1515

Här är Sveriges 27 tech-miljardärer

Hälften av Sveriges tech-miljardärer har byggt sina förmögenheter på spelutveckling eller onlinespel. Det visar Di Digitals lista ”Techmiljardärerna”.

Från vänster: Daniel Ek, Martin Lorentzon, Markus Persson, Sebastian Knutsson, Fredrik Wester.
Från vänster: Daniel Ek, Martin Lorentzon, Markus Persson, Sebastian Knutsson, Fredrik Wester.

Markus ”Notch” Persson, Kings grundare Sebastian Knutsson och Unibets Anders Ström är bara toppen på ett isberg. De senaste tio åren har den svenska spelsektorn genererat minst 14 miljardärer. Det är mer än hälften av de 27 namnen på första upplagan av Di Digitals lista ”Techmiljardärerna”.

Av de 14 har åtta blivit förmögna på dataspelsutveckling, medan de övriga sex har byggt sina förmögenheter inom online-betting, såsom vadslagning, poker och casinoverksamhet.

”När det gäller spelutveckling så har svenska bolag varit duktiga på att ta fram egna spel och varumärken. Det är svårt att lyckas, men det är så man tjänar de stora pengarna”, förklarar Johanna Nylander, på Dataspelsbranschen.

Som exempel nämner hon speltitlar som Minecraft från Mojang, Candy Crush Saga från King, Europa Universalis från Paradox, Battelfield från Dice och Payday från Starbreeze.

De tre förstnämnda av dessa bolag har redan genererat åtskilliga miljardärer. Det senaste exemplet är Fredrik Wester, vd och största ägare på spelutvecklaren Paradox som noterades i slutet av maj. Hans aktier är nu värda 2,2 miljarder kronor.

Det andra spelgänget, onlinespelarna, fick sin start när storspelaren Anders Ström flyttade till Malta 1997 och startade Unibet. Han hade pengar att investera, bland annat till följd av att han vunnit 32 miljoner kronor på Solvalla tre år innan.

Anders Ströms framgångar med Unibet har lockat många svenska entreprenörer att pröva lyckan på den lilla ön, med de generösa regelverket. Två av Anders Ströms spelrivaler, Michael Knutsson och Per Hamberg, storinvesterarna bakom Betsson och Net Ent, har gått om honom med förmögenheter på ett par miljarder vardera.

I många fall återinvesterar dessa miljardärer sina pengar, vilket gör dem till maktfaktorer i branschen. Anders Ström investerar exempelvis i tech-bolag via sitt bolag Veralda.

I många fall återinvesterar dessa miljardärer sina pengar, vilket gör dem till maktfaktorer i branschen.

Ett av de mest aktiva entreprenörsgängen inom onlinespel-sektorn är dock de tre grundarna bakom Optimizer Invest med bas på Malta och en bakgrund inom spelbolag som Betsafe och Betsson. De blev kända tidigare i år när de i början av året noterade Catena Media, som förmedlar kunder till spelsajter.

Henrik Persson Ekdahl, partner på Optimizer och medgrundare på flera spelbolag, uppskattar att hans innehav är värt en dryg miljard. Han har återinvesterat sina vinster i ett 20-tal it-bolag, från magasinappen Readly till Hero Gaming, som suddar ut gränsen mellan onlinespel och mobilspel.

Ett uppmärksammat undantag till detta är dock listans förstaprishållare, Markus ”Notch” Persson, mannen som skapade succéspelet Minecraft, som såldes till Microsoft för 18 miljarder kronor i slutet av 2014. Än så länge har hans investeringar främst kretsat kring flygplan och lyxbostäder. Inte heller Mojang-grundarna Jakob Porsér och Carl Manneh har börjat investera i startup-sektorn.

Annat är det med miljardärerna bakom King, med mobilsuccén Candy Crush Saga. Redan några månader innan King såldes för cirka 50 miljarder till den amerikanska speljätten Activision Blizzard tog bolagets kreativa chef Sebastian Knutsson och de fyra övriga grundarna de första stegen mot att starta Sweet Capital, en fond med 90 miljoner kronor som grundplåt.

Än så länge har Sweet Capital investerat i minst sex små svenska och utländska bolag, men fler satsningar är att vänta. Vidare investerar grundarna privat. Kings medgrundare Thomas Hartwig har exempelvis investerat i Dreams, en sparapp för unga som hämtat inspiration från mobilspel.

Den stora inspirationskällan är alltjämt Skypegrundaren Niklas Zennström, som sajten Celebritynetworth uppskar vara god för cirka 11 miljarder kronor. Hur mycket hans investeringar är värda är dock svårt att uppskatta, då en stor del återinvesteras via hans bolag Atomico. Riskkapitalbolaget startades för tio år sedan i London och idag en av Europas viktigaste inom tech-sektorn, med framgångsrika försäljningar i storbolag som finska speljätten Supercell.

Via Atomico har Niklas Zennström bland annat investerat i svenska bolag som Hjalmar Winblads rabattbolag Wrapp, bilddatatjänsten Mapillary, telefonboksappen Truecaller och betalbolaget Klarna, vars tre grundare alla är med på listan intill. Zennström investerar även privat, bland annat det lilla börsbolaget Clean Motion, med den eldrivna trehjulingen Zbee, och Orbital Systems, som utvecklat en dusch som återvinner merparten av vattnet som används.


Foto:

Foto:

 1. Markus ”Notch” Persson, 37 år

 Skapare av succéspelet Minecraft och medgrundare till dess ägarbolag Mojang, som såldes av Microsoft för 18 miljarder kronor hösten 2014.

16,7 miljarder kronor

Foto:

2. Niklas Zennström, 50 år

 En av grundarna bakom fildelningssajten Kazaa och internettelefonibolaget Skype som såldes till Ebay för 2,6 miljarder dollar 2005. (Skype ägs numera av Microsoft.)

Grundare bakom riskkapitalbolaget Atomico med investeringar som Klarna, Truecaller och Jawbone. 

11 miljarder kronor

Foto:

3. Daniel Ek, 33 år

 Medgrundare och vd på musikjätten Spotify, som värderas till cirka 70 miljarder kronor. 

4 miljarder kronor

Foto:

4. Martin Lorentzon, 47 år

 Medgrundare, Spotify

4 miljarder kronor

Foto: Tor Johnsson

5. Jakob Porsér, 38 år

 Medgrundare, Mojang med spelet Minecraft (till vänster i bild).

4 miljarder kronor

Foto:

6. Dan Olofsson, 65 år

 Grundare, storägare Sigma, Thanda, Infotech, m.m.

4 miljarder kronor

7. Christer Brandberg, 74 år 

 Finansman och aktieägare i webbkamerabolaget Axis sedan 1989. Fick över 3,5 miljarder kronor från Canons köp av Axis.

3,6 miljarder kronor

Foto:

8. Sebastian Knutsson, 47 år

 Grundare och kreativ chef på speljätten King som såldes till Activision Blizzard för drygt 50 miljarder kronor i november 2015. 

2,9 miljarder kronor

 9. Martin Gren, 53 år

 Storägare i Axis.

2,5 miljarder kronor

Foto:

10. Fredrik Wester, 42 år

 Vd och största ägare på spelbolaget Paradox, vars börsvärde klättrat till 6,4 miljarder kronor. 

2,2 miljarder kronor

 11. Michael Knutsson, 55 år

 En av investerarna bakom Betsson och Net Ent

2 miljarder kronor

 12. Per Hamberg , 73 år

 En av investerarna bakom Betsson och Net Ent

1,9 miljarder kronor

Foto:

13. Johan Carlström

 Fingerprint Cards storägare och före detta vd.

1,8 miljarder kronor

 14. Sebastian Siemiatkowski, 34 år

 Grundare bakom betalbolaget Klarna som värderas till 19 miljarder kronor.

1,8 miljarder kronor

 15. Victor Jacobsson, 34 år

 Grundare, Klarna

1,8 miljarder kronor

 16. Niklas Adalberth, 34 år

 Grundare, Klarna

1,8 miljarder kronor

 17. Carl Manneh, 39 år

 Grundare, f.d. vd Mojang

1,4 miljarder kronor


Varför inga kvinnor på listan?

Än så länge har inga kvinnliga tech-miljardärer registrerat sig på Di Digitals radarskärm. Men det kommer!

Affärsängeln Jane Walerud är en möjlig framtidskandidat, även om hon bedyrar att hon inte nått den nivån ännu. Hon var bland annat vd och grundare på Bluetail, som såldes för 1,4 miljarder kronor år 2000. De 12 grundarna rapporterades få ut 60-80 Mkr var. Sedan dess har hon investerat i kring 15 bolag och var bland annat första investerare i Klarna, som idag värderas till 19 miljarder kronor.

Foto:

Började som entreprenörer: Jane Walerud, Lena Apler och Jessica Nilsson.

Även investeraren Lena Apler kan behöva lägga till ett tredje kommatecken de kommande åren. Enbart hennes aktier i Collector, som hon grundade och är ordförande för, är värda 435 Mkr.

Håll även ögonen på 31-åriga Jessica Nilsson, som var med och grundade tyska miljardbolaget Hello Fresh och nu är investeringsansvarig på riskkapitalbolaget Northzone.

Läs även: Debatt: Dumma pengar går främst till män


18. Anders Ström, 45 år

 Grundare och storägare i Unibet. Investerar i startupbolag via bolaget Veralda Investment.

1,4 miljarder kronor

 19. Lars Markgren, 53 år

 Medgrundare, King.

1,4 miljarder kronor

Foto:

20. Filip Engelbert, 46 år

 Grundare (till höger i bild) av den ryska Blocketkopian Avito som värderas till närmare 23 miljarder kronor. Investerar i startupbolag ihop med Jonas Norlander.

1,3 miljarder kronor

 21. Jonas Nordlander, 43 år

 Grundare (till vänster i bild), Avito 

1,3 miljarder kronor

 22. Patrik Stymne, 50 år

 Medgrundare, King.

1,1 miljarder kronor

 23. Thomas Hartwig, 41 år

 Medgrundare på King.

1 miljard kronor

 24. Jens Von Bahr, 45 år

 Grundare och vd, Evolution Gaming

1 miljard kronor

 25. Fredrik Österberg, 45 år

 Grundare och strategichef, Evolution Gaming

1 miljard kronor

Foto:

26. Staffan Persson, 60 år.

 Har en bakgrund inom Neonet och Unibet. Har investerat i it-bolag sedan 80-talet. Hans noterade innehav värderas idag till 980 Mkr. Investerar även privat i startupbolag, bland annat genom The Springfield Project där han är ordförande. 

1 miljard kronor

 27. Henrik Persson Ekdahl, 36 år

 Medgrundare Catena Media, Bestpoker, Parktrade Europe, investerare och f.d. vd Betsafe, f.d. vd Betsson. Partner Optimizer Invest med bas på Malta.

1 miljard kronor

 


Källor: Skatteverket, årsredovisningar, Nasdaq Stockholms aktielistor, Holdings.se, Veckans Affärer, Celebritynetworth.com, anonyma källor och vissa förstahandsuppgifter från personer på listan.


Innehåll från LitiumAnnons

Har ditt företag rätt förutsättningar för en framgångsrik internationalisering?

Att expandera internationellt för ökad tillväxt har historiskt medfört stora insatser och en fysisk etablering med omfattande investeringar i allt från personal till lokaler. I och med ehandeln har förutsättningarna förändrats och det senaste årets snabba digitaliseringstakt har gett den digitala handeln en rejäl skjuts framåt. Men hur genomför man egentligen en lyckad internationalisering?

Läs Litiums guide till en framgångsrik internationalisering här 

Att nå nya marknader är betydligt enklare idag, men att etablera en internationell närvaro är inte utan utmaningar. Medan de flesta företag kan gynnas av att vända blicken mot nya marknader, drar vissa mer nytta av en internationell expansion än andra. 

– D2C-företag har till exempel ofta internationell expansion i tankarna redan tidigt i sitt bolagsbyggande. Så fort man satt den kommersiella modellen och fått igång försäljningen börjar många expandera internationellt, vilket gör att de kan växa mycket snabbt, säger Håkan Nylander, Chief Strategy Officer hos Litium. 

De företag som direkt kan ta sig in på nya marknader genom digitala lösningar behöver således hantera en betydligt mindre komplex internationalisering och kan i många fall genomföra sin expansion på flera marknader parallellt. Den data som samlas in under arbetet ger sedermera konkreta insikter, vilka skapar ett bättre beslutsunderlag inför fortsatta satsningar. 

– Att få i gång försäljningen är alltid den första utmaningen. Att noggrant kartlägga tillgängliga kanaler, den lokala marknadens villkor och potential och relevanta målgrupper är därför avgörande för att bedöma sina möjligheter. Generellt rekommenderar vi att börja litet för att komma i gång och att sedan skala upp i takt med att intresset ökar.

Tekniska förutsättningar för expansion

En annan viktig faktor att ta hänsyn till är naturligtvis vilka lokala regulatoriska krav som måste efterlevas. För den som inte är insatt kan det verka som en djungel, så för den som är osäker rekommenderar Håkan att ta in hjälp utifrån, oavsett om hjälpen finns i det egna partnernätverket eller hos industriorganisationer som kan erbjuda rådgivning. Allt förutsätter emellertid att man har de tekniska förutsättningarna för en internationell expansion. 

– Utan en plattform som erbjuder rätt stöd för digital handel kan internationaliseringen bli en administrativ mardröm, med stora omkringliggande kostnader och betungande manuellt arbete. Därför har Litium utvecklat ett grundstöd för våra kunder, ett globaliseringsramverk med integrerat PIM, Product Information Management, som skapar rätt förutsättningar för effektivitet och kontroll vid inträde på nya marknader. 

Konfigureras efter behov

Håkan förklarar att Litium som plattform kan konfigureras helt efter kundens individuella behov, inklusive vilka produkter som ska säljas och hur, vilka marknader det gäller och genom vilka kanaler. I takt med att verksamheten växer på de nya marknaderna skalar plattformen upp, så att företaget på ett enkelt och effektivt sätt kan hantera sin internationella satsning. 

– Vår flexibla plattform för digital handel, med sitt avancerade stöd för såväl språk och valuta som logistik och olika betalsätt, blir en nyckelfaktor för de företag som vill genomföra en snabb och enkel internationalisering – oavsett den behovsbild som finns, avslutar Håkan Nylander.

Läs fler tips på hur en lyckad internationalisering genomförs i Litiums guide 

 

Mer från Litium

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Litium och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?