1515

Finansprofilernas AI-bolag Sana Labs tar sig in i svenska skolan med nytt miljonkontrakt

Med fokus på edtech ska AI-bolaget Sana Labs nu hjälpa svenska skolelever i matte. I ett nytt samarbete med Nationalencyklopedin ska man erbjuda individuellt anpassad digital undervisning för eleverna.

NE:s koncernchef Hubert Kjellberg med Sana Labs grundare och vd Joel Hellermark.
NE:s koncernchef Hubert Kjellberg med Sana Labs grundare och vd Joel Hellermark.Foto:pressbild

Den svenska skolan brukar ofta kritiseras för att eleverna halkar efter i bland annat matematik. Bland annat brukar man peka på de stora klasserna och att tiden lärarna har för enskilda elever inte räcker till. Till höststarten i år kommer däremot ett flertal skolelever få möjligheten att lära sig på ett lite annorlunda sätt – med AI. 

Det är det svenska AI-bolaget Sana Labs, med bland annat finansprofilerna Katarina Martinson och Svante Elfving samt Spotify-veteranen Sophia Bendz som delägare, som nu tar steget in i den svenska skolan. Från att främst ha erbjudit sina algoritmer till kursverksamheter som vänder sig till privatpersoner i USA, kommer Sana Labs nu att börja samarbeta med Nationalencyklopedin NE, som gör digitala läromedel till skolan. 

”Det är otroligt kul för oss att göra något i Sverige. Vår största marknad är i USA, men när vi hittade en sån stark partner som NE så var det en fantastisk matchning”, säger Sana Labs grundare Joel Hellermark.

Avtalet mellan de båda bolagen är värt ett flertal miljoner kronor och möjliggörs av att NE har avtal med en rad olika kommuner och skolor för digitala hjälpmedel. Sedan ett år tillbaka har det skånska företaget även börjat förse skolor med läromedel som följer skolplanen. 

”Vi når 1,1 miljoner skolelever. Vi har bland annat kommunavtal med Stockholms stad och Malmö stad. Från ett år tillbaka har vi även satsat på material som följer läroplanen”, säger NE:s koncernchef Hubert Kjellberg.

Läs även: Finansgräddan lockas till hans AI-bolag – ”Det här är framtiden” 

Tillsammans med NE:s kursmaterial kan Sana Labs algoritmer utforma övningar som är individanpassade till varje enskild skolelev. 

”I höst börjar vi med matte men algoritmen är agnostisk kring innehåll. Målet är att höja kunskapsnivån bland alla elever som använder NE”, säger Joel Hellermark.

Planen är att samarbetet ska leda till att lärarna får mer tid till eleverna eftersom algoritmen fokuserar på områden där de individuella eleverna behöver hjälp. Det digitala hjälpmedlet kommer dessutom att kunna rätta övningar vilket ger lärarna mer tid att fokusera på pedagogik och grupparbeten. Ett första testprojekt drar igång på Viktor Rydbergs skola till hösten.

”Det här är bara början. Vår affärsmodell bygger på antalet användare och givet den skala som NE är på, och de internationella ambitionerna, så är det här ett väldigt givande kontrakt för oss”, säger Joel Hellermark. 

NE omsatte 92 miljoner kronor under det senaste räkenskapsåret och har vuxit med 15 till 20 procent de senaste åren. NE har bland annat förvärvat den tyskspråkiga encyklopedin Brockhaus vilket öppnar dörren för marknader som Tyskland, Österrike och Schweiz.


Innehåll från TaniumAnnons

Full datavisibilitet kritiskt för god cybersäkerhet

Tim Best, Ernst&Young, Oliver Cronk, Tanium och Abhishek Ramavat, Ernst&Young
Tim Best, Ernst&Young, Oliver Cronk, Tanium och Abhishek Ramavat, Ernst&Young

Kombinationen av företagens snabba digitala transformationstakt och nya arbetsverktyg såsom exempelvis molnlösningar, IoT och IIoT genererar enorma mängder data. Samtidigt ökar förväntningarna på kontinuerlig access till system och information, oavsett enhet och plats. Vikten av att kartlägga hur data genereras, används och analyseras blir således extremt viktigt, inte minst med tanke på att riktlinjer och regelverk skärps allt mer.

Har företag inte full visibilitet av vad de lagrar och bearbetar är risken stor att de inte efterlever rådande lagar. Därför är det kritiskt att ha god översikt av – och insikt i – den data man genererar och delar. 

– I takt med att information dessutom blir allt mer gränslös och vi lever i ett samhälle som präglas av hyper-connectivity, gäller det att vara väldigt noga med varifrån och hur data accessas – risken är annars stor att säkerheten äventyras, konstaterar Abhishek Ramavat, Associate Partner Ernst&Young Norge, Cybersecurity.

Vet vad ni ska skydda

Kollegan Tim Best, Associate Partner Nordic Cybersecurity Leader, Ernst&Young, adderar att en grundläggande komponent i att skydda sina tillgångar är att veta exakt vad det är man vill skydda. 

– Full visibilitet är centralt för att kartlägga vilka delar av sina data man vill säkra. Detta är i förlängningen inget nytt, men ändå ägnar många företag betydande tid och resurser åt att jaga data i sina nätverk för att avgöra vad de ska skydda. Frågor man först bör ställa sig är dock: är detta affärskritiska data? Om vi tappar dem, tappar vi tillgänglighet, funktioner eller servicenivå? När man väl vet vad som ska skyddas kan man ägna sig åt nödvändiga sårbarhetsåtgärder.

Oliver Cronk, Chief IT Architect EMEA hos Tanium, tar analysen ett steg längre. Med rätt data och heltäckande visibilitet får man ett bättre beslutsunderlag vad gäller all riskhantering.

– Riskhantering har historiskt varit ganska subjektivt; olika experter har sett olika säkerhetsrisker. Ger man dock relevant data till skickliga medarbetare tar de också smarta och informerade beslut, samtidigt som man lättare upptäcker potentiella risker – och möjligheter.

Insikter som konkurrensfördel

Tim Best konstaterar att dylika möjligheter inkluderar att använda sina insikter som en konkurrensfördel. 

– Full visibilitet och regelefterlevnad genom hela tillverknings- och leveranskedjan förmedlar att man tar säkerheten på allvar och erbjuder trygga data såväl som stabila och pålitliga tjänster. Följden blir ökad tillit från kunderna, vilket i sin tur kan leda till fler marknadsandelar.

En annan avsevärd fördel är möjligheten att helt omdana rutinerna kring revisioner. Traditionellt sett har revisioner skötts manuellt och många företag känner sig därtill defensiva inför att få sitt arbete granskat. Här menar Oliver Cronk att datainsikter skulle kunna vara helt avgörande. 

– Genom att ha full kännedom om vad som pågår inom verksamheten kan man samverka med och ta hjälp av de som genomför revisionen, för att på så vis bättre precisera och förstå vilka utmaningar och risker som är mest angelägna. Möjligheten att prioritera de frågor som är mest överhängande blir också en fördel ur ett ekonomiskt perspektiv, avslutar han. 

Tydliga rutiner är centralt

Abhishek Ramavat påpekar emellertid att visibilitet inte är det enda sättet att belysa dolda risker. Medan data är de primära verktygen i riskutvärdering och -hantering, gäller det också att ha tydliga rutiner och processer på plats. 

– Vet vi inte hur datan hänger ihop och hur vi ska hantera den är det svårt att agera på sina insikter. Därför blir analysen minst lika viktig ur ett riskperspektiv. Om du inte agerar på din data samlar du i praktiken bara på dig en allt större katalog över dina problem. Att driva igenom nödvändiga insatser åtgärdar många risker, så en öppen kultur som präglas av samverkan är mycket viktigt, säger han, och får medhåll av Tim Best:

– Att utvärdera och öka den digitala mognaden är således oerhört värdefullt. Förutom att det bidrar till att blottlägga brister innebär det också att medarbetarna kan ta bättre och mer relevanta beslut kring verksamhetens cybersäkerhet, avslutar Tim Best.

www.tanium.com 

www.ey.com 

Mer från Tanium

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Tanium och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?