Annons

Experten: ”Den skeva fördelningen av riskkapital är tecken på systemfel”

För sjätte året i rad har Di Digital kartlagt hur investeringarna i svenska teknikbolag fördelas mellan könen. Läs om vad folk i branschen har att säga om läget.

Carl Fritjofsson, partner på riskkapitalbolaget Creandum, Emma Heikensten, forskarchef på Ownershift och strategisk analytiker på SEB, och Julia Delin, vd för Handelshögskolan i Stockholms inkubator SSE Business Lab tycker till om investeringslandskapet.
Carl Fritjofsson, partner på riskkapitalbolaget Creandum, Emma Heikensten, forskarchef på Ownershift och strategisk analytiker på SEB, och Julia Delin, vd för Handelshögskolan i Stockholms inkubator SSE Business Lab tycker till om investeringslandskapet.

Di Digitals kartläggning av hur kapitalet fördelas till privatägda teknikbolag i Sverige visar återigen att 1 procent av investeringarna under 2020 gick till bolag grundade av kvinnor. Andelen av investeringsvärdet som gick till mixade grundarteam ökade till 11 procent. Och 88 procent av pengarna investerades i bolag grundade av män.

Läs granskningen här: Miljarderna fortsätter rulla in till män – dödläge för kvinnors bolag

Vi har ställt tre frågor om kartläggningen till folk i branschen:
* Varför ser det ut så här, tror du – de underliggande orsakerna?
* Vad tänker du om läget?
* Behöver det förändras?

Emma Heikensten, forskarchef på Ownershift och strategisk analytiker på SEB
Emma Heikensten, forskarchef på Ownershift och strategisk analytiker på SEB

Emma Heikensten, doktor i nationalekonomi, forskarchef på tankesmedjan Ownershift och till vardags strategisk analytiker på SEB

Varför ser det ut så här, tror du – de underliggande orsakerna?
”I Ownershifts rapport 'Varför äger kvinnor och män inte lika mycket än?' samlade vi den internationella forskningen och sammanfattade den i åtta hinder, de som troligtvis bäst förklarar den skeva fördelningen av riskkapital för det första är normer, stereotyper som uppstår genom uppfostran och socialisering, kvinnor förväntas inte och belönas ännu inte i lika hög utsträckning som män avseende intresse av makt, pengar, teknik, sociala uppoffringar och 'legacy'. För det andra gäller det fortfarande förebilder och sociala nätverk, det går snabbt framåt på denna punkt men det finns fortfarande en stor backlog att ta igen för att jobba upp en massa av kvinnor som startar den typ av bolag som fortfarande är de som får kapital. För det tredje handlar det såklart om diskriminering, helt enkelt att kvinnor och män blir olika bemötta, olika värderade, får olika sorters frågor, även när de presenterar exakt samma case.”

Vad tänker du om läget? Behöver det förändras?
”Vi inom Ownershift anser att vi alla, guidade av forskningen, bör se på den skeva fördelningen av riskkapital som ett tecken på ett större systemfel. Det räcker inte med att vända sig till kvinnor och säga åt dem att starta fler skalbara techbolag och söka mer kapital på mäns vis, inte heller räcker det att vända sig till riskkapitalister med sura miner kring de katastrofala siffrorna eller gliringar kring grabbar backar grabbar, även om forskningen visar just detta. Vi anser att detta är ett symptom på en djupt gående problematik som behöver lyftas till en politisk fråga, en fråga för utbildnings- och innovationssystemen i Sverige, till nivån av svenskt näringslivs framtid. Det handlar om vilkas innovationer som förverkligas, vilka som får forma vårt samhälle och får sina behov tillgodosedda genom vilka ideer och entreprenörer som kapitaliseras. Vi anser att statliga innovationsstöd, statligt riskkapital, statligt finansierade forsknings- och innovationsekosystem bör ta ansvar för att driva utvecklingen framåt. Gärna tillsammans med privata aktörer såklart.”

Julia Delin, vd för SSE Business Lab
Julia Delin, vd för SSE Business Lab

Julia Delin, vd för Handelshögskolan i Stockholms inkubator SSE Business Lab

Varför ser det ut så här, tror du – de underliggande orsakerna?
”Den stora anledningen tror jag är att det finns en ‘bias’ hos investerare som gör att de tackar nej till kvinnliga team. Deras bias påverkas av många faktorer. Bristen på kvinnliga framgångssagor påverkar säkerligen antalet startups som startas och ägs av kvinnor, men det ger framför allt en skev bild av vem som lyckas som grundare i investerarnas ögon. Där tror jag inte det skiljer sig mellan manliga och kvinnliga investerare. Jag har däremot suttit i otaliga juryer där manliga jurykollegor snabbt skjuter ned idéer grundade av kvinnor i kvinnodominerade fält för att ‘marknaden inte finns’, samtidigt som de skryter om det fantastiska arbete de gör för kvinnliga grundare. Jag önskar att investerarna vågade syna sina egna processer för att skapa förändring.”

Vad tänker du om läget?
”Jag står bakom alla de kvinnor jag träffat med briljanta idéer som inte reser lika mycket kapital trots fantastiska siffror, bara för att männens överdrifter tros skapa bättre framgångsbolag. Sedan 2019 ställer vi på SSE Business Lab krav på att Venture Capital-fonder måste ha en kvinna i investeringskommittén eller på partner-nivå för att få tillgång till vårt 'deal-flow'. Trots diverse mothugg angående detta från manliga investeringsteam ser jag det som vårt ansvar att ge våra case den bästa chansen att lyckas och det innebär att investeringsteamet ska ha tagit steg för att stärka sin egen mångfald till att börja med.”

Behöver det förändras?
”Investerare behöver ta ansvar för att förändra den skeva fördelningen av kapital. Under 2020 hade 58 procent av teamen vi tog in mixade team och ytterligare 19 procent var team av bara kvinnor. Bara 2018 var siffrorna 20 procent och 10 procent, så mycket kan hända på kort tid om man har möjlighet att förstå de otroliga fördelarna kvinnor har när de bygger bolag; de verkar vara mer realistiska i estimat men inte mindre resultatorienterade eller visionära för det och de är i större utsträckning relationsorienterade vilket gynnar teamet de bygger, kunderna de får och investerarna de attraherar. Jag är själv ängelinvesterare och har endast investerat i bolag som har minst en kvinnlig medgrundare. Jag tror mixade team kommer prestera bättre finansiellt framöver, och de som satsar sina pengar på endast manliga team kommer tyvärr göra sina LP:s (limited partners reds.anm.) besvikna eller se sin egen förmögenhet sjunka.”

Carl Fritjofsson, partner på Creandum
Carl Fritjofsson, partner på CreandumFoto:Joey Abrait

Carl Fritjofsson, partner på riskkapitalbolaget Creandum, som bland annat har investerat i Voi, Bokio och Kry

Varför ser det ut som det gör?
”Vårt perspektiv är att det handlar om förebilder. Det finns för få förebilder för att de här grupperna ska förstå vad som är möjligt. Och det gör att det är få personer som inser att det här är en väg de skulle kunna gå. Det tror jag är den största anledningen. Vi behöver se fler förebilder som syns och bygga storyn kring entreprenörskap publikt. Till exempel har vi ett portföljbolag som heter Depop i England, ett bolag som nyligen köptes upp för 1,6 miljarder dollar av Etsy. Det är medgrundaren Maria Ragas förtjänst. Det är hon som står högst upp på podiet och firar framgången. Vi förstår att det inte finns så många exempel som henne, men det är en tidsfråga och vi måste se till att personer som henne lyfts fram. Vi försöker göra det på de sätten som vi kan, på vår hemsida och på kontoret. Vi försöker förändra förväntningarna kring hur en techentreprenör ser ut med människor som representerar de grupperna vi inte ser så mycket av.”

”Vi mäter kön i hela vårt ’deal flow’ och det är förvånansvärt få mixade team som får finansiering. Det ser ut ungefär så som siffrorna i granskningen på alla de bolag som vi träffar. Vi mäter det på regelbunden basis.”

”Det finns inte tillräckligt många från de underrepresenterade grupperna som grundar bolag. Vi gör mycket för att hitta fler av dem. Letar i kanaler och nätverk som vi annars inte tittar i, till exempel har vi gjort en lista internt med kvinnliga entreprenörer, för att vi förstår att sannolikheten att kvinnor som är duktiga i industrin har access till andra kvinnor och då försöker vi bygga verktyg att komma åt dem. Sanningen är att det inte är tillräckligt många företag som startas. I grunden har det att göra med förebilder.”

Vad tänker du om läget?
”Jag tycker att det är bekymmersamt och vi behöver fixa det här. Alla behöver ta sitt ansvar – riskkapitalbolag, skolor, media och storbolag. Alla behöver ta sitt ansvar och göra mer genom att lyfta fram exempel, vilket jag tror är det första, viktigaste och enklaste sättet. Och dessutom att jobba hårdare för att hitta och identifiera talang som inte representeras av den stora massan.”

Behöver det förändras?
”Självklart behöver det förändras. Inte på grund av något filosofiskt perspektiv, utan vi vet att team med mer mångfald är mer effektiva och är bättre bolag. Därför behöver det förändras. Vi jobbar med mångfald i alla våra bolag, inte bara de som har kvinnliga entreprenörer i grundarteamen. När vi utvärderar bolag har vi en dedikerad sektion kring mångfald och inkludering. Vi tror att bolagen kommer att bli mer framgångsrika på sikt om man jobbar med det i tidig fas. Det här är lyckligtvis något som i stort sett alla bolag tänker jag. De som orkar gå ’the extra mile’, det varierar, men det är ett ämne som genomgående finns i fokus, vilket är positivt.”

”När det kommer in bolag i dag som ska pitcha inför en investerare som ser annorlunda ut, som inte är tre vita män utan har med minoriteter och underrepresenterade grupper – om man har det i sitt grundarteam i dag så är det en styrka. Det är det för att investerare tror och är övertygade om att team med mångfald gör bättre resultat.”

”De flesta investerare i dag tänker att vi behöver fördela om kapitalet. När vi väl ser team som är av kvalité och är annorlunda så blir vi upprymda. Är man en startup i dag så skulle jag rekommendera starkt att försök skapa ett team med mångfald från början. Det är en riktigt stor fördel när man sen ska gå ut och ta in pengar. Det kommer att öka sannolikheten att man får in kapital. Det finns en stark kraft i förändringen men det tar många år. Det tar tio år att bygga ett bolag och kanske sälja det, och att få fram förebilder. Förändringen sker långsamt, men jag vill ändå vara optimistisk och säga att den har påbörjats och det finns ganska starka krafter från olika delar av ekosystemet nu som driver det här framåt. Men vi kan inte förvänta oss att siffrorna kommer att förändras nästa år. Det händer inte på kort sikt, men på lång sikt låt oss hoppas. Momentumet har börjat. Jag är bekymrad över att se siffrorna, samtidigt vill jag vara optimist och se glaset halvfullt. Och investerare söker efter team som mer speglar hur samhället ser ut.”

Prenumerera på nyhetsbrevet Female Founders här

Läs också: Stor granskning – så närmar sig kvinnorna makten inom riskkapitalet

Innehåll från SavelendAnnons

SaveLend växer så det knakar trots orolig marknad

Den 16 november släppte fintechbolaget SaveLend Group sin delårsrapport för årets tredje kvartal. Trots det osäkra världsläget, elkris och kraftig inflation visar rapporten att bolaget på en närapå fördubblad nettoomsättning jämfört med samma period förra året – från 23,6 miljoner till 40,7 miljoner.

Trots en orolig och rörlig marknad pekar bolagets siffror uppåt. Frågar man Ludwig Pettersson, vd på SaveLend, beror detta till stor del på att krediter som tillgångsslag ofta klarar sig bra även under stormiga tider. 

– För bara ett par månader sedan tog vi en fantastisk milstolpe, då vi nådde en miljard kronor på vår sparplattform – en ökning på 142 procent sen året innan! Sedan dess har tillväxten fortsatt; många har fått upp ögonen för vårt sparerbjudande och att vi levererar en stabil avkastning även under rådande omständigheter. Avkastningen låg också till grund för att vi utsågs till bästa P2P-plattform av Privata Affärer tidigare i år. 

Fördubblat antalet aktiva månadsspar

SaveLend har inte haft en negativ avkastningsmånad sedan 2016, men detta till trots är bolaget något av en doldis på finansmarknaden. Ludwig konstaterar att det finns en hel del att göra vad gäller varumärkeskännedom, men hos de sparare som känner till bolaget finns det inga tveksamheter. Ett bevis på detta är att SaveLend sett en fördubbling i antal aktiva månadsspar jämfört med föregående år, vilket är en snabbare ökning än antalet nya sparare. 

– Det är ett tydligt kvitto på att vi är på rätt väg. Vi letar alltid efter tillfällen att accelerera tillväxten och tar chansen när den dyker upp. Detta är en approach som jag bedömer är en stor framgångsfaktor och det är något vi kommer att fortsätta med. Nu, exempelvis, när vi kan konstatera att vår faktureringsplattform Billectahar växt med 48,9 procent med en lönsamhet på 28,6 procent sedan förra året blir det oerhört tydligt att vi bör investera mer i Billecta för att accelerera tillväxten än mer. Där avser vi att trycka på gaspedalen ordentligt – utan att tumma på resultatet i den delen av vår affär. 

Har attraherat nya ägare

Skalbarheten i plattformarna blir allt tydligare när det kan konstateras att kostnadsbasen inte växer i samma takt som intäkterna. Ytterligare ett viktigt framsteg under kvartalet är att SaveLend har kunnat säkra 10 miljoner kronor i utestående optionsprogram. Det sammantaget gör att bolaget fortsatt bedömer sig ha tillräckliga resurser för att bli kassaflödespositiva.

– Ett annat resultat av denna transaktion är att vi i samband med detta har attraherat nya långsiktiga ägare till bolaget som sedan tidigare var investerare på sparplattformen, säger Ludwig.

”Visade sin kollektiva styrka”

Med tanke på omvärldsläget betonar Ludwig att det är svårare att sia om framtiden än i normala fall, men han känner ändå trygghet såväl i bolagets plattformar och leveranssäkerhet som deras förmåga att anpassa sina investeringar efter behov. Hans attityd grundas bland annat i att bolaget under det senaste kvartalet kunde godkänna det hittills största lånet någonsin till en av sina låntagare. 

– Våra sparare visade sin kollektiva styrka genom att möjliggöra ett lån på 60 miljoner till en av våra återkommande låntagare. Det visar på styrkan i vår modell och att våra sparare har förtroende för vår leverans inför framtiden, avslutar Ludwig.

Läs mer och investera i SaveLends sparplattform här 

 

Mer från Savelend

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Savelend och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera