Finansfamiljens bolag slussar pengar till spelsajter utan svensk licens
Ett betalteknikbolag med familjen Ax:son Johnsons investeringsbolag Nordstjernan som ny ägare möjliggör pengaöverföring från svenska bankkonton till kasinosajter utan svensk spellicens. Det kan Di avslöja efter att ha testat sådana sajter.
”Väldigt problematiskt”, säger en spelutredare om förfarandet, som skiljer Zimpler från flera övriga branschaktörer.
Martin Lindgren
Text
Nordstjernans styrelseordförande och storägare, miljardären Viveca Ax:son Johnson som är arvtagare i finansdynastin Johnson. Bilden i mitten: Nordstjernans huvudkontor vid Stureplan.Foto:Karin Wesslén/TT; Oscar Olsson; Josefine Stenersen
Artikeln är en del av vårt låsta innehåll. Logga in som prenumerant för att fortsätta läsa.
Få tillgång till allt digitalt innehåll i 3 månader för 197 kr. Därefter tillsvidare med 25% rabatt, endast 322 kr/mån i 12 månader. Alla priser är inklusive moms.
Ta del av villkoren
Full tillgång till di.se med nyheter och analyser
Tillgång till över 1 100 aktiekurser i realtid
Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan
Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev
Betala som
Betalsätt
Genom att klicka på ”Godkänn köp” godkänner jag prenumerationsvillkoren och bekräftar att jag tagit del av Bonnier News AB:s personuppgiftspolicy. Bonnier News AB ansvarar för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter.
Dagens industri är en del av Bonnier News.
Ange ditt företags namn eller organisationsnummer för att hämta adressuppgifter. Hittar du inte ditt företag i sökresultatet? Vänligen ange uppgifterna manuellt.
Innehåll från WintAnnons
Egen konsultfirma – hur mycket måste du ta betalt?
Många som driver tjänste- och konsultbolag vet inte ifall deras timpriser kan täcka bolagets löpande utgifter, vilket kan få förödande konsekvenser för deras ekonomi. Anders Nilsson från den automatiserade bokföringstjänsten Wint berättar hur du kan försäkra dig om att du tar rätt timpris för dina tjänster.
Det är vanligare än man kan tro att den som startar upp ett tjänsteföretag väljer att erbjuda ett timpris helt baserat på magkänsla – eller genom att lägga sig på samma nivå som sina konkurrenter.
– Det man då glömmer bort är att timpriset inte bara är en siffra i en offert, utan någonting som ska se till att du har råd att betala ut din lön och täcka bolagets kostnader varje månad, säger Anders Nilsson, skatte- och redovisningsexpert på den automatiserade bokföringstjänsten Wint.
Hur mycket behöver du fakturera varje månad?
Det bästa sättet för att bestämma ditt timpris är enligt Anders att börja bakifrån och ställa dig följande frågor:
1. Hur hög lön vill jag och mina eventuella kollegor kunna ta ut varje månad, före skatt?
2. Vilka fasta kostnader, utöver lönekostnader och arbetsgivaravgifter, har jag i firman? (hyra av kontor, telefonräkning, bokföringskostnader, programvaror, etc.)
– När du har dessa summor klara för dig finns flera kalkylverktyg på nätet som du kan använda för att räkna ut hur mycket du behöver fakturera varje månad för att täcka såväl de fasta kostnaderna som din lön och arbetsgivaravgifterna, säger han.
– Ponera att du är ensam i bolaget och vill plocka ut en lön på 40 000 kr före skatt. Dessutom har du fasta kostnader på 15 000 kr i månaden. Då skulle du behöva fakturera för ungefär 76 100 kr/månad för att gå plus minus noll. Men helst vill du såklart gå ytterligare lite plus varje månad för att få ett bra resultat och möjlighet till en utdelning i slutet av året, så vi höjer den siffran till minst 80 000 kr.
Nu när du vet detta blir nästa steg att avgöra hur många timmar i månaden du kommer kunna ta betalt för. En genomsnittlig arbetsmånad består av 167 timmar, varav ganska många kommer behöva vara odebiterade, då du arbetar med administration, försäljning, reser, går på kundmöten eller på annat sätt lägger ner tid som du inte kan ta betalt för.
När du räknar ut ditt timpris måste du med andra ord ta höjd för vilken debiteringsgrad du kommer kunna upprätthålla.
– Man skulle kunna hävda att en sjuttioprocentig debiteringsgrad är ett riktmärke att sträva mot. Det skulle i så fall innebära att du ska försöka ta betalt för ca 117 av dina 167 timmar varje månad, vilket ger dig ett lägsta timpris på ca 685 kr/h (80 000 / 117 ≈ 683,8). För att klara break-even varje månad alltså, påpekar Anders.
Tänk på marginalerna
Nu när du vet allt detta kan du börja kolla vad du har för marginaler att höja ditt timpris ytterligare. 685 kr/h är ditt minimum, men du vill ju kunna gå plus när du har en bra månad så att du har en extra buffert att spela på ifall någon månad skulle gå sämre. Helst vill du alltså höja priset lite till.
– Det är nu du kan börja snegla på konkurrenterna. Tar de 800, 900 eller till och med 1100 kr/h? Då finns såklart utrymme för dig att höja ditt pris också. Ju högre du har utrymme att gå, desto bättre för dina marginaler, säger Anders.
Han påpekar också att det finns fler parametrar att ta hänsyn till när det gäller just marginalerna, till exempel att försöka öka debiteringsgraden. Eftersom tid bokstavligt talat är pengar för den som säljer tjänster finns mycket att vinna på att minimera den arbetstid som du inte kan ta betalt för.
– Ju fler administrationstimmar du kan kapa bort, desto mer tid kan du lägga på att hjälpa dina kunder – vilket innebär extra klirr i kassan för dig. Genom att automatisera din bokföring och ekonomihantering slipper du mycket pappersarbete som du istället kan lägga på det du gör bäst.