Annons

Guldregn över talande svensk robot – ska till Asien: ”Corona ger ökad aptit”

En talande robot med en prislapp på 150 000 kronor. Nu ska Furhat Robotics från Sverige expandera till Asien, med hjälp av färska miljoner i kassan. ”Coronavirusets effekter kommer leda till ökad aptit och förståelse för vår teknik”, säger vd:n Samer Al Moubayed. 

Furhat Robotics har grundats av Samer Al Moubayed.
Furhat Robotics har grundats av Samer Al Moubayed.Foto:Banfa Jawla

Det svenska bolaget Furhat Robotics har under de senaste åren kommersialiserat och försökt nå den breda marknaden med sin socialt intelligenta robot.

Nu fyller bolaget på kassan med 20 miljoner kronor från det Singapore-baserade riskkapitalbolaget Qualgro. Det framgår av handlingar från Bolagsverket.

”Det är en del av en större kapitalanskaffning. Det känns väldigt spännande. Samarbetet ska i första hand hjälpa oss att expandera till Asien”, säger Samer Al Moubayed, vd och medgrundare.

Kapitalanskaffningen sker genom ett så kallat konvertibellån, som säkrades i december 2019, där investeraren har möjlighet att byta sin fordran mot aktier inom en viss tidperiod.

Vi ser ett skifte. För ett år sedan trodde man att ny teknologi skulle stjäla folks arbeten

Läs mer: Svenska Furhat tar sin robot till marknaden: ”Explosion inom fem år” 

Furhat, som kan ta ögonkontakt och svarar på tilltal och ställer frågor, går att tillämpa på många olika språk med hundratals valbara röster. Under det senaste året har Furhat bland annat lagt till stöd för mandarin och kantonesiska, två av de största språken i Kina. 

Bolaget har också hittat återförsäljare av roboten i olika delar av världen, till exempel i Hongkong och Malaysia.

”Partnernätverket kommer vara ett stort fokus för oss under 2020. Världen återhämtar sig olika snabbt från coronaviruset. Kina ligger till exempel långt fram och börjar öppna upp sig”, säger Samer Al Moubayed.

Furhats robot består av ett ansikte med en 3d-mask i plast, på vilken det projiceras olika ansiktsrörelser och utseenden med hjälp av ljuseffekter. 

Utöver den fysiska roboten har bolaget också utvecklat ett operativsystem. Den säljs inte direkt till konsumenter, utan tanken är att Furhat i praktiken ska kunna anpassas till vilken företagsverksamhet som helst. 

Prislappen för roboten är ungefär 150 000 kronor. Samer Al Moubayed vill inte uppge hur många företagskunder bolaget har i dagsläget eller exakt hur många robotar som levererats, men konstaterar att det handlar om ”hundratals”. 

”Planen är fortsatt att få ut så många robotar som möjligt framför människor, på så kort tid som möjligt”, säger han.

Läs mer: Stockholms stad testar robotar i skolan – kan hjälpa mot lärarbristen 

Ett av de mest uppmärksammade samarbetena har skett med det svenska bemannings- och rekryteringsbolaget TNG. Tillsammans har de lanserat en robot som går under namnet Tengai som ska hjälpa till att genomföra fördomsfria anställningsprocesser, där sökande behandlas lika oavsett kön, ålder och ursprung.

Ytterligare ett exempel på ett långtgående samarbete är med den tyska läkemedelsjätten Merck. Furhats robot används i detta fall för att avgöra om en person befinner sig i riskzonen för att drabbas av vissa sjukdomar, till exempel diabetes, genom att ställa olika frågor.

Under 2018, bolagets senast redovisade räkenskapsår, noterade Furhat Robotics en nettoomsättning på 3,7 Mkr och ett minusresultat på 3,4 Mkr.

”Vi har inte stängt böckerna helt, men ökade intäkterna med ungefär 350 procent under 2019. Det var ett bra år”, säger han.

Men på grund av coronaviruset ligger många tester av Furhats robot i den verkliga världen nu på is.

”Det är svårt för företag att skicka ut sina anställda i offentliga miljöer och testa robotarna. Vi räknar med att pauserna kan pågå i sex månader till eller hela 2020, och försöker bygga upp ett 'community' inom forskarvärlden under tiden”, säger Samer Al Moubayed.

Under hösten 2017 tog Furhat Robotics in 20 Mkr i från riskkapitalbolagen Balderton Capital och Local Globe, därutöver har man säkrat 24 Mkr i bidrag från EU.

Läs mer: Svenska robotbyggare får 24 miljoner från EU 

Utvecklingen av roboten har pågått sedan 2011 vid Kungliga Tekniska högskolan, KTH, och bolaget Furhat Robotics bildades formellt tre år senare. Företaget har ett 40-tal anställda i Stockholm.

Hur påverkar coronaviruset utsikterna för er sociala robot?

”Jag tror att det kommer leda till ökad aptit och förståelse för vår teknik”, säger han.

Samer Al Moubayed pekar på att alla nu märker av hur tråkigt social isolering kan vara – och att Furhat i framtiden till exempel skulle kunna användas för sällskap på äldreboenden. 

Han menar också att företag kommer se ett större behov att ta hjälp av deras talande robot för kundsupport, till exempel i butiker eller på tågstationer.

”Nu har valet varit att stänga ned och ta bort dessa stödtjänster, eller utsätta de anställda för en risk”, säger han.

Trenden med distansarbete, som till exempel har gynnat videotjänstbolagen, kommer också spilla över på Furhat enligt vd:n.

”Vi ser ett skifte. För ett år sedan trodde man att ny teknologi skulle stjäla folks arbeten, men nu tar många till sig det snabbt eftersom det kan rädda liv. Om coronaviruset blir värre, eller fler pandemier väntar i framtiden, måste vi ha en plan B”, säger Samer Al Moubayed. 

Innehåll från ProactAnnons

Hybrid cloud – men var borde jag spara mitt data?

Molnteknologi är i dag en av de viktigaste faktorerna för en stark tillväxt. Att kombinera lokalt data med molntjänster möjliggör en flexibilitet som ger goda förutsättningar för nya affärsmodeller att växa fram. Här kommer Proacts gedigna erfarenhet av datalagring in.

Förr var det tillgängligheten av data som var fokus och utmaning för många organisationer, man jobbade hårt med exempelvis spegling av data mellan sina datacenter, vilket var tekniskt jobbigt och kostsamt. I dag är det enklare, nu är det dataskydd och säkerhet som seglat upp som den viktigaste frågan. I samband med den ökade konsumtionen av molntjänster ställs alla organisationer inför utmaningen hur och var deras värdefulla data ska lagras och skyddas. Många tjänster tillhandahåller lagring i själva applikationen, men detta är ofta inte optimalt då man skapar öar av data, menar Mattias Tamme, Presaleschef på Proact.

– Tänk på att ingen annan älskar ditt data som du, data är ofta en organisations mest värdefulla tillgång! 

För ökad kontroll pekar dock trenden på att fler och fler verksamheter idag väljer att kombinera lokalt lagrade data med molntjänster, en så kallad hybridlösning. Här ligger Proact i framkant, med skräddarsydda lösningar som matchar såväl den egna verksamheten som slutkundens krav.

Erfarenhet av säkra lagringslösningar

Proact är ett svenskgrundat men numera internationellt it-bolag med specialistkompetens inom molntjänster och lagring. Efter 28 år inom data management har man tillsammans med teknikleverantörer såsom NetApp, Commvault, Rubrik med flera utvecklat den erfarenhet som krävs för att skapa agila, kostnadseffektiva och säkra lagringslösningar, oavsett var man väljer att lagra sina data.  

Det kan vara ett avancerat och riskabelt jobb att flytta stora mängder data, och i synnerhet om informationen ska vara tillgänglig under perioden den flyttas. Molnplattformen Proact Hybrid Cloud är utvecklad i syfte att förenkla IT-infrastrukturen och därmed frigöra tid och skapa flexibilitet och frihet för verksamheten. Det är helt upp till kunden var ens data ska lagras: lokalt, hos Proact, i ett publikt moln – eller i en hybrid av samtliga alternativ.

– Vår definition av hybrid cloud handlar om att hitta den rätta mixen av olika typer av IT-lösningar som erbjuder en dynamisk flexibilitet, utan tekniska hinder. Kunden väljer externa eller interna IT-leverantörstjänster beroende på projekt, typen av data och legala krav, säger Mattias Tamme.

Säkerhet i flera lager

Med stora mängder data som är kritisk för verksamheten blir säkerhetsaspekten viktigare än någonsin, och något som alltid behöver tas i beaktning. Här har Proact stor erfarenhet att skydda organisationer mot till exempel ransomwarehot.

– Säkerhetslandskapet har ändrats markant, det räcker inte längre med brandväggar och antivirussystem, man behöver bygga säkerhet i flera lager och designa med inställningen att man garanterat förr eller senare kommer att drabbas av någon typ av intrång, säger Tamme och lyfter komplexiteten i att planera för sin datalagring.

– Allting passar inte i molnet och allt passar inte i samma moln. I dag har kunder en mer nyanserad och mogen moln-strategi än för ett par år sedan då publika moln var lösningen på alla problem. Nu ser vi i stället att många bygger sina egna privata moln – ”cloud on the ground”-organisationer – och de allra flesta kör hybrida miljöer. Det ger friheten att välja den bästa plattformen för varje enskild uppgift och möjliggör på så vis agilitet, avslutar Mattias Tamme. 

 

Mer från Proact

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Proact och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera