1515
Annons

Genombrott för vårdbolaget Visiba i Stockholm

Visiba snodde nyligen Jönköpings offentliga sjukvård från konkurrenten Kry. Nu tecknar man ett offentligt vårdavtal på Krys hemmaplan i Stockholm, och blir strategisk partner till Atea, den ledande it-konsulten i sjukvården.

Johan Gustafsson, vd och medgrundare på Visiba .
Johan Gustafsson, vd och medgrundare på Visiba .Foto:Visiba

Läkarbesök via videolänk är en idé vars tid är kommen. Men vem som blir ledande tjänsteleverantör på området är fortfarande en öppen fråga.

Hittills har riskkapitalbolagen storsatsat på Stockholmsbaserade Kry, som tagit in 62 miljoner kronor från bland andra Creandum, och Malmös Min Doktor, som tagit in tagit in 80 Mkr från bland andra EQT Ventures.

Men den senaste tiden är det ändå Göteborgsbolaget Visiba som fått flest rubriker i affärspressen.

Till skillnad från tjänsteleverantörerna Kry och Min Doktor är Visiba ett så kallat ”white label”-bolag. Visiba erbjuder visserligen en kraftfull e-hälsoplattform som kombinerar videomöten och text-kommunikation med säker identifiering, betalning och tidsbokning. Men istället för att sälja in den som en tjänst mot slutkund har man valt att positionera sig som en teknisk underleverantör, främst inom den offentliga vården.

Visiba har sedan tidigare avtal med landstingen i Västra Götaland, Sörmland och Östergötland. Och i söndags kunde Di Digital rapportera att landstinget i Jönköping avslutar sitt samarbete med Kry och väljer Visiba istället.

Nu står det klart att Visiba tecknat ett stort avtal på Krys hemmaplan, med Stockholms läns landsting (SLL).

”Vi har tecknat ett avtal genom Atea som avser SLL, som till en början omfattar 5-7 vårdcentraler. Går det bra är tanken att vi dubblar antalet i början av nästa år. På sikt är målsättningen att Visibas plattform ska användas på alla vårdcentraler i hela Stockholm”, säger Johan Gustafsson, vd och medgrundare på Visiba.

Avtalet sker genom ett nytt samarbete med den norska, börsnoterade it-konsulten Atea, som har en ledande ställning inom sjukvården. Atea har redan idag ett ramavtal med SLL som bland annat omfattar videokommunikation.

”Vi blir teknisk underleverantör till Atea och de blir en återförsäljare av vår plattform i Sverige”, säger Johan Gustafsson.

Han beskriver samarbetsavtalet som ”ett utmärkt exempel på Visibas kanalpartnerstrategi”.

”Det här stärker vår position som en ledande leverantör av lösningar inom e-hälsa. Atea är Nordens största leverantör av it-infrastruktur och det är en partner som ger oss nya möjligheter att införa detta på bred front", säger han.

Vilka är era konkurrenter i Stockholm?

”Kry är ju en av aktörerna som bearbetat marknaden. Men detta är ju en ganska omogen marknad och det finns inte så många helhetslösningar. Vi möter även bolag som bara säljer rena videolösningar, som Compodium till exempel”, säger Johan Gustafsson.

Visiba grundades 2014 och omsatte endast 600 000 kronor under verksamhetsåret som slutade i augusti i år. Men tillväxten är imponerande.

”Vi räknar med att omsätta mer än fem miljoner kronor under detta verksamhetsår. Följande år spår vi en omsättning på cirka 30 miljoner kronor”, säger vd Johan Gustafsson.

Än så länge har Visiba endast tagit in cirka 14 miljoner kronor i riskkapital, från en rad okända investerare.

”Vi räknar med att ta in en rejäl kapitalrunda under första kvartalet 2017”, säger vd:n och medgrundaren.

Visibas övriga medgrundare är teknikchefen Samuel Sporrenstrand, Andreas Larsson och Mike Blixt.


Läs mer: Kry tappar storkund till VisibaJohan Gustafsson, vd och medgrundare på Visiba, pitchar på Di Digitals Startup Tour i Göteborg. Foto: Amanda Lindgren


Kommer Northzone att investera i Visiba Care? Mer i Digitalpodden:

http://embed.acast.com/digitalpodden/161102

Du hittar även Digitalpodden på Acast och direkt i iTunes.

