1515
Annons

Han byggde visumplattform för 60 stater – utvisas för andra gången

Farzad Ban utvisas, trots att han är både arbetstagare och framgångsrik techentreprenör. Det är hans andra utvisning från Sverige på åtta år. ”Kaoset hos Migrationsverket måste lösas med tech”, säger han till Di Digital.  

Farzad Ban: ”Jag är inte arg, utan vill fokusera på lösningen av problemet.”
Farzad Ban: ”Jag är inte arg, utan vill fokusera på lösningen av problemet.”Foto:Banfa Jawla

”Mitt liv är upp och ner. Jag har ingen aning om jag någonsin kan komma tillbaka till min familj i Sverige, eller om det finns något land i världen där jag kan få uppehållstillstånd”, säger Farzad Ban till Di Digital, ett par dagar innan han måste lämna landet. 

Farzad Ban, som ursprungligen är från Iran, är sedan fem år tillbaka anställd på ett företag i Stockholm, där han jobbar med it. Samtidigt driver han bolaget 3drops, som jobbar med globala kunder som Netflix, Dropbox och det svenska riskkapitalbolaget EQT Ventures. 

3drops anlitades bland annat av VFS Global, som ägs av just EQT, för att från grunden bygga om deras system för visumhantering. VFS Global har i sin tur över 60 regeringar som kunder. Många av dem använder redan i dag 3drops visumsystem och senast 2020 ska samtliga kunder använda plattformen, enligt Farzad Ban.

”Det är egentligen ironiskt att jag har designat detta för alla de här ambassadörerna i världen, och ändå har jag själv inte ett uppehållstillstånd.” 

Läs mer: Så ska kompetensutvisningarna stoppas – arbetsgivare kan krävas på skadestånd 

Farzad Ban kom till Sverige som 14-åring tillsammans med sin familj. De sökte asyl. Efter sex år fick familjen arbetstillstånd och kunde stanna kvar, medan Farzad Ban som nu var myndig, och i Migrationsverkets ögon självständig och inte beroende av sin familj, utvisades 2011. 

De kommande tre åren spenderade han i Malaysia, som var det enda landet som tog emot honom. 

Innan han fick utvisningsbeskedet startade han upp sitt företag 3drops, som han drev i sin frånvaro när han lämnade Sverige. 

Väl framme i Malaysia sökte han arbete i Sverige och fick sitt nuvarande jobb. Med anställningen i ryggen kunde han söka arbetstillstånd i Sverige. Det beviljades och han fick komma tillbaka 2014.

Efter en tid som arbetstagare på företaget i Stockholm beviljades arbetstillståndet på nytt. Vid sidan av jobbade han med 3drops. 

2017 ansökte han till slut om permanent uppehållstillstånd. 

Efter många samtal med Migrationsverket förstod han att hans ärende tappats bort på myndigheten och han fick själv ringa dem dagligen i flera månader för att få igång processen igen. 

Det framkom då av Migrationsverket att Farzad Bans arbetsgivare haft fel försäkring sedan dag ett, under de nu närmare fyra åren. 

Hans ansökan skulle alltså inte ha beviljats från början, inte heller skulle den ha förlängts. 

"Om jag fått veta det här från början hade det kunnat rättas till då, men istället blir jag utvisad igen, för andra gången. Nu får jag inte ens ett turistvisum till Sverige för att besöka min familj." 

Läs mer: Techprofiler om Di-uppropet: ”Bra att fler fattar att utvisningarna är en ödesfråga” 

Enligt de så kallade Lucia-domarna, som föll i december 2017, ska domstolen titta på helheten av varje fall och arbetskraftsinvandrare ska inte utvisas för att arbetsgivaren gjort mindre misstag vad gäller lön eller försäkring.

De rättade till felen med försäkringen, men Farzad Ban utvisades igen, på grund av att felet funnits under en längre tid. 

Den 16 december i år flög han till Thailand, det enda landet där han får stanna som längst, 90 dagar, innan han måste hitta en ny lösning. 

Utvisas. Den 16 december 2018 lämnar Farzad Ban Sverige.
Utvisas. Den 16 december 2018 lämnar Farzad Ban Sverige.Foto:Farzad Ban

”Tyvärr så räknas inte mina sammanlagt 14 år i Sverige eller min familj som en anledning att få vara kvar i Sverige. Inte heller mitt företag, att jag är anställd eller något av vad det jag har gjort under de åren.”  

Di Digital har sökt migrationsminister Heléne Fritzon (S) för en kommentar om kompetensutvisningar i Sverige, men hon tackar nej och hänvisar till att hon sitter i en övergångsregering. Migrationsverket vill heller inte svara på allmänna frågor om kompetensutvisningar.

Läs mer: Indierna räddar svenska it-branschen 

Det nya systemet för visumhantering som 3drops byggde, skapades för att enkelt förstår vilken typ av visum personer ska ha, kunna hålla koll på processen och få snabbare besked med total transparens. 

”Med det här systemet kan man se vart ärende är hela tiden och när man kommer få besked; alla saker som vi inte har haft tidigare.”  

Precis som i det systemet, menar Farzad Ban att kaoset hos Migrationsverket måste lösas på liknande sätt. 

”Lösningen för dem finns i tech, precis som vi har jobbat med i alla de här andra länderna. Det handlar inte om någon lagändring, utan om deras sätt att jobba på Migrationsverket, vilket måste uppdateras. Det är otroligt synd att de inte tar vara på resurserna i det här landet”, säger han. 

”Med hjälp av de här verktygen som handläggarna kan använda, kan de faktiskt se helheten av den personens profil, istället för att människor ska behandlas som papper som kastas här och där", fortsätter han. 

Farzad Ban säger att den största tyngden är att han börjar undra över vad han har för identitet. 

”Är jag svensk? Borde inte jag vara svensk, om jag är uppväxt här, arbetstagare och dessutom startat ett företag här. Det omsatte 10 miljoner kronor förra året, och med det företaget har jag jobbat med några av de största företagen i världen.”

”Vad är det som jag inte har bidragit med? Man får en känsla att man inte riktigt tillhör någonstans när man är statslös”, säger Farzad Ban. 

Spotifymiljardären: ”Jag lever enkelt och sparsamt”

Martin Lorentzon, grundare av Spotify och Tradedoubler, räknar inte med en tredje, operativ entreprenörsresa för egen del.

Han längtar efter barn och familj. ”Jag skulle absolut vilja få barn”, säger dollarmiljardären till Di Weekend, och bjuder på strömningslära och ett knippe affärsidéer.

Martin Lorentzon, grundare av Spotify och Tradedoubler.
Martin Lorentzon, grundare av Spotify och Tradedoubler.Foto:Janerik Henriksson/TT

Kreativiteten löper som en röd tråd genom Martin Lorentzons liv.

”Jag har alltid känt mig kreativ, alltid haft mycket idéer och drömmar. En dröm som jag hade länge var att sälja en tändsticksask till varje kines. Jag hade läst om tändstickskungen Ivar Kreuger och kraschen, och kände en koppling där”, säger Martin Lorentzon.

Han var då tio år.

40 år senare tar han avstamp i sina rötter; Sju­häradsbygden med sina gårdfarihandlare, knallar, som lade grunden till tekoindustrin i 1970-­talets uppväxt i Borås....,

”Då var kapitalism och företagande något fult. Det var ondska. Tjänade man pengar var man ­kapitalistsvin. Det finaste man kunde göra var att vinna pengar. Stryktipset var ju lite skicklighet så hellre Lotto, det kunde ju alla göra.” 

Martin Lorentzon växte upp i stadsdelen Hestra, som yngst av tre. Pappa var ekonom, mamma lärare.

”Jag är en skolprodukt. Har alltid gillat skolan och hade väldigt bra lärare. Jag har inga planer på att flytta tillbaka, men när jag tänker tillbaka var uppväxten en fin tid, som påverkat mig mycket.”

Efter Teknis i Borås blev det Chalmers i Göteborg.

”Där blev det mer att man pratade om vad man skulle använda kunskapen till, att man kan bygga saker. Ur det kom nog suget att starta något.”

Känslan för entreprenörskap och företagande växte sig allt starkare. Liksom medvetenheten, ­parallellt med förkovran i företagsekonomi, industriell ekonomi och så småningom Handelshögskolan i Göteborg.

”Företagande är en chans att ta kontroll över sitt liv. Skapar man jobb blir det skatteintäkter. Debatten har blivit bättre, det har den, men jag ­läser mycket och Vänsterpartiet tycker fortfarande att skattesmitare och kapitalister ska jagas, helst utrotas. Min tes är bättre, tycker jag, att utrota fattigdom i stället för kapitalister.”

På 1970-talet fanns få förebilder i nytänk och företagande.

”Bara idrottsstjärnor, Frank Andersson, ­Linda Haglund, Ingemar Stenmark, Thomas Wassberg, Björn Borg… ett helt koppel. Nu kommer jag från en idrottsfamilj. Mina föräldrar träffades genom idrotten, pappa var medeldistanslöpare och mamma sprang 100 meter, så idrott har alltid varit centralt för mig, men förebilder i entreprenörskap fanns inte.”

Det är för att fylla den luckan som Martin ­Lorentzon är med i Prins Daniels Fellowship, ställer upp som mentor och berättar om entreprenörskap och företagande på skolor, universitet och kvällskurser.

”De flesta lägger alldeles för mycket vikt på ­affärsidé och teknik, och alldeles för lite på männi­skorna. Affärsidén är 3 procent och genomförandet – människorna – 97 procent. Det är människorna som är viktigast. Det är de som bygger ­bolag, inte affärsidén. Många behöver svänga om där.”

Martin Lorentzon tror att han lyckats tack vare två egenskaper: magkänsla för bra människor och att kunna se in i kristallkulan genom att förbli ­nyfiken, observera och lägga ihop.

Vad kännetecknar bra människor?

”Att de är pålitliga och ärliga. De går att hitta överallt men svenskar är fantastiska. Vi lurar inte varandra. Sverige är kanske för litet, vi kommer ihåg om människor varit dumma eller snälla.”

Efter Chalmers startade han och klädkedjan Joys arvtagare Felix Hagnö Tradedoubler, som utvecklar annonser för internetsajter.

Företaget överlevde it-kraschen 2000 ­genom att amerikanen George Soros gick in som investerare. Sex år efter starten klev bolaget in på Stockholmsbörsen. Grundarna klev av och fick bra betalt, runt 70 miljoner dollar – var. Martin Lorentzon placerade sin andel i Cypernbolaget Rosello. Spotifys holdingbolag har fortfarande säte i Luxemburg, vilket utlöst kritik om skattesmitning.

Efter noteringen köpte Tradedoubler service­företaget Advertigo, skapat av den 14 år yngre ­Daniel Ek. Det var så nästa succéduo möttes.

2006 skrattade investerare åt deras affärsidé, att strömma musik i stället för att äga den och dessutom ta betalt för något som då togs för ­given som gratis via olaglig nedladdning och piratkopiering.

I dag, 14 år och en börsnotering i New York ­senare, är Martin Lorentzon en av Sveriges rikaste personer. Faktiskt en av världens dollarmiljardärer.

Martin Lorentzon utanför konferensen Brilliant Minds förra året.
Martin Lorentzon utanför konferensen Brilliant Minds förra året.Foto:Johan Jeppsson/TT

Som Spotifys styrelseledamot och största delägare med en förmögenhet på 5,5 miljarder dollar eller drygt 50 miljarder kronor intar han 386:e plats i Forbes realtidsranking, strax efter Fredrik Lundberg och snäppet före Gustaf Douglas.

Vad gör du nu för tiden?

Martin Lorentzon skrattar till och börjar nynna på Tomas Ledins slagdänga innan han svarar.

”Det är ju speciella tider, pandemi. Alla våra kontor är stängda och alla arbetar hemifrån. Vi får se vad som händer.”

Han och Daniel Ek har donerat 15.000 coronatester till sjukvårdspersonal i Stockholm och ­Göteborg.

”Jag tror de kostade runt 11 miljoner kronor. Det är bra och kan bli mer.”

Men vad gör du om dagarna?

”Jag tränar mycket. Det och att jag sover ganska mycket gör att jag klarat mig även tuffa perioder.”

Padel är en ny favorit. Annars är det squash, innebandy, styrketräning och raska promenader som gäller. 

Att träffa andra människor ger impulser, som Martin Lorentzon processar under träningen.

Kommer det att bli en tredje entreprenörsresa för din del?

”Man ska aldrig säga aldrig, men jag tror inte det. Inte superoperativt, som drivande vd. Men kommer det att bli ett tredje eller fjärde bolag som jag är involverad i? Absolut!”

Har du något på gång?

”Ja. Jag pratar med folk hela tiden. Om vad vill jag inte gå ut med nu.”

Daniel Ek arrangerar Brilliant Minds varje år i Stockholm. Konferensen sponsras av Spotify och involverar därmed även Martin Lorentzon. Klarnagrundaren Niklas Adalberth startade stiftelsen Norrsken som plattform för sin världsförbättring. Martin Lorentzon har ännu inte landat i en ny arena, men brinner för bra skolor, lärare och förebilder.

Doftentreprenören Tara Derakshan är hans särbo.
Doftentreprenören Tara Derakshan är hans särbo.

Så hur ser ditt vardagsliv ut?

”Jag har familj, bor i lägenhet och lever enkelt och sparsamt.”

Har du barn också?

”Nej, inga barn. Men det är inte för sent.”

Fast börjar det inte bli lite bråttom? Du fyllde 50 i fjol...

”Absolut, men det kan man ta tag i. Jag skulle absolut vilja få barn.”

Efter tre år i Silicon Valley och München har Martin Lorentzon stadgat sig i Stockholm.

Han gillar husmanskost – kött, potatis och brunsås, samt rockbandet Linkin Park och klassisk musik som Rodrigo Y Gabriel, och är tillsammans med doftentreprenören Tara Derakshan. Kärlekslivet är privat, men Martin Lorentzon bekräftar att han har investerat i hennes start up-bolag Sniph.

Och så är vi tillbaka i entreprenörskapet.

”Vi kanske måste vänja oss vid olika pandemier, och då kommer man att titta på det här med ­beröring. Vi måste kanske bygga om alla hissar så man trycker på tredimensionella knappar i luften, eller styr med fötterna. Kan vi gå på bio? Alla ­sådana här grejer för med sig nya behov. Blir man specialist på hur man sitter skönast på varannan biorad är det en affärsidé.”

Löser man ett problem och blir bäst på det kan man dessutom tjäna pengar.

Martin Lorentzon ser affärsidéer överallt, ofta ­genom att titta på vad han själv gör och behöver. Skillnaden är att han tänker ”det där kan jag göra bättre” och orkar göra det också.

”Ta din handväska, vad har du i den? ­Fysiska nycklar är en flera hundra år gammal affärsidé. Vi har länge talat om digitala lås, men det har inte riktigt slagit igenom. Kreditkort, vi går omkring med plastkort utan att tänka på det.”

Nu tror Martin Lorentzon inte att kreditkortens tid är över och förbi.

”Men jag tror många banker funderar på vad som kommer att hända framöver, vad som blir kvar, om de kommer att överleva.”

Mobiltelefonerna spås bli kvar ”ett tag till”. 

”Problemet med dem är att de ­behöver ström. Det är den viktigaste frågan när kidsen vaknar: Shit, jag har inte laddat min ­mobiltelefon! Nu går hela dagen åt helvete...”

Tittar han djupare i kristallkulan ser han energi, transporter, mat, metangasen från nötkreatur och digital säkerhet som områden med störst ­potential.

”Kärnkraft är det i dag minst dåliga alternativet med västvärldens förbrukning samtidigt som resten av världen ska göra sin klassresa. Vi kommer att äta annorlunda – mindre kött, mer grönkål och broccoli, och hur vet vi att ingen lyssnar när vi har möte med tio personer på Zoom, Skype ­eller Google Hangout? Vi kanske är elva, tolv ­eller hur många personer som helst.”

Martin Lorentzons observationer tycks outsinliga.

”När man missade en föreläsning på Chalmers hade man någon som antecknade, som man kunde ta kopior på. 30 år senare spelar man fort­farande inte in föreläsningar med kamera. Så att även de som inte är i rummet kan ta del av kunskapen. Eller ta hälsa och välbefinnande. Synen på läkemedel och sömn kommer att förändras dramatiskt. Att sova tre timmar och jobba 16 är inte coolt. Det är galet.”

Vad ser du för egen del?

”Jag kommer att fortsätta träna, jag kommer att satsa på familj, fortsätta att engagera mig i Spotify och kanske hjälpa något annat bolag”, svarar Martin Lorentzon utan att lätta på förlåten.

I stället kopplar han ihop världspolitik med ­fysikens strömningslära.

”Flödet genom en skorsten är konstant. Formeln är tvärsnittsarean gånger hastigheten, men det intressanta är att om tvärsnittsarean minskar så ökar hastigheten, eftersom flödet är konstant. Om man har en fabrik ska man ha en väldigt lång skorsten och högst upp minska tvärsnittsarean för då ökar hastigheten dramatiskt.”

Resultat:

”Man skickar avgaserna rätt upp i luften. Det är ju bra för då får man bort dem från fabriken.”

Om det inte vore för en hake:

”Alla gör det. Vi skickar våra avgaser till Polen och Polen skickar sina till oss. Ingen tänker på att planeten är ett slutet system, att vi får skiten hur vi än gör. Därför måste man engagera sig i naturen och politiken, och börja se dem som slutna kretslopp. Allt hänger ihop.”

”Det är dumt att England lämnar EU, vi borde hålla ihop i EU. Liksom EU, Kina och USA. ­Annars blir det som med skorstenarna: vi skickar bara ­skiten till varandra.”

Skolpolitiker nobbar programmering

Martin Lorentzon värnar fritt tänkande och kämpar för att få in programmering som obligatoriskt skolämne.

”Jag tror att det är nyckeln till framgång. Jag har pratat med många politiker, Jan Björklund, Gustaf Fridolin och Anna Ekström, men får inget gehör. Det är svårt att få lärare till de ämnen som redan finns, att då starta ett nytt ämne tycks för svårt, tar för mycket kraft.”

I dag hyllas och beundras superentreprenörer som rockstjärnor. Hur ser din självbild ut?

Spotifygrundaren svarar med en motfråga:

”Är det verkligen så?”

”Vi upplever oss inte som rockstjärnor. Jag var ganska blyg när jag växte upp. Många som var duktiga i skolan maskerade det eftersom plugghästar anses töntiga, och jag ser mig snarare som en geek.”

Fortfarande, efter alla år och framgångar?

”Ja. Jag känner mig som en udda fågel, ganska skygg och geekig. Men också en jordnära och snäll person som tränar mycket, håller låg profil och är intresserad av det mesta.”

Men är det inte svindlande, givet din bakgrund, att bli så extremt rik?

”Nej, eftersom jag ser mig som geek är det inte svindlande. För mig är pengar ett verktyg för att göra mer. Men kan vi bli förebilder i meningen ­inspirera andra att ta tag i sitt liv och orka göra jorden bättre blir jag glad. Det är det jag hoppas på.”

Många, särskilt unga, drömmer om att bli rika, men om man väl blir det är det kanske inte så saliggörande som man trodde?

”Absolut, så är det. Jag tror människan generellt, inklusive mig själv, har svårt att vara nöjd och ta till sig saker.”

Nu blev det inte tändstickor till varje kines.

Det blev strömmad musik.

Till de flesta i världen utom kineser. På grund av Spotifys tredje största delägare kinesiska Tencent Music Entertainment, världens femte högst värderade it-bolag efter Apple, Alphabet/Google, Microsoft och Amazon.

”Jo, det blev något, som man kan distribuera och sälja till människor, så jag kanske har uppnått lite av den drömmen”, säger Sjuhäradsbygdens Martin Lorentzon, som revolutionerade en hel värld:

”Bill Gates har sagt att man överskattar vad man hinner göra på ett år, och underskattar vad man hinner göra på tio. Så är man långsiktig hinner man göra ganska mycket. Men ändå, tiden går fort och det känns som att vi precis har börjat.”

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera