Annons

Göteborg går från industribastion till technav: ”Det märks att det bubblar”

Göteborg är på väg att förvandlas till en startupstad, enligt företagsinkubatorn Chalmers Ventures. ”Man ser att det är många som tycker att det är kul att dra igång nya bolag”, säger vd:n Linnéa Lindau.

Linnea Lindau, vd på företagsinkubatorn Chalmers Ventures.
Linnea Lindau, vd på företagsinkubatorn Chalmers Ventures.Foto:Cicci Jonson
Linnea Lindau, vd på företagsinkubatorn Chalmers Ventures.
Linnea Lindau, vd på företagsinkubatorn Chalmers Ventures.Foto:Cicci Jonson

I Göteborg har stora teknikbolag länge haft en framträdande roll i näringslivet. Under 1900-talet fostrade staden bland annat svenska industriklenoder som Volvo och SKF.

Men nu håller Göteborg på att byta skepnad, enligt Stina Linge som är ansvarig för startupprogrammet på företagsinkubatorn Chalmers Ventures, som är ett helägt dotterbolag till Chalmers Tekniska Högskola.

”Det märks att det bubblar i Göteborg. En viktig del är förvandlingen från en stad med stort fokus på industri till att bli ett nav för deep-tech och business-to-business-bolag”, säger hon.

I portföljen har Chalmers Ventures ett sjuttiotal Göteborgsbaserade startupbolag, däribland de medialt uppmärksammade 1928 Diagnostics (NTL), Bokio (NTL) och Sigmastocks (NTL).

Linnéa Lindau, som är vd för Chalmers Ventures, vill knyta ihop Göteborgs äldre industri med de framväxande techbolagen.

”Vi glömmer ibland bort att vi har coola multinationella teknikbolag i Göteborg. Vi kan bli bättre på att koppla ihop startupscenen med de stora industriella bjässarna. Det är något vi har börjat med”, säger hon.

Läs även: 1928 Diagnostics: ”Vi är kaxiga och säger att vi vill vara med och rädda världen” 

Förarlösa fordon är ett teknikområde där hon tycker att Göteborg ligger i frontlinjen.

”Vi borde definitivt bli bättre på att lyfta fram allt det häftiga som händer här och våga skryta mer”, säger hon.

Närvaron av de riktigt stora företagen skapar en kultur av entreprenörskap i regionen genom att de knoppar av bolag eller för att deras anställda drar igång något nytt, enligt Linnea Lindau.

Dessutom kan de stora bolagen vara en språngbräda för nystartade företag.

”Genom dem kan man få globala testkunder och piloter redan från början. Alltid är det någon som känner någon som kan skapa en ingång till det där viktiga första mötet”, säger hon.

”Jag tycker att göteborgare är lite mer avslappnade och vill hjälpa andra. Vi har definitivt en kultur av det vi kallar co-creation, det vill säga att vi hjälper varandra att komma framåt.”

En sak hon tycker utmärker stadens startupbolag är att de ofta är inriktade på att sälja till företag.

”Jag brukar skoja om att det är mer verkstad i Göteborg. Ofta säljer bolagen till andra företag snarare än till konsumenter.  Det gör att de är mindre kända medialt samtidigt som det är stora samhällsförändrande bolag som vi får ut på marknaden”, säger hon.

Läs även: Bokio fyller på kassan – vill bli ”global standard” för gratis bokföring

Från sin position som vd för en företagsinkubator tycker Linnéa Lindau sig märka att intresset för entreprenörskap har ökat i staden de senaste åren.

”Man ser att det är många som tycker att det är kul att dra igång nya bolag”, säger hon.

Tillgången på riskkapital är dock inte på topp i staden, enligt Linnéa Lindau.

”De stora pengarna finns inte i Göteborg. Men här finns affärsänglar och sedan finns vi. Därför handlar det om att hitta finansiärer i Stockholm och utomlands. Vi jobbar mycket med att våra bolag ska hitta nästa finansiär och jobbar alltid med saminvesteringar”, säger hon.

Läs även: Jakten på Sveriges hetaste startupbolag är i gång – anmäl din startup till Di Startup Tour 2018  

Den 24 oktober kommer Di Digital Startup Tour till Göteborg. Vinnaren direktkvalificeras till finalen i Stockholm den 28 november. Vinnaren i den tävlingen får bland annat en miljon kronor för marknadsföring i Bonnier News kanaler. Anmäl ditt företag senast den 24 september eller säkra en plats i publiken här! 