Innehåll från Synology IncAnnons

Därför är effektiv datalagring nyckeln till effektiva arbetsmodeller efter COVID

Inget företag kommer att gå oskatt ur Covid-19-pandemin. En enorm del av den globala arbetskraften skickades hem i mars 2020; förutom vissa mindre förändringar av restriktionerna har distansarbete sedan dess blivit det nya normala för de flesta, och så förväntas det fortsätta.

Det omfattande skiftet i våra arbetssätt har accelererat den digitala utvecklingen på alla plan och sporrat verksamheter till att anamma nya tekniker och system som klarar att möta förändringarna. Vissa av dessa förändringar handlar om kommunikation och cybersäkerhet, medan andra har kretsat kring kritiska aspekter såsom datalagring, fildelning och samarbete. 

Lyckligtvis har många företag under senare år redan anammat till exempel molntjänster och fildelning, inte minst för att de medför ett tydligare arbetsflöde och minskad risk för missförstånd. Delar man flera versioner av samma dokument i en mejlslinga är det som bäddat för kaos och förvirring – olika kollegor kanske arbetar på olika versioner av dokumentet samtidigt som viktiga tillägg eller revideringar tappas bort under arbetets gång. Kan alla istället arbeta utifrån samma dokument direkt minimeras risken för sådana misstag, vilket skapar en strömlinjeformad och effektiv approach till kollaborativt arbete. Det är således lätt att förstå att många företag redan ser dylika arbetssätt som självklara. 

Historiskt har sådana system och tekniker varit användbara och praktiska, men inte nödvändiga. I och med pandemin transformerades de till affärskritiska aspekter av de allra flesta verksamheter. Möjligheten att arbeta sida vid sida, att släntra tvärs över kontoret och småsnacka med kollegan eller att i grupp sitta och diskutera ett dokument finns inte längre. Majoriteten av allt samarbete sker nu istället via fildelning och molnbaserade lösningar, tjänster som idag är oumbärliga.   

Med detta sagt är inte alla system för fildelning i pandemins kölvatten lika effektiva. De företag som förlitade sig på datalagring on-premise för digital samverkan insåg snabbt att deras distansarbetare inte längre hade tillgång till nödvändigt material. Det finns emellertid on-premise-alternativ som erbjuder pålitlig och säker fjärraccess; nedan diskuteras hur dessa alternativ står sig i jämförelse med offentliga molntjänster. 

Under de rådande omständigheterna är det centralt för företag att se till att medarbetarna lagrar data och filer på rätt plats. Fjärrarbete medför alltid en fara för att känsliga filer och data sparas lokalt hos medarbetaren – kanske till och med på en privat enhet – eller i en offentlig molnlösning som verksamheten inte kan komma åt. Detta kan medföra brister i regelefterlevnad och kan i förlängningen både leda till böter eller att företagets rykte skadas. Kan den interna IT-avdelningen dessutom inte komma åt datan, kan den heller inte säkerhetskopieras ordentligt. Då uppstår en risk för att viktig information försvinner permanent, till exempel om något går fel med den enhet där den finns sparad. 

Välj rätt lagringsmetod

Molnbaserad datalagring har förståeligt nog ökat i popularitet. Jämför man med traditionell datalagring som oftast skett on-premise medför molnlagring möjlighet för de anställda att komma åt och samverka runt filer och information oavsett var de är, så länge de kan koppla upp sig till nätet. Detta har bidragit till att bana väg för mer agila arbetsmetoder, något som varit helt essentiellt under de gångna två åren. 

Leverantörer av offentliga molnlösningar erbjuder värdefull flexibilitet som tillåter företag att skala upp eller ner efter behov, vilket i sin tur betyder att man inte blir tagen på sängen om man plötsligt behöver extra lagringskapacitet. Eftersom hårdvaran hanteras av en tredjepartsleverantör behöver man dessutom inte tänka på att ha ett IT-team redo att rycka ut för att ta itu med eventuella fel. Som grädde på moset kan säkerhetskopiering av dina data ofta ingå som en del av tjänsten.

Det offentliga molnet är dock inte den enda lagringslösning som tillåter access på distans – och den är heller inte alltid den bästa. Network Attached Storage (NAS) är en on-premise-lösning som både tillåter fjärraccess och erbjuder många fördelar, till stor nytta för verksamheten. 

NAS är en lösning som både är praktisk och enkel att implementera, och som dessutom är relativt billig. Medan offentliga moln är väldigt flexibla kan de också utgöra ett dyrt alternativ när man behöver öka sin kapacitet. Med NAS återfår IT-avdelningen kontrollen över datan. Planerar man i förväg är det lika enkelt att öka kapaciteten på NAS som det är att sätta in ytterligare hårddiskar eller SSD-diskar. Eftersom det kommer till en fast kostnad kan det därtill vara ett billigare val. Synology erbjuder en rad NAS-modeller - inklusive Plus-serien, XS+-serien och SA-serien - samt ytterligare stöd och tjänster för att skapa säkerhetskopior och låta kunderna skapa sina eget privata moln på lokala lagringslösningar.

NAS är särskilt användbart för organisationer som hanterar stora mängder data. Ett exempel på detta är Synologys kund The Media Bunker, ett videoproduktionsföretag som regelbundet hanterar 2-3 inspelningar på 500GB-1TB data vardera, i veckan. Med hjälp av NAS kunde de skapa ett lagringssystem som möjliggjorde överföring av stora filer, att flera anställda kunde arbeta på samma videoprojekt på olika platser och att kunderna enkelt kunde få tillgång till data vid behov. Samtidigt kunde de vara trygga i vetskapen om att allt var ordentligt säkerhetskopierat.

Nu när restriktionerna har börjat avskaffas är det också viktigt att komma ihåg att en lokal NAS-lösning är särskilt användbar för on-premise, dataintensiva uppgifter såsom videoredigering – här skulle molnet sakta ner saker och ting avsevärt.

I slutändan är det så att en lösning inte passar alla vad gäller datalagring. Både offentliga moln och NAS har fördelar, vilket innebär att en hybridmolnstrategi – där den bästa lösningen tillämpas i varje situation – många gånger kan vara det bästa valet. Med hjälp av NAS-enheter tillgängliga både on premise och på distans, och samarbetstjänster i molnet, kan man skapa den perfekta kombinationen så att de anställda har den åtkomst de behöver, var de än befinner sig.

Ta kontakt med Synology för att få veta mer

 

Mer från Synology Inc

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Synology Inc och ej en artikel av Dagens industri

”Airbnb för husbilar” går samman med svensk konkurrent

Det schweiziska bolaget Mycamper ville slå sig in på campingmarknaden i fjol, med sin tjänst som låter kunder hyra ut husbilar och husvagnar till varandra. Nu investerar de i stället i sin svenska branschkollega Housecar – för att växa i Norden.

Grundarna bakom Housecar. Översta raden från vänster: Nicolas Cohen och Rickard Magnusson. Nedersta raden från vänster: Anders Lisspers och Farshad Tajik.
Grundarna bakom Housecar. Översta raden från vänster: Nicolas Cohen och Rickard Magnusson. Nedersta raden från vänster: Anders Lisspers och Farshad Tajik.Foto:Press.

Under 2020 lanserade det schweiziska bolaget Mycamper sin tjänst i Sverige. Deras plattform är ett sorts ”Airbnb för husbilar och husvagnar”, där privatpersoner kan hyra ut campingfordon till varandra. Affärsmodellen består av att bolagen tar runt 20 procent av uthyrningskostnaden i avgift. 

Men det har funnits flera lokala aktörer på marknaden, som fick ett uppsving i fjol när många svenskar valde att fira sin semester på hemmaplan i spåren av coronapandemin. 

Nu investerar Mycamper i sin svenskgrundade branschkollega Housecar.

”Vi är imponerade över deras snabba tillväxt. Strategiskt är det en stor fördel för oss att investera i ett grundarteam som kan den nordiska marknaden. Tillsammans är vi övertygade om att vi på ett effektivt sätt kommer att kunna skala”, säger Michele Matt vd för Mycamper, i en kommentar.

Läs mer: ”Airbnb för husvagnar” rullar ut – vill lifta med svemester-trenden

Affären är värd runt 5 miljoner kronor, vilket innebär att Mycamper blir delägare i Housecar tillsammans med grundarna.

Målsättningen är nu att tillsammans bygga den största delningstjänsten för fritidsfordon i Norden. Det kommer ske under svenska Housecars varumärke, dit det schweiziska bolaget flyttar alla sina tillgångar.

Redan före coronapandemin var Sverige dock det land i Europa med flest campingfordon per capita. Det finns i dag 100 000 husbilar och 290 000 husvagnar i landet.

”2021 har börjat fantastiskt. Vi är nära att nå förra årets bokningar redan nu”, säger Rickard Magnusson, vd och medgrundare på Housecar.

De tre andra grundarna bakom bolaget är Nicolas Cohen, Farshad Tajik och Anders Lisspers. 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera