Annons

Hans privata skolplattform lockar Sven Hagströmer

Lärarnas frustration över skolplattformarna fick Adrian Andersson att börja utveckla sin egen utmanare Meitner. 

Nu har den lanserats i skolor och bolaget tar nästan 16 miljoner kronor i en ny finansieringsrunda från bland andra Sven Hagströmer. 

Adrian Anderssons skolplattform backas av Sven Hagströmer.
Adrian Anderssons skolplattform backas av Sven Hagströmer.

Skolplattformarna har varit ett föremål för debatt och frustration under de senaste åren. Adrian Andersson fick idén till Meitner under sista året på gymnasiet i slutet av 2018, när en lärare aviserade sitt avhopp. Anledningen var att läraren tröttnat på administrationen, som tog mer tid än undervisningen. 

Idén blev Adrian Anderssons slutarbete, och sedan dess har det gått fort fram. Meitner har i dagsläget 16 anställda och under hösten implementerades plattformen på flera svenska skolor.

”Det är utspritt över hela landet på ett flertal friskolor, i allt från förskolor till gymnasier. Vi har även skrivit avtal med tre kommuner som kommer starta upp nästa läsår. Nu när det används i verkligheten så har vi möjlighet att göra förbättringar och i allt högre grad tillgodose önskemål från skolpersonal.”

Adrian Andersson uppskattar att det finns ett dussintal olika skolplattformer på marknaden i dag. Många skolor använder flera olika digitala system parallellt, vilket skapar stress bland lärarna.

”Vi på Meitner är tydliga med att det måste finnas en kärna där man har kontroll över alla användare och all användardata. I dag ligger informationen utspridd på för många ställen. Sedan är vårt system öppet för att integreras med andra system, som till exempel Google och Microsoft teams som vi är partners med i dag.”

Adrian Andersson pekar på stora tidsvinster för lärare som använder Meitner.

”Du kan hantera närvaro, schema, boka salar och få information och kontakt med både elever och vårdnadshavare.”

Meitner har tidigare gjort två finansieringsrundor på sammanlagt 15,8 miljoner kronor och har bland andra Izettles grundare Jacob De Geer på ägarlistan. Nu tar bolaget in ytterligare 15,8 miljoner kronor i en nyemission till en hemlig värdering, där finansmannen Sven Hagströmer via bolaget Biovestor och träningsföretaget Strongers medgrundare Joel Almqvist investerar.

”Våra investerare tänker långsiktigt. I vår bransch kan du inte stressa, man måste följa upphandlingsprocesser och nya kunder kommer per läsår. Vi är här för att skapa samhällsnytta, det är det primära fokuset. Nu ska vi börja göra det som är spännande – att hitta på nya funktioner som inte funnits tidigare. Det ska vi göra tillsammans med våra kunder. Vi kommer även rekrytera mer personal i slutet av året.”

Adrian Andersson började sin entreprenörsbana redan som 15-åring.

”Det första bolaget var en katastrof, men jag fastnade tidigt för entreprenörskapet. Man kan snabbt göra rätt stor skillnad för samhället”, menar Adrian Andersson. 

Skolplattformen i Stockholms stad har varit skarpt kritiserad under flera års tid från såväl lärare som elever. It-systemet innehåller uppgifter om uppemot 500.000 elever, vårdnadshavare och lärare i Stockholms stad och har kostat nästan 1 miljard kronor att bygga sedan 2013. 

2019 avslöjades en läcka i delsystemet elevdokumentationen, där omdömen och elevdata som personnummer låg till allmän beskådan. Adrian Andersson menar dock att det inte var något fel på stadens ursprungliga ambitioner med en heltäckande plattform. 

”Felet var att staden köpte in ett flertal befintliga system och gjorde ett lager ovanpå. Vi började på nytt papper, och det är ju mycket lättare att börja bygga en produkt där man inte har användare från början. Stockholms stad var tvungen att lansera till några hundra tusen användare samtidigt. Den utmaningen är enorm”, avslutar Adrian Andersson. 

Läs mer: Byggde skolplattform på gymnasiet – lockar drake att investera 

Innehåll från ComarchAnnons

Framtidens legacysystem måste lämna plats för omnikanaler

Legacysystem är ofta belastade med sviktande manuella processer som orsakar problem för finans- och försäkringsaktörer. För att motverka dessa bör bolagen komma över sitt förändringsmotstånd och proaktivt investera i moderna, digitala lösningar.

Risken med förändringsmotstånd vad gäller digitala systemlösningar är att aktörer som berörs enbart accepterar förändringsbehovet när katastrofen redan har inträffat. Därför förespråkar experter digitaliserade system som möjliggör för bolag att förnya sina innovationsprocesser. 

– En låg tröskel in till ett övergripande system minskar risken för förändringsmotstånd och öppnar upp möjligheten för företag att lägga en långsiktig strategi, säger Aleksandra Romot, Senior Business Consultant hos systemintegratören och programvaruhuset Comarch.

Att uppgradera ett befintligt legacysystem innebär att man måste välja att antingen bygga om, omstrukturera eller ersätta ett gammalt system. Omstrukturering eller uppdatering innebär medelhöga kostnader och risker, med resultat därefter. Att istället ersätta systemet med ett modernt alternativ ger bäst resultat, men innebär också högre kostnader och högre risker. 

– McKinsey visar att it-kostnaderna per försäkring för försäkringsbolag med moderniserad it kan vara 41 procent lägre än för de med äldre system. Försäkringsbolagen har emellertid svårt att utnyttja denna potential, dels på grund av föråldrade system, dels på grund av alltför komplexa konfigurationer.

Explosivt eller stegvis?

Huruvida man bör välja att ersätta systemet helt eller att gradvis bygga om det och gå mot exempelvis ökad modularitet eller mikrotjänster beror därför enligt Aleksandra Romot både på verksamhetens omfattning och effektiviteten hos försäkringsgivarens it-team. 

– Då blir frågan: ska vi göra en explosiv eller stegvis förändring? Satsa på intern utveckling eller inköp av paketerad programvara? Svaren beror bland annat på hälsan hos existerande legacysystem, tillgången till mogna standardlösningar på marknaden, effektiviteten hos den interna it-funktionen, samt mängden tillgängliga resurser eller målen för affärsmodellen.

Hon konstaterar att moderna it-lösningar för bank och försäkring bör stödja olika typer av försäkringar, exempelvis liv- eller skadeförsäkringar. De bör också vara anpassade för både privatkunder och företag i en sammanhängande lösning, utan att man behöver logga in i flera olika verktyg.

– En sådan modularitet gör det möjligt att anpassa lösningen till försäkringsbolagets behov och ger flexibilitet när det gäller att skapa sin egen it-arkitektur. Comarchs branschanpassade it-lösningar möjliggör för företag att snabbt driva sin digitalisering framåt och dra nytta av dess fördelar.

Värt arbetet

Standardsystem är vanligtvis mer strömlinjeformade, med färdiga funktioner för produktmodellering, prissättning, försäkringar, självbetjäning för kunder eller skadereglering. Att övergå från äldre lösningar till moderna alternativ är därför en komplex process som kräver både tid och resurser, men enligt Aleksandra Romot är det värt det. 

– Försäkringslösningar kommer att bli alltmer integrerade i externa tjänster och produkter. Samarbeten i den moderna världen är endast möjlig om man kan utbyta information snabbt och enkelt. Därför riskerar de bolag som väljer traditionella legacysystem i stället för nya lösningar att hamna på efterkälken. Dagens försäkringsbolag behöver onlineportaler för kunderna, digitala verktyg för distributörerna och en strategi baserad på omnikanallösningar. 

Läs mer hos Comarch  

Mer från Comarch

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Comarch och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera