1515
Annons

Flygande hamburgare snart på Värmdö

Flygande hamburgare blir snart verklighet på Värmdö utanför Stockholm när Foodora, Tele2 och McDonalds krokar arm. 

I mars Di kunde berätta om Foodoras och Tele2:s pilotprojekt med 5g-droiden ”Doora”, som körde ut mat i områdena kring Stureplan i Stockholm. 

Nu fortsätter innovationstakten – i dag inleds ett drönartest mellan McDonalds restaurang i Gustavsberg och Grisslinge havsbad, där en landningsplatå byggts upp för drönarna ”Droona”.

Inom två veckor kommer strandbesökarna kunna beställa mat direkt från stranden via Foodoras app, då drönarna poppar upp som ett leveransalternativ i appen.

”I takt med att vi bygger ut 5g-nätet så är naturligtvis vår ambition att kunna använda tekniken även till drönarleveranser i luften”, kommenterar Stefan Trampus, chef för företagsaffären på Tele2.

Idag når Foodora enligt egen utsago 95 procent av Sveriges befolkning, och med drönare ska fler människor på sikt kunna erbjudas snabba leveranser. 

”Vi vill göra det möjligt med snabba leveranser till alla i Sverige. Det ska inte vara skillnad om man bor i Göteborg eller en mindre ort i norra Sverige”, säger Foodoras koncernchefkoncernchef Hans Skruvfors. 

Joachim Knudsen, vd på McDonalds i Sverige, menar att bekvämlighet är viktigare än någonsin för kunderna. 

”Att nu kunna beställa sin måltid på en strand och sen få maten levererad med drönare känns fantastiskt spännande”, kommenterar han.

Innehåll från Synology IncAnnons

Därför är effektiv datalagring nyckeln till effektiva arbetsmodeller efter COVID

Inget företag kommer att gå oskatt ur Covid-19-pandemin. En enorm del av den globala arbetskraften skickades hem i mars 2020; förutom vissa mindre förändringar av restriktionerna har distansarbete sedan dess blivit det nya normala för de flesta, och så förväntas det fortsätta.

Det omfattande skiftet i våra arbetssätt har accelererat den digitala utvecklingen på alla plan och sporrat verksamheter till att anamma nya tekniker och system som klarar att möta förändringarna. Vissa av dessa förändringar handlar om kommunikation och cybersäkerhet, medan andra har kretsat kring kritiska aspekter såsom datalagring, fildelning och samarbete. 

Lyckligtvis har många företag under senare år redan anammat till exempel molntjänster och fildelning, inte minst för att de medför ett tydligare arbetsflöde och minskad risk för missförstånd. Delar man flera versioner av samma dokument i en mejlslinga är det som bäddat för kaos och förvirring – olika kollegor kanske arbetar på olika versioner av dokumentet samtidigt som viktiga tillägg eller revideringar tappas bort under arbetets gång. Kan alla istället arbeta utifrån samma dokument direkt minimeras risken för sådana misstag, vilket skapar en strömlinjeformad och effektiv approach till kollaborativt arbete. Det är således lätt att förstå att många företag redan ser dylika arbetssätt som självklara. 

Historiskt har sådana system och tekniker varit användbara och praktiska, men inte nödvändiga. I och med pandemin transformerades de till affärskritiska aspekter av de allra flesta verksamheter. Möjligheten att arbeta sida vid sida, att släntra tvärs över kontoret och småsnacka med kollegan eller att i grupp sitta och diskutera ett dokument finns inte längre. Majoriteten av allt samarbete sker nu istället via fildelning och molnbaserade lösningar, tjänster som idag är oumbärliga.   

Med detta sagt är inte alla system för fildelning i pandemins kölvatten lika effektiva. De företag som förlitade sig på datalagring on-premise för digital samverkan insåg snabbt att deras distansarbetare inte längre hade tillgång till nödvändigt material. Det finns emellertid on-premise-alternativ som erbjuder pålitlig och säker fjärraccess; nedan diskuteras hur dessa alternativ står sig i jämförelse med offentliga molntjänster. 

Under de rådande omständigheterna är det centralt för företag att se till att medarbetarna lagrar data och filer på rätt plats. Fjärrarbete medför alltid en fara för att känsliga filer och data sparas lokalt hos medarbetaren – kanske till och med på en privat enhet – eller i en offentlig molnlösning som verksamheten inte kan komma åt. Detta kan medföra brister i regelefterlevnad och kan i förlängningen både leda till böter eller att företagets rykte skadas. Kan den interna IT-avdelningen dessutom inte komma åt datan, kan den heller inte säkerhetskopieras ordentligt. Då uppstår en risk för att viktig information försvinner permanent, till exempel om något går fel med den enhet där den finns sparad. 

Välj rätt lagringsmetod

Molnbaserad datalagring har förståeligt nog ökat i popularitet. Jämför man med traditionell datalagring som oftast skett on-premise medför molnlagring möjlighet för de anställda att komma åt och samverka runt filer och information oavsett var de är, så länge de kan koppla upp sig till nätet. Detta har bidragit till att bana väg för mer agila arbetsmetoder, något som varit helt essentiellt under de gångna två åren. 

Leverantörer av offentliga molnlösningar erbjuder värdefull flexibilitet som tillåter företag att skala upp eller ner efter behov, vilket i sin tur betyder att man inte blir tagen på sängen om man plötsligt behöver extra lagringskapacitet. Eftersom hårdvaran hanteras av en tredjepartsleverantör behöver man dessutom inte tänka på att ha ett IT-team redo att rycka ut för att ta itu med eventuella fel. Som grädde på moset kan säkerhetskopiering av dina data ofta ingå som en del av tjänsten.

Det offentliga molnet är dock inte den enda lagringslösning som tillåter access på distans – och den är heller inte alltid den bästa. Network Attached Storage (NAS) är en on-premise-lösning som både tillåter fjärraccess och erbjuder många fördelar, till stor nytta för verksamheten. 

NAS är en lösning som både är praktisk och enkel att implementera, och som dessutom är relativt billig. Medan offentliga moln är väldigt flexibla kan de också utgöra ett dyrt alternativ när man behöver öka sin kapacitet. Med NAS återfår IT-avdelningen kontrollen över datan. Planerar man i förväg är det lika enkelt att öka kapaciteten på NAS som det är att sätta in ytterligare hårddiskar eller SSD-diskar. Eftersom det kommer till en fast kostnad kan det därtill vara ett billigare val. Synology erbjuder en rad NAS-modeller - inklusive Plus-serien, XS+-serien och SA-serien - samt ytterligare stöd och tjänster för att skapa säkerhetskopior och låta kunderna skapa sina eget privata moln på lokala lagringslösningar.

NAS är särskilt användbart för organisationer som hanterar stora mängder data. Ett exempel på detta är Synologys kund The Media Bunker, ett videoproduktionsföretag som regelbundet hanterar 2-3 inspelningar på 500GB-1TB data vardera, i veckan. Med hjälp av NAS kunde de skapa ett lagringssystem som möjliggjorde överföring av stora filer, att flera anställda kunde arbeta på samma videoprojekt på olika platser och att kunderna enkelt kunde få tillgång till data vid behov. Samtidigt kunde de vara trygga i vetskapen om att allt var ordentligt säkerhetskopierat.

Nu när restriktionerna har börjat avskaffas är det också viktigt att komma ihåg att en lokal NAS-lösning är särskilt användbar för on-premise, dataintensiva uppgifter såsom videoredigering – här skulle molnet sakta ner saker och ting avsevärt.

I slutändan är det så att en lösning inte passar alla vad gäller datalagring. Både offentliga moln och NAS har fördelar, vilket innebär att en hybridmolnstrategi – där den bästa lösningen tillämpas i varje situation – många gånger kan vara det bästa valet. Med hjälp av NAS-enheter tillgängliga både on premise och på distans, och samarbetstjänster i molnet, kan man skapa den perfekta kombinationen så att de anställda har den åtkomst de behöver, var de än befinner sig.

Ta kontakt med Synology för att få veta mer

 

Mer från Synology Inc

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Synology Inc och ej en artikel av Dagens industri

”Blocket för uthyrning” köper brittisk konkurrent

Delningstjänsten Hygglo växer snabbt men väntar fortfarande på det stora genombrottet. Nu går man samman med sin brittiska konkurrent Fat Lama och siktar på att expandera i Europa.

Hygglos grundare: Henrik Färsen, Axel Hellström och Ola Degerfors.
Hygglos grundare: Henrik Färsen, Axel Hellström och Ola Degerfors.

”Det här tagit längre tid än vi trodde. Men vi tror fortfarande att delning av prylar kommer bli en stor och viktig marknad”, säger Hygglos vd Ola Degerfors.

Sju år har hunnit passera sedan han och kompanjonerna Henrik Färsen och Axel Hellström grundade Hygglo med ambitionen att bygga ett slags Blocket för uthyrning av verktyg och andra prylar. Idén låg i tiden då, som nu, och grundarna tänkte att den stora utmaningen skulle vara att få uthyrare att våga ta risken och lägga ut sina prylar. 

”Men det visade sig vara tvärtom. Det svåraste är att ändra användarnas vanor. Många känner till Hygglo och vill använda tjänsten, men det blir ändå inte av”, säger Ola Degerfors.

Någon omedelbar succé har det inte blivit. Men tillväxten är ändå skaplig. Appen finns i dag i både Sverige och Norge, har 35.000 uthyrare, 80.000 produkter och 350.000 användare som registrerat sig med bank-id.

I fjol steg omsättningen med 84 procent till knappt 7 miljoner kronor. 

”Vi hyrde ut saker för 57 Mkr i Sverige och Norge i fjol. Men vår omsättning baseras ju på vår avgift som är knappt 20 procent i snitt”, förklarar Ola Degerfors.

Förlusten var i stort sett oförändrad kring 5 Mkr under 2021. 

”Vi spår en tillväxt på cirka 40 procent i år”, säger vd:n.

Var går Hygglo bäst?

”I storstadsområden där folk bor nära varandra. Under pandemin var det främst verktyg för trädgårdsarbete och hemmafix som gällde. Nu går det bättre för partytält, dj-utrustning och annat som används vid sociala sammankomster.”

Hur lockar ni fler användare?

”Mycket handlar om att ta bort orosmoln. Vi erbjuder exempelvis försäkringar utan självrisk om något skulle gå sönder. Vi gör allt vi kan för att användarna ska ge omdömen till nya uthyrare.”

Totalt har Hygglo tagit in cirka 25 Mkr i riskkapital sedan starten. Största externa investerare är Schibsted, som även äger Blocket. Mediejätten har investerat i bolaget sedan 2016 och äger idag drygt 20 procent av Hygglo. Även impact-investeraren Norrsken har köpt in sig sedan start.

Senaste rundan var 2020 då bolaget värderades till cirka 200 Mkr, enligt Ola Degerfors.

”Jag tror vi är värda mer än så idag”, säger han.

Nytt riskkapital måste in de kommande 12 månaderna, helst från både Schibsted och flera europeiska riskkapitalbolag, uppger Ola Degerfors.

Men under tiden vill Hygglo expandera internationellt. 

Och man gör det delvis genom att gå samman med sin något mindre brittiska konkurrent Fat Lama. Ola Degerfors vill inte kommentera detaljerna i affären, men det mesta tyder på att betalningen sker främst med egna aktier. 

Enligt Ola Degerfors kompletterar Hygglo och Fat Lama varandra. 

”Vi har en stor variation i vårt erbjudande och är bra på det. Fat Lama är bra på riskhantering verifieringsteknik. Nu slår vi ihop vår kunskap och vår teknologi och siktar på att expandera i Europa”, säger han. 

Schibsteds investeringschef Richard Sandenskog är positiv till affären och säger sig vilja fortsätta satsa på bolaget framöver.

”Vi ser fram emot att fortsätta jobba med Ola och styrelsen de kommande åren med att skala bolaget i Europa. Vi tycker också att bolaget är perfekt positionerat inför framtidens förändrade konsumtionsmönster där tillgång till saker är viktigare än ägande”, säger han.

 

 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera