90-talsordet ”cyberspace” var också ett så kallat ”buzzword”. Det användes för att beskriva den alternativa digitala platsen som internet innebar. Kommunikationen där var elektronisk och blixtsnabb, till skillnad från den fysiska världen.
Det är däremot svårt att minnas när någon senast använde uttrycket cyberspace? Allt det nya som behövde förklaras och katalogiseras i hjärnan då är så naturligt inflätat i vardagen i dag. Det är rent av otänkbart att se digital kommunikation som något annat än bara kommunikation.
Mycket talar för att det nya modeordet ”metaversum” kommer gå samma öde till mötes. Termen som många nu försöker använda för att underlätta omställningen till den (möjligen) virtuella platsen där vi kommer spendera merparten av vår tid, om man får tro förespråkarna.
”Men ingen kan med säkerhet säga vad metaversum är. Man gör det väldigt enkelt för sig om man påstår att vi kommer gå runt med vr-masker”, säger William Jilltoft, investerare på Northzone med ett ansvar för riskkapitalbolagets investeringar i blockkedjebaserade bolag.
Techprofilen Shaan Puri gav sin syn på saken i slutet av oktober förra året, en tolkning många sedan dess verkar ha anammat. Puri skrev i en serie tweets att metaversum inte alls är plats utan en tid.
”Det är inte en virtuell värld som Minecraft, Roblox eller den värld som Zuck (Mark Zuckerberg, Di:s anm.) demonstrerade”, skrev han.
”Precis som att det inom artificiell intelligens pratas om ”singulariteten” (tillfället då ai passerar mänskligt intellekt, Di:s anm.) är metaverse tiden då våra digitala liv blir viktigare för oss än våra fysiska liv”, menar Puri.
”Viktigare än” går förstås att diskutera. Ett exempel skulle kunna vara tillfället då du hellre vill köpa ett unikt digitalt konstverk för att använda som profilbild till dina digitala konton, istället för att lägga pengarna på smycken eller en fin klocka att visa upp i den fysiska världen. När det blir viktigare för dig hur din avatar ser ut i dina digitala möten än hur du själv ser ut när du går på stan.
För de som spelar spel och lägger pengar på så kallade skins är det här något som varit naturligt i många år.
I samma andetag som ”metaversum” nämns ofta också andra modeord som ”web3”, ”NFT” och ”krypto”.
”Mycket av det som händer i metaversum gynnas av krypto”, säger William Jilltoft men menar att metaversumtjänster inte per automatik behöver bygger på blockkedjor, vilket däremot är kärnan inom krypto.
”Men att bevisa ägarskap över digitala tillgångar kommer att bli viktigt i metaversum. Det gör man bäst genom NFT:er”, menar han.
NFT är den klart största trenden inom just digitalt ägande, inte minst när det kommer till konst. De flesta verkar dock ense om att NFT som teknik har en betydligt bredare potential. Alla former av certifikat och bevis, även i den fysiska världen, skulle kunna bygga på NFT:er, vilket förespråkare av web3 gärna poängterar.
Web3 är benämningen på nästa generation av internet, där målet är att flytta dagens tjänster från platser kontrollerade av myndigheter, stora institutioner eller techjättar, ut på ett decentraliserat nätverk där ingen enskild person eller ämbete har ensam makt.
”I dag är det ganska svårt. Användarupplevelsen kring att köpa kryptovalutor eller NFT:er är komplicerad. Det är när du verkligen hittar riktigt enkla lösningar – när vi tar krypto ut ur kryptovärlden – som det kommer bli stort på riktigt”, säger William Jilltoft.
Sådana exempel börjar växa fram. Ett metaversum och tidigt exempel är återigen inom spelvärlden: Axie Infinity.
Spelets egen ekonomi gör att användare som spelar, eller jobbar med att utveckla spelkaraktärer eller varor, kan sälja sina skapelser och få betalt i kryptotillgångar. Dessa kan sedan växlas till så kallade fiatvalutor, som kronor eller dollar. Fenomenet kallas ”play to earn” – spela för en ersättning – och visar att en digital värld kan fungera precis som den fysiska världen vi känner till i dag; arbete genererar en intäkt som du sedan kan leva på.
Men även om Axie Inifitniy är blockkedjebaserat och har vunnit internationellt erkännande på senare tid finns liknande exempel närmare oss. Göteborgsbolaget Mindark var bland de första i världen med en fungerande digital ekonomi i en egen värld. Och detta redan på tidigt 00-tal – långt innan bitcoin och blockkedjeteknik existerade.
”När vi sålde den första virtuella ön för 26.500 dollar 2004 skapade det rubriker i hela världen”, säger Henrik Nel, vd på Mindark som ligger bakom den virtuella spelvärlden Entropia Universe.
Ett år efter den affären, då en 22-årig student från Australien köpte spelön ”Treasure Island”, köpte en brittisk regissör ”The Space Resort” för 100.000 dollar.
”Vi var och är fortfarande pionjärer”, säger Henrik Nel, som konstaterar att spelet fortfarande är högst levande och faktiskt har fått ett uppsving i takt med tiden hunnit ikapp deras banbrytande idé.
”Definitionen av metaversum skiljer sig beroende på vem du frågar – det finns ingen konsensus. Däremot finns det ganska många delar som återkommer när olika personer försöker definiera det”, säger han.
Att det är en digital miljö där du kan jobba och tjäna pengar och sedan antingen använda pengarna eller ta ut dem i den fysiska världen, är något Henrik Nel understryker.
”Vi har personer som jobbar i Entropia Universe. De utför tjänster och uppdrag åt andra användare som inte har tid att göra det själva, men är villiga att betala för bekvämlighet. Precis som i verkliga världen i dag”, säger han.
Istället för en egen kryptovaluta kallas deras spelvaluta PED (Project Entropia Dollar) och är direkt knuten till amerikanska dollar. Du sätter in pengarna till Mindark som sedan också står för utbetalningarna när du vill gå och handla mat.
”Det är klart vi följer blockkedjetekniken och var den är på väg. Det går tveklöst åt det hållet”, säger Henrik Nel, som dock inte kan bekräfta när, eller om, Entropia kommer flytta till en blockkedja.
Hur central tycker du att just den virtuella världen är för definitionen av metaversum?
”Jag tror att utvecklingen går åt det hållet. Virtual reality och augmented reality kommer. När du har ar-glasögon på dig och ser en skjorta i en butik kommer du kunna köpa den till din avatar, till exempel. Det blir mycket mer integrerat i det vardagliga livet.”
Men, tillägger han, vad man än säger i dag kommer det framstå som plattityder.
”Om du frågade någon 1995 hur världen skulle se ut 2021 hade du också fått plattityder som svar. Vissa saker hade stämt, men ingen hade kunnat säga att Tiktok skulle vara stort. På samma sätt går det inte att säga vad metaversum kommer att innebära.”
”Människor kommer inte göra ett aktivt val, ’nu vill jag leva i metaversum’. Det är något som bara kommer att ske gradvis. Många kommer inte ens tänka på att det har hänt”, säger William Jilltoft.
Lika lite som vi i dag tänker på att den här artikeln är publicerad i cyberspace.
