1515
Annons

Fintechuppstickaren vill skrota betalkorten – tar in 114 miljoner kronor

Fintechbolaget Zaver vill med sin betaltjänst byta ut det fysiska betalkortet mot mobiltelefonen inom handeln.

Nu tar bolaget in 114 miljoner kronor från flera välkända investerare och planerar lansering i Tyskland. ”Det är ett land som varit präglat av kontanter men som precis är på väg in i den digitala eran”, säger bolagets vd och medgrundare Amir Marandi. 

Amir Marandi, medgrundare och vd på Zaver
Amir Marandi, medgrundare och vd på ZaverFoto:Press.

Zaver startade som en betaltjänst mellan privatpersoner 2017. För två år sedan lanserades betallösningen för företag, ”Zaver for Business”, och det är där allt fokus ligger nu. 

Genom Zaver får företagens kunder en länk per sms till sin mobiltelefon, om de inte redan har företags app, och kan därefter välja mellan att betala direkt, dela upp köpet eller att handla på faktura. 

Bland kunderna finns alltifrån bilförsäljare till vårdkliniker och frisörsalonger. 

2020 omsatte bolaget 4,1 miljoner kronor och hade ett minusresultat på 5,3 miljoner kronor. 

”Under september hade vi redan fördubblat fjolårets omsättning. Så vi tuffar på, även om marknadsandelar går före resultat i denna fas”, kommenterar bolagets vd och medgrundare Amir Marandi.

I februari tog bolaget in 40 miljoner kronor i kapital från bland andra Evolution Gamings medgrundare Fredrik Österberg och Tetra Pak-arvtagaren Magnus Rausing, och de är med även i höstens runda på 114 miljoner kronor. Någon värdering vill Zaver inte gå ut med, men noteras kan att bolaget hittills tagit in över 190 miljoner kronor i externt kapital.

Andra investerare är familjen Wattin via Inbox Captial, Atomicos partner Joen Bonnier, Nordnets storägare Tom Dinkelspiel, Cints grundare Bo Mattsson och trion Fabian Hielte, Maximilian Hobohm och Johannes Hobohm som tillsammans äger investeringsbolaget Ernström.

Med pengarna ska bolaget expandera internationellt med särskilt fokus på Tyskland. Sverige är en oerhört bra första marknad för fintech-bolag tack vare att bolagen har tillgång till så mycket data, anser Amir Marandi.  

”De användarupplevelser som går att skapa i Sverige är inte alltid lika självklara i andra delar av världen. Hur går man till väga när bank-id inte existerar i ett land, exempelvis? Men, det är även lösningar på dessa komplexa problem som skapar värde. Just nu utvärderar vi den tyska marknaden som är världens fjärde största ekonomi, ett land som varit präglat av kontanter men som precis är på väg in i den digitala eran”, förklarar han. 

Den första affärsidén med handel mellan privatpersoner är satt på paus.  

”Vår checkout för handel mellan privatpersoner var nog den första av sitt slag i Sverige, och något som ligger oss varmt om hjärtat. Men, var sak har sin tid, och just nu har vi valt att fokusera på andra delar av verksamheten innan vi tittar på denna funktion igen”, avslutar Amir Marandi. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Innehåll från BillogramAnnons

Ändrade köpbeteenden ställer nya krav på framtidens betallandskap

Jonas Suijkerbuijk, vd på faktura- och betaltjänsten Billogram.
Jonas Suijkerbuijk, vd på faktura- och betaltjänsten Billogram.

E-handeln fortsätter att öka och har, i kombination med en stark ”Köp nu, betala sen”-trend, kastat om spelplanen för det moderna betallandskapet. Allt fler köp görs mot faktura, och med det kommer nya förväntningar på en smidig och enkel betalupplevelse. Nu står många företag inför stora förändringar för att lyckas hålla jämna steg med utvecklingen.

Trenderna som dominerar på den svenska betalmarknaden 

Fakturan har funnits i olika tappningar i omkring 5000 år. Ändå har den utvecklats oändligt långsamt. Dagens fakturor ser i princip likadana ut som de som utställdes för hundra år sedan, men något håller på att hända med betallandskapet. I framtiden är det inte alls säkert att fakturan fortsatt kan se ut på samma sätt.

Jonas Suijkerbuijk, vd på faktura- och betaltjänsten Billogram, säger att det ställs allt högre krav på enkelhet och användarvänlighet i samband med betalningen, speciellt bland yngre konsumenter.

– De kanaler man når ut till olika kunder genom blir en allt viktigare fråga. De som är unga idag är vana vid att sköta en stor del av livet digitalt – oftast via mobilen. Den upplevelse de skulle mötas av i ett traditionellt fakturaflöde, med ett fysiskt brev som skickas till dem eller betalning via dator och internetbank, håller helt enkelt inte måttet längre. De förväntar sig mer. 

Viktigt att möta kunderna där de redan är

Utmaningen framöver, menar Suijkerbuijk, ligger i att tillhandahålla ett format för faktura och betalning som är lätt att ta till sig och som känns enkelt och naturligt för användaren. 

– Idag är vi ganska beroende av e-post och sms för vår kommunikation, men det kommer med stor sannolikhet att ändras. Vi ser redan exempel i andra delar av världen, där företag i allt högre grad använder Whatsapp och Messenger för att nå kunderna. För många tror jag att en sådan flödesbaserad kommunikation skulle passa bättre i en kund-/leverantörsrelation. Det blir enklare för kunderna att välja om de vill agera direkt eller senare, samtidigt som företagen kan kommunicera mer frekvent, utan att det innebär ett störande moment för mottagaren.

Framtidens faktura: EU-direktiv driver teknisk innovation 

”De som erbjuder mervärde kommer att stå som vinnare”

På frågan om vad som kommer att hända i landskapet kring faktura och betalning menar Jonas Suijkerbuijk att vi, åtminstone på kort sikt, kommer att se en utveckling som präglas av en stundande lågkonjunktur.  

– De som hittills inte investerat i kundlojalitet får nu bråttom att göra det, om det inte redan är för sent. Att ”göra fel” kommer att stå leverantören mycket dyrare än vad det gjort tidigare och en sund kundhantering kommer på många sätt att bli avgörande framåt. För företagen blir det därför viktigare att kunna erbjuda flexibilitet och enkelhet i alla led – och dit räknas betalningen i allra högsta grad.

På längre sikt ser Suijkerbuijk en utveckling där dagens fakturor kommer att fasas ut, till förmån för enklare och mer kundtillvända format. Han avslutar:

– Redan när vi startade Billogram sa vi: ”Om fem år finns inte pappersfakturan”. Här sitter vi nu, drygt tio år senare, och det är fortfarande rätt mycket pappersfakturor i omlopp. Utvecklingen har gått väldigt långsamt, men vi ser att den har ökat de senaste åren i takt med att fler och fler utmanare dykt upp på marknaden och den digitala mognaden ökat bland både företag och konsumenter. Därför tror jag ändå att pappersfakturan kommer att fasas ut allt mer under de kommande åren. Det som vi idag betraktar som en faktura kommer istället att abstraheras i allt högre grad, och tillgodogöras i andra, mer interaktiva gränssnitt som även inkluderar själva betalningen. De företag som ser möjligheterna i detta, och erbjuder mervärde i kundrelationens alla led, kommer att stå som vinnare i kampen om kunderna.

Läs mer om framtidens betallandskap här 

 

Mer från Billogram

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Billogram och ej en artikel av Dagens industri

Tele2 värvar kommunikationschef från Klarna

Klarnas kommunikationschef Johan Gustafsson lämnar bolaget för en ny tjänst på Tele2.

Johan Gustafsson har varit kommunikationschef på Klarna sedan 2018.
Johan Gustafsson har varit kommunikationschef på Klarna sedan 2018.Foto:Press.

Mobiloperatören Tele2 har utsett Johan Gustafsson till ny kommunikations- och hållbarhetschef. Han tillträder den 1 januari 2023 och blir också medlem av koncernledningen – och ersätter Viktor Wallström som i våras började på Saab.

Johan Gustafsson värvas från betaljätten Klarna, där han haft rollen som kommunikationschef sedan 2018. Dessförinnan hade han samma roll på Cmore.

Klarna har under 2021 och 2022 haft en stor omsättning av chefer. Som Di tidigare rapporterat har Sverigechefen Joakim Lundberg, vice vd:n Knut Frängsmyr, teknikchefen Koen Köppen, operativa chefen Linda Höglund och den kommersiella chefen Luke Griffiths alla valt att sluta på bolaget under perioden.

(Di Digital/Direkt)

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera