Annons

Fintech-bolag skonas när bankskatt läggs ner

Regeringen går inte vidare med det kritiserade förslaget om en ny bankskatt, som bland annat hade slagit mot fintechsektorn. I stället föreslås en höjning av bankernas avgifter till resolutionsreserven och en mer ”renodlad” bankskatt.

Finansminister Magdalena Andersson (S) lovar att fortsätta arbetet med en snävare bankskatt som överensstämmer med EU-rätten. Foto: Fredrik Sandberg.
Finansminister Magdalena Andersson (S) lovar att fortsätta arbetet med en snävare bankskatt som överensstämmer med EU-rätten. Foto: Fredrik Sandberg.Foto:Fredrik Sandberg

Regeringen lägger ner planerna på en ny bankskatt. Men bankerna kan bidra mer än i dag och bör också göra det, säger finansministern.

”Vi har erfarenheter som visar att finansiella kriser är kostsamma för alla aktörer. Det är viktigt att under goda tider se till att reserven fylls på”, säger finansmarknadsminister Per Bolund (MP) på dagens pressträff.

Regeringspartierna och Vänsterpartiet har enats om att inte gå vidare med det utredningsförslag om en ny skatt för finanssektorn som sablats ner av flera remissinstanser.

Beslutet att skrota utredningsförslaget motiveras med att det skulle kunna få negativa effekter för så kallade ömsesidiga livbolag och för den snabbväxande finansiella tekniksektorn. Skatteverket har påpekat att över 300 000 företag skulle kunna påverkas av den föreslagna skatten. Det är många gånger fler än de knappt 11 000 företag som räknas till finanssektorn.

”Den är väl bred”, säger finansminister Magdalena Andersson (S) om utredningen.

Men bankerna och deras ägare kan inte andas ut ännu. Regeringen lämnar nu ett nytt förslag om en ”renodlad” bankskatt som är ”förenlig med EU-rätten”.

”Vi kommer att fortsätta arbetet med en snävare bankskatt som överensstämmer med EU-rätten”, säger Andersson.

Läs mer: SEB och ekonomiappen Tink fördjupar samarbetet

Dessutom föreslår regeringen att bankernas avgifter till resolutionsreserven höjs från dagens 0,09 procent till 0,125 procent av bankernas skulder. Det innebär tre miljarder kronor till 2018 och sex miljarder kronor till 2019, vilket stärker statens finansiella sparande, säger Per Bolund.

Resolutionsreserven är ett slags räddningsfond som ska kunna användas för att pumpa in nytt kapital i krisbanker.

Bankföreningen är kritisk till planerna på en höjning av resolutionsavgiften.

Redan i utgångsläget är den sju miljarder kronor per år. Den är redan väsentligt högre än i andra EU-länder och överlag har det tillkommit en rad extra skatter och avgifter för banker de senaste åren, sade Bankföreningens vd Hans Lindberg till TT under fredagen.

TT / Di Digital

Innehåll från SolitaAnnons

Därför behövs Data-Tactics för att få ut effekt av AI-driven innovation

Förutsättningarna kring dataanvändning och AI-driven innovation har förbättrats avsevärt de senaste åren. Verktygslådan för AI har blivit mer tillgänglig, bredare, kraftfullare och mer skalbar. Företag bygger upp interna operativa verksamheter med investeringar i data, system och kompetens – trots detta uteblir effekten.

I många fall har verksamheter en gedigen datastrategi för hur datautveckling ska stötta affären. Det läggs kraft på den operativa nivån och ibland även på strategin. Däremot saknas ofta fokus på den taktiska nivån, vilket kan resultera i en minskad genomslagskraft. 

– Data Tactics måste upp på agendan. Tre vanliga symptom på detta är ett gap mellan AI-lösningar och beslutsprocesser, utebliven verksamhetsförändring och oförmåga att industrialisera AI-lösningar, säger Niklas Liedholm, Principal Consultant, Solita.

Gap mellan AI-lösning och beslutsprocess

Kopplingen mellan en AI-lösning och hur den faktiskt driver värde i exempelvis en beslutsprocess måste vara mycket tydlig för alla som påverkas. En djup förståelse måste finnas för både verksamhetsmål, beslutskontext, beslutsalternativ och hur detta kopplar till möjligheter men också begränsningar med datadrivna insikter. Om dessa inte samspelar uteblir effekten.

Utebliven verksamhetsförändring

Att fatta datadrivna beslut är betydligt mer komplext än att se på data som stöttande fakta. Därför krävs ett förändringsarbete för att bygga upp en organisations förmåga och vilja att agera på datadrivna insikter. Lyckas man inte med detta skapas inget tydligt pull från verksamheten vilket kraftigt reducerar momentum kring införandet av AI-lösningar.

Oförmåga att industrialisera AI-lösningar

Det är viktigt att bygga upp strukturer och arbetssätt som driver produktivitet och skalbarhet för AI-användningsfall. Gör man inte det hamnar man lätt i en teknisk skuld som skapar risker med existerande modeller och stjäl allt mer tid från värdeskapande utvecklingsarbete. Här har det hänt väldigt mycket kring exempelvis Machine Learning operations (MLOps) och Data operations (DataOps).

Att bygga upp Data-Tactics förmågan är kritiskt för att få ut effekt

Data Tactics är verksamhetens förmåga att ständigt och effektivt identifiera, prioritera och säkerställa effekt från vitt skilda data-relaterade användningsfall, exempelvis vid AI-lösningar. 

Den underbyggs av en en förmåga att kombinera affärsbehov med mänskliga insikter och datamöjligheter, ett hypotes och evidensbaserat arbetssätt, multidisciplinär kompetens, ett tätt samarbete med affärsansvariga och processer, verktyg samt organisation som driver momentum och skalbarhet.

Möjligheterna kring användningen av AI för att optimera beslutsprocesser, automatisera komplexa processer och förbättra produkter och tjänster har aldrig varit större. 

– Många företag riskerar dock att få ut liten effekt av sina AI-investeringar för att de underskattar behovet av att bygga sina Data-Tactics förmågor, avslutar Carl Tivelius, CMO på Solita Sverige.

Är du intresserad av fler insikter kring AI, ChatGPT och low code, missa då inte att anmäla dig till Solita Summit 2023.

Mer från Solita

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Solita och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera