1515
Annons

Här är klapparna som hamnar under granen

Svenskarna var ute i god tid och men har samtidigt en press att köpa kvalitativa klappar, enligt betalbolaget Klarnas undersökning.

”Svenskarna är mest stressade under jul av alla nationaliteter”, säger Viveka Söderbäck på Klarna.

Foto:Kallestad, Gorm
Till höger Viveka Söderbäck, expert på konsumentbeteende hos Klarna.
Till höger Viveka Söderbäck, expert på konsumentbeteende hos Klarna.

Inför jul genomförde det svenska betalbolaget Klarna en summering av julhandeln 2021. 

Betalföretaget, som enligt egen utsago hanterar ungefär hälften av köpen inom svensk e-handel, visar på att de populäraste julklappskategorierna är barnprodukter, elektronik och underhållning enligt shoppingdata insamlat i november och och i december.

Bland elektronik är Nintendo, Apples Airpods och Smart TV vinnarna medan Stoy, Lego och Målarlådan hamnar under granen hemma hos flest barn i år.

Undersökningen genomfördes tillsammans med undersökningsföretaget Dynata och har ett representativt urval av cirka 18.000 respondenter. Det är utspritt över 18 länder.

Jämför med andra nationaliteter i undersökningen handlade svenskarna mindre julklappar i år. Viveka Söderbäck, expert på konsumentbeteende hos Klarna, tror att det beror på julstress.

”Sannolikt hänger svenskarnas olust ihop med den stress de upplever i samband med jul. I vår julundersökning kan vi se att svenskarna är mest stressade under jul av alla nationaliteter – och att deras stress främst triggas av julklappsshopping.” 

Studien visar även att många svenskar vill ge kvalitativa julklappar, något som hon menar spär på klappstressen. 

Något som särskiljer året julhandel är att fler handlade under Black Friday-rean.

”Förra året rekommenderades svenskarna att handla online istället för i fysiska butiker, och julhandeln på nätet ökade som mest under december. Förutsättningarna såg annorlunda ut i år, dels för att svenskarna kunnat röra sig fritt i fysiska butiker men även på grund av komponentbristen och utmaningar i logistikkedjan.”

Många svenskar planerade därför att vara ute tidigt med sin julhandel. Man har pratat om Black Month snarare än Black Week, säger Viveka Söderbäck.

Dominerande i den kategorin som handlade julklappar under Black Month var unga.

”Att det är en större andel unga som handlar under Black Week skulle kunna bero på att yngre som regel har en lägre disponibel inkomst. Det blir därför extra lockande att passa på att handla julklappar när det är billigare för att ha råd med den perfekta julklappen.” 

Har fler handlat på nätet inför årets jul?
”Vi mäter kontinuerligt svenskarnas preferenser för online och fysisk butik, och kunde se ett trendbrott under starten av årets fjärde kvartal då svenskarnas preferens svängde tillbaka mot fysiska butiker. Dock svängde det igen när vi undersökte svenskarnas preferenser inför Black Friday och många planerade att handla online – generellt är det, numera, inte helt överraskande att svenskarnas preferenser för onlinehandel blir högre under intensiva shoppingperioder när det blir trängre bland butikshyllorna.”

Har pandemin påverkat svenskarnas shoppingvanor inför julen?
”En direkt effekt som vi kan se, utifrån svaren i våra undersökningar, är att många planerade att tidigarelägga sin julhandel i år på grund av de produktionsförseningar som pandemin bidragit till. Anledningen har varit en oro för att lagerhållningen inte ska räcka eller för att inte riskera utebliven eller försenad leverans. Det är dock inget som är unikt just för Sverige. Vi ser samma trend över hela världen, vilket är ännu ett tecken på att konsumenter vill ha full kontroll över sin shopping.”


Innehåll från SavelendAnnons

Starta året med en ny vana: Få dina sparpengar att växa utan ansträngning

Återigen är januari här, månaden som både betraktas som årets fattigaste och ett startskott för nya löften. Sparplattformen SaveLend vill uppmuntra alla att använda det nya året till att se över sitt sparande och ta tillfället i akt att bygga en stabil ekonomisk grund. I stället för att låta dina pengar ligga sovandes på ett sparkonto utan ränta kan SaveLend hjälpa dig att sätta sparpengarna i arbete – och skapa möjlighet för dem att växa.

Ett nytt år är här och för många markerar det en möjlighet att börja med, eller återuppta, olika goda vanor. Att komma i gång med träningen eller ge upp tobak är nog några av de allra vanligaste nyårslöftena men 2022 kan också bli året du börjar satsa på ditt sparande, på riktigt. Många har idag stora summor pengar på vanliga sparkonton till nollränta, helt utan avkastning. Det är precis lika ineffektivt som att stoppa pengar i madrassen, menar Ludwig Pettersson, vd på SaveLend.

– Riksbanken har som uppgift att hålla inflationen på runt 2 procent per år så faktum är att dina sparpengar tappar köpkraft med tiden om de ligger vilande. Du bör i stället se till att placera pengarna där de jobbar och levererar avkastning. 

Steg ett är helt enkelt att komma i gång med det aktiva sparandet och det kan göras på många olika sätt, du kan till exempel köpa aktier och fonder, investera i råvaror eller spara i krediter. Nästa steg är att se till att du har en plan framåt, förklarar Ludwig Pettersson. En annan viktig faktor för ett framgångsrikt sparande är nämligen att spara varje månad, över tid. På så vis investerar man i alla konjunkturer och slipper tänka på att försöka förutse marknaden.

En naturlig diversifiering

Idén till SaveLend föddes 2014 ur viljan att erbjuda en sparform som står utanför aktiemarknadens dagliga svängningar och som ger grund för stabil avkastning. Krediter är en välkänd och beprövad investeringsform som tack vare teknikens utveckling numera kan erbjudas till alla. Genom att dela upp kapitalet på många olika krediter och kredittyper når man också en naturlig diversifiering då risken delas upp både sett till koncentration per kredit och kredittyper – så som företagslån, fastighetskrediter, konsumentlån och liknande. Det är också en sparform som inte kräver några förkunskaper eller stora startkapital. 

– Att spara i krediter skapar ett naturligt kassaflöde med ränteutbetalningar vid olika tillfällen och tider så att pengar fortsätter att ticka in. Och sedan får man ränta-på-ränta-effekten på det, säger Ludwig.  

Lägre risk

Han understryker att samtliga krediter hos SaveLend omfattas av en noggrann kreditkontroll och att krediter som tillgångsslag generellt har lägre risk än aktier. Trots detta ska krediter inte heller utgöra hela sparportföljen utan det är alltid viktigt att säkerställa en bra bredd så att man sprider sina risker. Avkastning och risk går hand i hand och man ska vara medveten om att en möjlighet till hög avkastning också innebär en hög risk. Du måste därför fundera på hur planen för ditt eget sparande ser ut. 

– Krediter bör vara en självklar del av varje sparportfölj för att skapa en bra diversifiering mellan både tillgångsslag och risknivåer. Vår målavkastning ligger på 7–9 procent per år, och under de senaste tolv månaderna nådde vi 8,92 procents avkastning efter avgifter och kreditförluster. 

Möter både nya och erfarna sparare

SaveLends plattform är utformad för att möta behovet hos alla typer av sparare. Från nybörjarsparare, som förstår att pengar behöver aktiveras men inte har något större intresse av att hålla koll på att köpa och sälja. Till de mer erfarna och kapitalstarka investerarna som vill ha en större bredd i portföljen och en tryggare investeringsgrund att stå på. 

– Vår investeringsmotor SmartInvest möjliggör ett helt automatiskt sparande i krediter vilket gör att vi kan möta de med lite mindre kapital som bara vill komma i gång och aktivera sitt kapital. Samtidigt kan de mer erfarna investerarna engagera sig mer i plattformen och göra egna inställningar för att få den spridning de vill ha i olika kredittyper samt bestämma exakt koncentration av kapital per kredit, avslutar Ludwig Pettersson. 

Kom i gång idag på Savelend.se 

 

 

Mer från Savelend

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Savelend och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?