1515
Annons

Fortsatt pengaregn över svenska teknikbolag – tog in 4,9 miljarder i april

Även om april låg en bra bit under rekordmånaden mars så rådde det fortfarande högtryck kring kapitalanskaffningen i svenska teknikbolag. Totalt tillfördes nästan 4,9 miljarder kronor till sektorn, enligt Di Digitals sammanställning över de 20 största nyemissionerna.

Na-kd, med grundaren Jarno Vanhatapio, Mathem och Kry, med grundaren Johannes Schildt var de startups som tog in mest kapital i april.
Na-kd, med grundaren Jarno Vanhatapio, Mathem och Kry, med grundaren Johannes Schildt var de startups som tog in mest kapital i april.Foto:Gustaf Månsson, Anders Wiklund, Jesper Frisk

Läs Di Digitalt i 3 månader för endast 197 kr

ord. pris 429kr/mån

spara
1090 kr

Få tillgång till allt digitalt innehåll i 3 månader för 197 kr. Därefter tillsvidare med 25% rabatt, endast 322 kr/mån i 12 månader. Alla priser är inklusive moms.

Visa allt som ingår

Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

Tillgång till över 1 100 aktiekurser i realtid

Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev


Betala som

Betalsätt

Genom att klicka på ”Godkänn köp” godkänner jag Dagens industri AB:s prenumerationsvillkor och bekräftar att jag tagit del av Dagens industris AB:s personuppgiftspolicy.

Innehåll från Synology IncAnnons

Därför är effektiv datalagring nyckeln till effektiva arbetsmodeller efter COVID

Inget företag kommer att gå oskatt ur Covid-19-pandemin. En enorm del av den globala arbetskraften skickades hem i mars 2020; förutom vissa mindre förändringar av restriktionerna har distansarbete sedan dess blivit det nya normala för de flesta, och så förväntas det fortsätta.

Det omfattande skiftet i våra arbetssätt har accelererat den digitala utvecklingen på alla plan och sporrat verksamheter till att anamma nya tekniker och system som klarar att möta förändringarna. Vissa av dessa förändringar handlar om kommunikation och cybersäkerhet, medan andra har kretsat kring kritiska aspekter såsom datalagring, fildelning och samarbete. 

Lyckligtvis har många företag under senare år redan anammat till exempel molntjänster och fildelning, inte minst för att de medför ett tydligare arbetsflöde och minskad risk för missförstånd. Delar man flera versioner av samma dokument i en mejlslinga är det som bäddat för kaos och förvirring – olika kollegor kanske arbetar på olika versioner av dokumentet samtidigt som viktiga tillägg eller revideringar tappas bort under arbetets gång. Kan alla istället arbeta utifrån samma dokument direkt minimeras risken för sådana misstag, vilket skapar en strömlinjeformad och effektiv approach till kollaborativt arbete. Det är således lätt att förstå att många företag redan ser dylika arbetssätt som självklara. 

Historiskt har sådana system och tekniker varit användbara och praktiska, men inte nödvändiga. I och med pandemin transformerades de till affärskritiska aspekter av de allra flesta verksamheter. Möjligheten att arbeta sida vid sida, att släntra tvärs över kontoret och småsnacka med kollegan eller att i grupp sitta och diskutera ett dokument finns inte längre. Majoriteten av allt samarbete sker nu istället via fildelning och molnbaserade lösningar, tjänster som idag är oumbärliga.   

Med detta sagt är inte alla system för fildelning i pandemins kölvatten lika effektiva. De företag som förlitade sig på datalagring on-premise för digital samverkan insåg snabbt att deras distansarbetare inte längre hade tillgång till nödvändigt material. Det finns emellertid on-premise-alternativ som erbjuder pålitlig och säker fjärraccess; nedan diskuteras hur dessa alternativ står sig i jämförelse med offentliga molntjänster. 

Under de rådande omständigheterna är det centralt för företag att se till att medarbetarna lagrar data och filer på rätt plats. Fjärrarbete medför alltid en fara för att känsliga filer och data sparas lokalt hos medarbetaren – kanske till och med på en privat enhet – eller i en offentlig molnlösning som verksamheten inte kan komma åt. Detta kan medföra brister i regelefterlevnad och kan i förlängningen både leda till böter eller att företagets rykte skadas. Kan den interna IT-avdelningen dessutom inte komma åt datan, kan den heller inte säkerhetskopieras ordentligt. Då uppstår en risk för att viktig information försvinner permanent, till exempel om något går fel med den enhet där den finns sparad. 

Välj rätt lagringsmetod

Molnbaserad datalagring har förståeligt nog ökat i popularitet. Jämför man med traditionell datalagring som oftast skett on-premise medför molnlagring möjlighet för de anställda att komma åt och samverka runt filer och information oavsett var de är, så länge de kan koppla upp sig till nätet. Detta har bidragit till att bana väg för mer agila arbetsmetoder, något som varit helt essentiellt under de gångna två åren. 

Leverantörer av offentliga molnlösningar erbjuder värdefull flexibilitet som tillåter företag att skala upp eller ner efter behov, vilket i sin tur betyder att man inte blir tagen på sängen om man plötsligt behöver extra lagringskapacitet. Eftersom hårdvaran hanteras av en tredjepartsleverantör behöver man dessutom inte tänka på att ha ett IT-team redo att rycka ut för att ta itu med eventuella fel. Som grädde på moset kan säkerhetskopiering av dina data ofta ingå som en del av tjänsten.

Det offentliga molnet är dock inte den enda lagringslösning som tillåter access på distans – och den är heller inte alltid den bästa. Network Attached Storage (NAS) är en on-premise-lösning som både tillåter fjärraccess och erbjuder många fördelar, till stor nytta för verksamheten. 

NAS är en lösning som både är praktisk och enkel att implementera, och som dessutom är relativt billig. Medan offentliga moln är väldigt flexibla kan de också utgöra ett dyrt alternativ när man behöver öka sin kapacitet. Med NAS återfår IT-avdelningen kontrollen över datan. Planerar man i förväg är det lika enkelt att öka kapaciteten på NAS som det är att sätta in ytterligare hårddiskar eller SSD-diskar. Eftersom det kommer till en fast kostnad kan det därtill vara ett billigare val. Synology erbjuder en rad NAS-modeller - inklusive Plus-serien, XS+-serien och SA-serien - samt ytterligare stöd och tjänster för att skapa säkerhetskopior och låta kunderna skapa sina eget privata moln på lokala lagringslösningar.

NAS är särskilt användbart för organisationer som hanterar stora mängder data. Ett exempel på detta är Synologys kund The Media Bunker, ett videoproduktionsföretag som regelbundet hanterar 2-3 inspelningar på 500GB-1TB data vardera, i veckan. Med hjälp av NAS kunde de skapa ett lagringssystem som möjliggjorde överföring av stora filer, att flera anställda kunde arbeta på samma videoprojekt på olika platser och att kunderna enkelt kunde få tillgång till data vid behov. Samtidigt kunde de vara trygga i vetskapen om att allt var ordentligt säkerhetskopierat.

Nu när restriktionerna har börjat avskaffas är det också viktigt att komma ihåg att en lokal NAS-lösning är särskilt användbar för on-premise, dataintensiva uppgifter såsom videoredigering – här skulle molnet sakta ner saker och ting avsevärt.

I slutändan är det så att en lösning inte passar alla vad gäller datalagring. Både offentliga moln och NAS har fördelar, vilket innebär att en hybridmolnstrategi – där den bästa lösningen tillämpas i varje situation – många gånger kan vara det bästa valet. Med hjälp av NAS-enheter tillgängliga både on premise och på distans, och samarbetstjänster i molnet, kan man skapa den perfekta kombinationen så att de anställda har den åtkomst de behöver, var de än befinner sig.

Ta kontakt med Synology för att få veta mer

 

Mer från Synology Inc

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Synology Inc och ej en artikel av Dagens industri

Hans ”Uber för sophämtning” lanseras i Berlin

Sophämtning- och budtjänsten Tiptapp växer med lönsamhet. Nu lanseras appen på bred front i Berlin.

Berlins Brandenburger Tor, Tiptapps vd och medgrundare Tim Bjelkstam och ett sopberg.
Berlins Brandenburger Tor, Tiptapps vd och medgrundare Tim Bjelkstam och ett sopberg.

Efter fyra år av bråk och tvister med Stockholms stad blev sophämtningsappen Tiptapp slutligen en rumsren app i slutet av 2021. Då beslutade Mark- och miljööverdomstolen att bolaget hade rätt at förmedla hämtning av privatpersoners sopor för frakt till kommunens soptippar. 

Beslutet kunde inte överklagas, vilket Di rapporterat.

Sophämtning och bortskänkning av gamla prylar utgör visserligen endast hälften av bolagets omsättning. Resten kretsar kring frakt av begagnade möbler och andra prylar, som exempelvis köps på Blocket. (Köp- och säljsajten har sedan 2019 har en integration med Tiptapp.)

”Stockholm har blivit ett starkt case. Vi har en mycket god lönsamhet med ett resultat på nästan 8 miljoner kronor och en rörelsemarginal på 40 procent här”, säger bolagets vd och medgrundare Tim Bjelkstam.

”Tillsammans skapar vi en upplevelse för invånarna som verkligen är ‘kickass’”.

Tiptapp finns idag i Sveriges tre storstäder, samt i mindre skala i London och Lissabon. 

Nu lanseras tjänsten även på bred front i Berlin, i samarbete med en av Europas ledande kommunala avfallsbolag, BSR (Berliner Stadtreinigungsbetriebe). Samarbetet liknar de Tiptapp redan har med flera svenska avfallsbolag, och har som mål att förenkla bortforslingen av så kallat ”grovavfall”.

”De gör det de är bäst på, att driva sina återvinningscentraler och vi gör det vi är bäst på, att se till att alla invånare faktiskt kan få sitt avfall till anläggningarna. Tillsammans skapar vi en upplevelse för invånarna som verkligen är ‘kickass’”, säger vd:n.

Apropå den livliga debatten betonar han att all återvinning verifieras i appen. De som använder sig av Tiptapp kan därmed försäkra sig om att deras avfall hamnar där det ska och att återvinningen blir korrekt utförd, heter det.

Även Stephanie Otto, vd för det tyska avfallsbolaget BSR, är optimistisk inför lanseringen.

”Vi är glada över att kunna kombinera vår expertis och infrastruktur med Tiptapps innovativa teknik för att göra avfallshantering tillgänglig för så många privata hushåll som möjligt i Berlin”, säger hon i ett uttalande.

Lanseringen smygstartade redan i mars och har enligt vd Tim Bjelkstam gått över förväntan.

”Användningen av Tiptapp i Berlin har ökat snabbare än vad vi har sett på någon annan marknad i samma skede, och våra interna mål behövde uppdateras redan efter tre månader. Vi ser fram emot att fortsätta växa i Tyskland och utveckla produkten att bli ännu bättre”, säger han.

För Tim Bjelkstam är lanseringen ett viktigt steg i en stor europeisk utrullning.

”Om ett par år ska vi finnas i 10-15 stora europeiska städer”, säger han.

I fjol växte Tiptapps omsättning med 24 procent till knappt 20 miljoner kronor. Vinsten landade på 3,3 Mkr. 

”Vi ska fokusera mycket på nya lansringar i år, men räknar ändå med 10-15 procent tillväxt”, säger vd:n.

Sean starten 2016 har Tiptapp tagit in 60 miljoner kronor i riskkapital från bland andra investmentbanken GP Bullhound och Avitos grundare Jonas Nordlander och Filip Engelbert.  

”Det är snart dags att ta in mer riskkapital i en ny runda”, säger Tim Bjelkstam.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera