”Det ska vara ordning och reda på våra gator och torg”, kommenterade infrastrukturminister Tomas Eneroth i samband med att regeringen klubbade beslutet om att införa ett generellt parkeringsförbud på på gång- och cykelbanor i mitten av juni i år.
Och på torsdagen, 1 september, börjar förändringen att gälla. Men hur stor effekt får den? I samband med det presenterar det statliga forskningsinstitutet Rise resultatet av en enkät de skickat ut till 15 svenska kommuner. Syftet har varit att kartlägga om frågan har skapat konflikter i kommuner samt att få en bild av hur kommunerna agerat inför förbudet.
Enkäten visar att majoriteten av kommunerna inte gjort någon åtgärd, alternativt skapat ett betydligt antal färre parkeringsplatser än vad det finns fordon i kommunen. Som Di tidigare skrivit så har till exempel Göteborg valt att själva skjuta på införandet av förbudet till nästa vår på grund av att det behövs mer utrymme för nya parkeringsplatser. Samma sak gäller Västerås.
Kent Eric Lång, senior projektledare vid RISE, anser att många kommuner överrumplades av regeringens beslut.
”Jag tror att ett år hade varit rimligt för att sätta tryck på kommunerna och samtidigt ge tid att hitta bra lösningar. Kommunerna önskar också verktyg för att kunna styra antalet operatörer. Det fungerar bra i andra länder som Norge. Det blir bättre för användarna, operatörerna och medborgarna. Men vi saknar regelverk för det”, säger han.
I de samtal Rise har haft med både kommuner och elscooter-bolagen så är det tydligt att det är ett komplext område man tassar in på. Den nya lagen lägger stort ansvar på kommunerna att styra upp situationen. Bäst förberedda för förändringen är, enligt de tillfrågade, Borås. Där har man valt en hybridlösning med fasta uppställningsplatser i centrum och friflytande i stadens yttre delar. Det är också en modell som Helsingborg, Jönköping, Norrköping och Halmstad arbetar efter, men enligt dem själva har de inte samma täthet mellan parkeringsplatserna som Borås har.
”Både operatörer och kommunernas trafiktekniker tycker att Boråsmodellen är rätt väg. Det är enklare i en liten stad som Borås att ta fram P-platser i tillräcklig omfattning än i de större. Stockholm har hittat många döda ytor som inte används till annat och kan bli P-plats. P-platser för bil kan också omvandlas till cykelparkeringar. Konkurrensen om ytor är hård och det är komplext att beakta allt, särskilt trafiksäkerheten”, säger Kent Eric Lång.
Tier, som är en av de större aktörerna i de svenska städerna, har ett gott öga till Borås lösning.
”Vi för kontinuerliga dialoger med de kommuner vi är verksamma i för att finna parkeringslösningar som är skräddarsydda efter var enskilt stad behov och möjligheter. Borås stad är ett bra exempel där Tier och övriga aktörer i branschen tagit fram en lösning tillsammans med staden, ”Boråsmodellen”, som mycket väl kan fungera som modell för de flesta städer”, säger bolagets policychef Dan Nerén i en kommentar.
Den 1 september införs också ett förbud mot att köra elsparkcyklar på gångbanor.