 månader. Alla priser är inklusive moms.

Visa allt som ingår

Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

Tillgång till över 1 100 aktiekurser i realtid

Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev


Betala som

Betalsätt

Genom att klicka på ”Godkänn köp” godkänner jag Dagens industri AB:s prenumerationsvillkor och bekräftar att jag tagit del av Dagens industris AB:s personuppgiftspolicy.

Innehåll från SnowflakeAnnons

Få ut mer av data med ett decentraliserat data mesh

Det är svårt att föreställa sig den framtida ekonomin utan data. Många företag har redan insett vikten av datadrivna insikter för att bli framgångsrika vilket också tydligt framgår av siffror från CBS – så tidigt som 2022 utfördes big data-analyser i en mängd olika branscher. Men hur får man ut mesta möjliga av sina data?

De flesta organisationer är idag medvetna om att mycket återstår för att kunna dra nytta av data på bästa sätt. Här spelar flera faktorer in; vissa saknar rätt verktyg, andra rätt kunskap och ytterligare andra den tid som krävs för att genomföra relevanta analyser av de ständigt växande datasamlingarna. 

– För att verkligen optimera värdet av data bör företag därför överväga en strategi med avstamp i data mesh, betonar Henrik Norhøj Nielsen, Principal Sales Engineer hos Snowflake.

Decentralisering behöver inte leda till datasilos

Många företag har en komplex organisationsstruktur. Ju större ett bolag är, desto fler avdelningar har de och desto fler leverantörer och partners samarbetar de med. För att undvika datasilos och effektivisera informationsflöden försöker många samla data från alla datakällor i en enda central lösning. 

– Detta är dock en strategi som kan ha nackdelar; oftast finns det bara ett datateam i en centralt organiserad IT-infrastruktur. Detta team är det enda som ansvarar för att integrera alla dataflöden i en central lösning. Teamet behöver då parallellt hantera ett ständigt fluktuerande antal användare och en mängd olika källor för data; samtidigt har de i de flesta fall inte tillräcklig förståelse avseende vad datan innehåller och hur det används. Det leder ofta till minskad agilitet och till slut kommer kvaliteten på integrerade data att försämras. 

Specialiserade team

Data mesh fungerar annorlunda. Den skiljer sig från traditionella, centraliserade lösningar och utgör ett decentraliserat tillvägagångssätt för skalbar hantering och bearbetning av data. Därmed behöver inte längre ett enda team vara ansvarigt och sköta alla datakällor samtidigt; istället kan specialiserade datateam ansvara för olika domäner, till exempel en specifik avdelning eller produkt. Beroende på hur en organisation är organiserad kan det också vara effektivt att kombinera relaterade områden, såsom marknadsföring och PR, till en domän. 

– Ett sådant upplägg förutsätter emellertid att varje team har rätt kunskaper inom sin domän. Till exempel, vad för data är särskilt viktig för kommunikationsavdelningen? Vilka analyser utförs regelbundet och när behöver man köpa in extern information för att nå bästa resultat? Med rätt kunskap på plats kan de enskilda datateamen arbeta proaktivt för att undvika flaskhalsar och se till att information av hög kvalitet är tillgänglig, konstaterar Henrik. 

Hur tillämpar man data mesh?

Först av allt måste en organisation ha en klar uppfattning om vad man vill uppnå med data. När man har svaret på det kan man göra välgrundade val om vilken information som bör centraliseras respektive decentraliseras. Ett bra första steg är därför att identifiera och etablera tydliga KPI:er till respektive domän. 

– En annan viktig aspekt är att börja se data som en produkt – den behöver ha sin egen logistik, kontroll, lagring och ägandeskap. Tillvägagångssättet här går att översätta nästan direkt från hur fysiska produkter hanteras.

De som vill införa data mesh behöver göra det ett steg i taget för att tydligt förankra förändringarna i organisationen. Definiera en domän och en produkt med ett tydligt mål och inrätta därefter ett datateam som ansvarar för just dem. Därefter gäller det att utnyttja sitt momentum. 

– Det krävs nämligen både en teknisk och en kulturell förändring för att fullt ut nyttja potentialen i data mesh. Den största utmaningen är dock sällan teknisk utan organisatorisk. Många gånger är domänerna för stora eller för små och det är oklart vem som har ägandeskap av en viss domän. Det är därför organisationer bör ha tydliga upplägg och ansvarsfördelningar, annars löper man risk att decentraliseringen skapar datasilos istället för att ta bort dem. 

Interoperabilitet är nyckeln

Data mesh lämpar sig särskilt för företag med en komplex organisationsstruktur, eftersom både effektivitet och kvalitet på integrerade data ofta blir sämre med en central IT-infrastruktur. 

– När man väl har etablerat en tydlig struktur kring vem som ansvarar för vad är det viktigt att säkerställa interoperabilitet mellan de olika affärsområdena. Detta sköts enklast genom att utse ett centraliserat datateam som extra stöd till de övriga teamen. Detta team kan också hjälpa till att hantera frågor som inte nödvändigtvis är knutna till en domän, avslutar Henrik. 

Läs mer om data mesh hos Snowflake 

Mer från Snowflake

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Snowflake och ej en artikel av Dagens industri

Finanskändisar går in i Kry-grundarens haussade olja: ”Vi är redan inne på nästa runda”

Josefin Landgårds bolag Mantle verkar inte ha inte lidit någon större skada av Läkemedelsverkets beslut att förbjuda deras cannabisolja. Den nya hudvårdsserien går som på räls och grundarna har siktet internationellt.

Josefin Landgård har grundat Mantle tillsammans med Stina Lönnkvist
Josefin Landgård har grundat Mantle tillsammans med Stina LönnkvistFoto:Josefine Stenersen

Mantles medgrundare och vd Josefin Landgård, som också var med och startade vårdgivaren Kry 2014, har precis avslutat sitt måndagsmöte med teamet på fem personer. Snart ska de bli åtta. 

Bolagets försäljning av en ny hudvårdsserie som innehåller så kallad cannabidiol-olja, CBD-olja förkortat, har gått som tåget sedan den lanserades i december 2020. 

Från att bolagets intäkter helt stannade av, på grund av att Läkemedelsverket förbjöd försäljningen av den CBD-oljan i mars i fjol, är Mantle nu på banan igen. Under 2021 beräknar man att omsätta 10 miljoner kronor.

”Vi visste att det skulle komma utmaningar med Mantle, som det gör när man är i en ny bransch. Men det är också det som gör att det finns stor potential”, säger Josefin Landgård, och hänvisar även till Krys resa.

Läkemedelsverkets beslut utgick från att oljan kan uppfattas som ett läkemedel, vilket i så fall inte är godkänt i Sverige. Mantle har överklagat till Förvaltningsrätten, men ärendet har inte prövats än.

”Vi är övertygade om att vi ska vinna i frågan, för vi har rätt i sak. Sedan är Sverige bara en marknad, så det är egentligen inte så viktigt. Vi vill använda den svenska marknaden för att bevisa vårt case, men nu har hudvårdsprodukterna tagit sådan fart att det inte är så viktigt längre”, menar Josefin Landgård.

Istället fick bolaget gå ut och be om förtroende från investerare, då de saknade försäljningssiffror att visa upp. Och det gick bra. I november i fjol tog Mantle in en investering på 12 miljoner kronor. Något som grundarna Josefin Landgård och Stina Lönnkvist då valde att inte kommunicera. 

Läs också: Kry-grundaren talar ut om vd-bytet: ”Fick feedback om att jag var gravid” 

Bland de nya ägarna återfinns Oriflame-ägarna Anna af Jochnick och Helene af Jochnick. Även Voi-grundaren Fredrik Hjelm har investerat, via bolaget Semjorka, samt investmentbolaget Ernström & Co som ägs av familjen Hielte-Hobohm och som också är delägare i bolag som Apotea och nyligen i Na-kd. Även Daniel Pilotti, grundare av Ryska Posten, och Johan Karlsson, vd på Slättö, står på ägarlistan. 

Även bolagets tidigare investerare Cristina Stenbeck, Susanna Campbell, Sophia Bendz och Emilia de Poret har lagt in pengar i den nya rundan. 

”De investerare vi har fått in nu är både starka strategiskt och kapitalstarka, vilket innebär att de kan skjuta till kapital i många rundor framöver. Det är inte alla affärsänglar som har möjlighet att vara med hur länge som helst”, säger Josefin Landgård.

CBD-oljan säljs fortfarande på andra marknader och för hudvårdsserien tittar nu Mantle på att börja sälja produkterna i Danmark och Storbritannien. Danmark för att det ligger nära Sverige och det finns en överlapp i skandinavisk kultur och influencers som är de som främst sprider marknadsföringen av produkterna. 

Storbritannien har en mer mogen CBD-marknad, men ännu ingen större spelare som har fått fäste, menar Josefin Landgård.

”Nu har vi galna tillväxtsiffror och vill resa pengar snart igen. Vi diskuterar just nu med brittiska riskkapitalister”, säger Josefin Landgård.

Men att lansera hudvård tar tid. Det är långa ledtider från att ha formulerat en produkt tills att den finns på marknaden. Hudvårdsserien skulle ha lanserats i Sverige förra sommaren, men förpackningarna som produceras i Italien blev försenade på grund av pandemin.

”Vi släppte produkterna 17 december och det blev direkt en hype. Men det är roligt att se att de också konverterar bra i försäljningen”, säger Josefin Landgård.

Förutom på Mantles egna sida säljs hudvården genom bland annat Lyko, Bangerhead och Kicks.

Lyssna på podden

Äldre avsnitt av den här podden hittar du genom att gå till vår samlingssida.

Samlingssida för poddar

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera