1515

Gretas vd: ” Vi vill förändra hur internet funkar”

Greta, med vd Anna Ottosson i spetsen, är ett av Stockholms hetaste startupbolag. Med en rad tunga investerare i ryggen vill bolaget använda sin teknik för att göra internet snabbare.

Gretas vd Anna Ottosson på startupbolagets Stockholmskontor.
Gretas vd Anna Ottosson på startupbolagets Stockholmskontor.Foto:Jesper Frisk

Från Netflix i Nigeria till Facebook i Indien. Världens nätjättar brottas med utmaningen att leverera stora mängder innehåll via dåliga uppkopplingar. Försök pågår med att lösa problemet genom allt från filkompression till alternativa tjänster som Facebook Zero, med begränsat innehållet för användare i utvecklingsländer.

Svenska Greta har valt en annan väg.

I stället för att förändra innehållet vill Greta (NTL) lösa problemet med långa laddtider genom att låta användare dela data med varandra lokalt. Bolagets medgrundare och vd Anna Ottossons mål är att få världens nätjättar att komplettera sina befintliga CDN-lösningar (Content Delivery Network) med Gretas peer-to-peer teknik.

Läs mer: Tunga investerare bakom svenskt doldisbolag

”Vår teknik bygger på att användare i samma område, som tar del av samma innehåll samtidigt, skapar ett decentraliserat nätverk för att dela filer mellan varandra. Det innebär att exempelvis en streamingsajt bara behöver skicka en sportsändning till 20 procent av tittarna medan resterande 80 procent distribueras direkt mellan slutanvändarna, vilket minskar risken för överbelastade servrar”, säger Anna Ottosson, som grundade bolaget tillsammans med Dennis Mårtensson och Victor Ginsburg.

Trots att bolaget befinner sig i ett tidigt skede har flera tunga investerare fått upp ögonen för deras teknik.

Greta lanserade en stängd betaversion under 2015 och den används idag av utvalda aktörer, bland annat ett projekt framtaget av mediejätten NBC.

Trots att bolaget befinner sig i ett tidigt skede har flera tunga investerare fått upp ögonen för deras teknik. Så sent som i somras tog bolaget in drygt 9 miljoner kronor från bland annat Berlin-baserade Blue Yard Capital och Sophia Bendz (NTL) på riskkapitalbolaget Atomico (NTL).

Andra välkända techprofiler som valt att backa Greta är affärsängeln Jeremy Yap (NTL), som även investerat i Mapillary, Onlinepizza-grundaren Erik Byrenius (NTL) och TAT-grundaren Hampus Jakobsson (NTL).

Läs mer: Här är Onlinepizza-grundarens nya nordiska ängelnätverk

Enligt Anna Ottosson är Gretas tjänst inte helt lätt för alla investerare att förstå sig på.

”Att som startup gå in och vilja göra något helt nytt i en bransch är utmanande och vår lösning är inte lik någon annans. Därför har vi brottats med att hitta den där tio ord långa pitchen som förklarar vad vi gör”, säger hon.

Gretas teknik är baserad på webbstandarden webRTC och består av ett skript som känner av hur innehåll mest effektivt bör distribueras, antingen via Gretas peer-to-peer-nätverk eller via ett bolags servrar och CDN-leverantörer. I de fall det innebär en bättre upplevelse för slutanvändaren skapas lokala peer-to-peer-nätverk mellan användare där innehåll delas, en lösning inte helt olik den klassiska fildelningstjänsten Bittorrent.

Den dag du har flest aktiva användare på sajten så kan du slå rekord i snabba laddtider.

Tekniken kan framför allt minska de belastningsproblem som uppstår då många vill åt samma innehåll samtidigt, som hos en e-handlare under shoppinghelgen Black Friday eller under ett livestreamat sportevenemang.

Foto:

Anna Ottossons Greta har redan lockat till sig flera profilerade investerare. Foto: Jesper Frisk

”Generellt är det vid de tillfällen då många vill ta del av innehåll som som det faktiskt går som sämst för en sajt. Med Greta vänder vi på det sambandet. Den dag du har flest aktiva användare på sajten så kan du slå rekord i snabba laddtider”, säger Anna Ottosson.

Problemet med överbelastning och långa ladddtider har ökat, inte minst i takt med att nättjänster och videostreaming slagit igenom på marknader med bristande nätinfrastruktur.

I år har Netflix gått in i samtliga 54 afrikanska länder, vilket tvingat bolaget att börja utveckla en ny tjänst för datakomprimering. Även den betydligt mer etablerade nigerianska streamingjätten iRoko TV, där svenska Kinnevik (NTL) är en av investerarna, har samma problem och har därför gått tillbaka mot traditionell nedladdningsteknik.

Sitter du i Nairobi och laddar ner data via en hemsida så kommer innehållet troligen skickas via en serverhall i Europa.

”Sitter du i Nairobi och laddar ner data via en hemsida så kommer innehållet troligen skickas via en serverhall i Europa. Med en tjänst som Gretas kan du istället ladda få innehållet från din granne två kilometer bort”, säger Anna Ottosson, som själv har en bakgrund på MTG (NTL) där hon bland annat arbetat med att förhandla innehållsrättigheter.

Läs mer: Netflix-topp tar plats i Spotifys styrelse

”Jag vet hur mycket pengar bolag lägger på rättigheter för till exempel tv- och musikinnehåll, och hur föråldrad streamingteknik hämmar branschen”, säger hon.

I samband med investeringen tidigare i år har Greta vuxit och rekryterat två nya utvecklare för att komplettera teamet. De utvecklare som nu tar plats på Greta är Annie Thorell från Wrapp och Lovis Dahl från Fishbrain.

”Vi är otroligt glada över  de här rekryteringarna, både Annie och Lovis är duktiga utvecklare som dessutom har tidigare startup-erfarenhet. Vi vill anställa människor som inte bara är duktiga på vad de gör, utan dessutom vågar tänka nytt och som delar våra värderingar som bolag”, säger Anna Ottosson.


Innehåll från SnowflakeAnnons

Saxo Banks övergång till molnlösningar realiserar värdet av data

Många finansiella aktörer står inför en betydande förändring, där de måste utvärdera om deras legacy-system är utrustade för att hantera de snabbt ökande kraven på data, särskilt i fråga om skalbarhet och kompatibilitet. Som en följd av detta övergår allt fler företag till molnbaserade lösningar för att bättre förstå och utnyttja sina data.

Förutom att många äldre lösningar lider av brist på skalbarhet, är de ofta också dyra att underhålla och komplexa att förvalta. Detta är faktorer som är avgörande i finansiella miljöer, där smidighet, kostnadseffektivitet och tillgänglighet blir viktigare för var dag som går. Historiskt har data inom finansbranschen lagrats i separata datasilor, -lager eller -sjöar, vilket avsevärt försvårat att skapa en 360-graders vy av den insamlade informationen. Med molndataplattformar blir det lättare att möta sådana utmaningar och därmed utveckla en verkligt datadriven organisation, med full översikt av befintliga möjligheter och risker.

Skalbarhet, funktionalitet och priskontroll

För Saxo Bank syftade övergången från datalagring on-premise till i molnet till att uppnå ökad skalbarhet, bättre funktionalitet och precisare priskontroll, utan att kompromissa med säkerheten. Ejvind Hald, chef för Saxo Banks globala informationslager, förklarar att den snabba förändringstakten inom finansiella lagar och riktlinjer, i kombination med ökade krav på regelefterlevnad, var ytterligare anledningar till att den internationellt kända banken valde att gå över till molnet.

– Nya bestämmelser kräver mer data för att möta ökade krav. Förr eller senare har man så mycket data att det blir svårt att analysera och använda den. Genom att använda en automatiskt uppdaterad molndataplattform sparar våra anställda mycket tid i arbetet med att efterleva internationella lagstiftningar och krav. Det möjliggör också för våra team att arbeta mer självständigt. Molnlösningar är därtill personal- och kostnadseffektiva, vilket underlättar för oss att vara flexibla som företag – vi kan visualisera all vår data och dela dem med rätt personer vid rätt tidpunkt, var de än befinner sig. Det är en enorm fördel när det gäller att realisera värdet av data.

Säker åtkomst dygnet runt

Saxo Bank valde Snowflakes molnplattform som lösning. Den kommunicerar och samlar in samtliga relevanta data och virtualiserar dem sedan automatiskt och omedelbart till alla team. Effekterna har redan varit betydande, men övergången har inte varit helt utan utmaningar. 

– Det fanns en viss oro för att kunderna skulle känna att molnet inte är tillräckligt säkert. Samtidigt förväntar sig våra kunder tillgänglighet dygnet runt, på resande fot, från dag ett. Säkerheten var därför avgörande i vårt val av molnleverantör och vi käånner oss trygga med de avancerade lösningar som Snowflake tillhandahåller. Framöver ska vi också implementera ett krypteringsverktyg från Snowflakes partnernätverk, för att stärka våra redan robusta säkerhetsåtgärder.

Alla tre stora moln på begäran

Christian Andersen, försäljningsdirektör för Snowflake Danmark, förklarar att molnlösningen i fråga ger finansiella aktörer möjlighet att bryta sig loss från existerande legacy-system. Dataplattformen gör det till exempel möjligt för kunderna att lagra sina data i ett eller flera moln, utan att datan någonsin lämnar Snowflake. Resultatet är snabb och säker datadelning i ett globalt nätverk, vilket inkluderar dataset från S&P, Factset, ESG-dataset och många fler.

– I takt med att cyberattacker ökar har det blivit tydligt att heltäckande molnlösningar, och inte on-premise-lösningar, är den säkraste vägen att gå. Därför erbjuder vår plattform en samlad plats för alla data, med förstklassig säkerhet och styrning. Detta är kritiska faktorer för alla finansiella aktörer i dag, avslutar Christian.

Läs mer om Saxo Banks lösningar 

Läs mer om Snowflake

Mer från Snowflake

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Snowflake och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?