Innehåll från WintAnnons

Egen konsultfirma – hur mycket måste du ta betalt?

Många som driver tjänste- och konsultbolag vet inte ifall deras timpriser kan täcka bolagets löpande utgifter, vilket kan få förödande konsekvenser för deras ekonomi. Anders Nilsson från den automatiserade bokföringstjänsten Wint berättar hur du kan försäkra dig om att du tar rätt timpris för dina tjänster.

Det är vanligare än man kan tro att den som startar upp ett tjänsteföretag väljer att erbjuda ett timpris helt baserat på magkänsla – eller genom att lägga sig på samma nivå som sina konkurrenter. 

– Det man då glömmer bort är att timpriset inte bara är en siffra i en offert, utan någonting som ska se till att du har råd att betala ut din lön och täcka bolagets kostnader varje månad, säger Anders Nilsson, skatte- och redovisningsexpert på den automatiserade bokföringstjänsten Wint. 

Hur mycket behöver du fakturera varje månad?

Det bästa sättet för att bestämma ditt timpris är enligt Anders att börja bakifrån och ställa dig följande frågor:

1. Hur hög lön vill jag och mina eventuella kollegor kunna ta ut varje månad, före skatt?

2. Vilka fasta kostnader, utöver lönekostnader och arbetsgivaravgifter, har jag i firman? (hyra av kontor, telefonräkning, bokföringskostnader, programvaror, etc.)

– När du har dessa summor klara för dig finns flera kalkylverktyg på nätet som du kan använda för att räkna ut hur mycket du behöver fakturera varje månad för att täcka såväl de fasta kostnaderna som din lön och arbetsgivaravgifterna, säger han.

– Ponera att du är ensam i bolaget och vill plocka ut en lön på 40 000 kr före skatt. Dessutom har du fasta kostnader på 15 000 kr i månaden. Då skulle du behöva fakturera för ungefär 76 100 kr/månad för att gå plus minus noll. Men helst vill du såklart gå ytterligare lite plus varje månad för att få ett bra resultat och möjlighet till en utdelning i slutet av året, så vi höjer den siffran till minst 80 000 kr.

Läs också: Företagare – så bör du tänka kring din lön 2023 

Vad blir ditt timpris?

Nu när du vet detta blir nästa steg att avgöra hur många timmar i månaden du kommer kunna ta betalt för. En genomsnittlig arbetsmånad består av 167 timmar, varav ganska många kommer behöva vara odebiterade, då du arbetar med administration, försäljning, reser, går på kundmöten eller på annat sätt lägger ner tid som du inte kan ta betalt för. 

När du räknar ut ditt timpris måste du med andra ord ta höjd för vilken debiteringsgrad du kommer kunna upprätthålla. 

– Man skulle kunna hävda att en sjuttioprocentig debiteringsgrad är ett riktmärke att sträva mot. Det skulle i så fall innebära att du ska försöka ta betalt för ca 117 av dina 167 timmar varje månad, vilket ger dig ett lägsta timpris på ca 685 kr/h (80 000 / 117 ≈ 683,8). För att klara break-even varje månad alltså, påpekar Anders.

Tänk på marginalerna

Nu när du vet allt detta kan du börja kolla vad du har för marginaler att höja ditt timpris ytterligare. 685 kr/h är ditt minimum, men du vill ju kunna gå plus när du har en bra månad så att du har en extra buffert att spela på ifall någon månad skulle gå sämre. Helst vill du alltså höja priset lite till. 

– Det är nu du kan börja snegla på konkurrenterna. Tar de 800, 900 eller till och med 1100 kr/h? Då finns såklart utrymme för dig att höja ditt pris också. Ju högre du har utrymme att gå, desto bättre för dina marginaler, säger Anders. 

Han påpekar också att det finns fler parametrar att ta hänsyn till när det gäller just marginalerna, till exempel att försöka öka debiteringsgraden. Eftersom tid bokstavligt talat är pengar för den som säljer tjänster finns mycket att vinna på att minimera den arbetstid som du inte kan ta betalt för. 

– Ju fler administrationstimmar du kan kapa bort, desto mer tid kan du lägga på att hjälpa dina kunder – vilket innebär extra klirr i kassan för dig. Genom att automatisera din bokföring och ekonomihantering slipper du mycket pappersarbete som du istället kan lägga på det du gör bäst.

Läs mer: så automatiserar Wint din bokföring 

 

Mer från Wint

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wint och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera