1515

Experten: ”Den skeva fördelningen av riskkapital är tecken på systemfel”

För sjätte året i rad har Di Digital kartlagt hur investeringarna i svenska teknikbolag fördelas mellan könen. Läs om vad folk i branschen har att säga om läget.

Carl Fritjofsson, partner på riskkapitalbolaget Creandum, Emma Heikensten, forskarchef på Ownershift och strategisk analytiker på SEB, och Julia Delin, vd för Handelshögskolan i Stockholms inkubator SSE Business Lab tycker till om investeringslandskapet.
Carl Fritjofsson, partner på riskkapitalbolaget Creandum, Emma Heikensten, forskarchef på Ownershift och strategisk analytiker på SEB, och Julia Delin, vd för Handelshögskolan i Stockholms inkubator SSE Business Lab tycker till om investeringslandskapet.

Di Digitals kartläggning av hur kapitalet fördelas till privatägda teknikbolag i Sverige visar återigen att 1 procent av investeringarna under 2020 gick till bolag grundade av kvinnor. Andelen av investeringsvärdet som gick till mixade grundarteam ökade till 11 procent. Och 88 procent av pengarna investerades i bolag grundade av män.

Läs granskningen här: Miljarderna fortsätter rulla in till män – dödläge för kvinnors bolag

Vi har ställt tre frågor om kartläggningen till folk i branschen:
* Varför ser det ut så här, tror du – de underliggande orsakerna?
* Vad tänker du om läget?
* Behöver det förändras?

Emma Heikensten, forskarchef på Ownershift och strategisk analytiker på SEB
Emma Heikensten, forskarchef på Ownershift och strategisk analytiker på SEB

Emma Heikensten, doktor i nationalekonomi, forskarchef på tankesmedjan Ownershift och till vardags strategisk analytiker på SEB

Varför ser det ut så här, tror du – de underliggande orsakerna?
”I Ownershifts rapport 'Varför äger kvinnor och män inte lika mycket än?' samlade vi den internationella forskningen och sammanfattade den i åtta hinder, de som troligtvis bäst förklarar den skeva fördelningen av riskkapital för det första är normer, stereotyper som uppstår genom uppfostran och socialisering, kvinnor förväntas inte och belönas ännu inte i lika hög utsträckning som män avseende intresse av makt, pengar, teknik, sociala uppoffringar och 'legacy'. För det andra gäller det fortfarande förebilder och sociala nätverk, det går snabbt framåt på denna punkt men det finns fortfarande en stor backlog att ta igen för att jobba upp en massa av kvinnor som startar den typ av bolag som fortfarande är de som får kapital. För det tredje handlar det såklart om diskriminering, helt enkelt att kvinnor och män blir olika bemötta, olika värderade, får olika sorters frågor, även när de presenterar exakt samma case.”

Vad tänker du om läget? Behöver det förändras?
”Vi inom Ownershift anser att vi alla, guidade av forskningen, bör se på den skeva fördelningen av riskkapital som ett tecken på ett större systemfel. Det räcker inte med att vända sig till kvinnor och säga åt dem att starta fler skalbara techbolag och söka mer kapital på mäns vis, inte heller räcker det att vända sig till riskkapitalister med sura miner kring de katastrofala siffrorna eller gliringar kring grabbar backar grabbar, även om forskningen visar just detta. Vi anser att detta är ett symptom på en djupt gående problematik som behöver lyftas till en politisk fråga, en fråga för utbildnings- och innovationssystemen i Sverige, till nivån av svenskt näringslivs framtid. Det handlar om vilkas innovationer som förverkligas, vilka som får forma vårt samhälle och får sina behov tillgodosedda genom vilka ideer och entreprenörer som kapitaliseras. Vi anser att statliga innovationsstöd, statligt riskkapital, statligt finansierade forsknings- och innovationsekosystem bör ta ansvar för att driva utvecklingen framåt. Gärna tillsammans med privata aktörer såklart.”

Julia Delin, vd för SSE Business Lab
Julia Delin, vd för SSE Business Lab

Julia Delin, vd för Handelshögskolan i Stockholms inkubator SSE Business Lab

Varför ser det ut så här, tror du – de underliggande orsakerna?
”Den stora anledningen tror jag är att det finns en ‘bias’ hos investerare som gör att de tackar nej till kvinnliga team. Deras bias påverkas av många faktorer. Bristen på kvinnliga framgångssagor påverkar säkerligen antalet startups som startas och ägs av kvinnor, men det ger framför allt en skev bild av vem som lyckas som grundare i investerarnas ögon. Där tror jag inte det skiljer sig mellan manliga och kvinnliga investerare. Jag har däremot suttit i otaliga juryer där manliga jurykollegor snabbt skjuter ned idéer grundade av kvinnor i kvinnodominerade fält för att ‘marknaden inte finns’, samtidigt som de skryter om det fantastiska arbete de gör för kvinnliga grundare. Jag önskar att investerarna vågade syna sina egna processer för att skapa förändring.”

Vad tänker du om läget?
”Jag står bakom alla de kvinnor jag träffat med briljanta idéer som inte reser lika mycket kapital trots fantastiska siffror, bara för att männens överdrifter tros skapa bättre framgångsbolag. Sedan 2019 ställer vi på SSE Business Lab krav på att Venture Capital-fonder måste ha en kvinna i investeringskommittén eller på partner-nivå för att få tillgång till vårt 'deal-flow'. Trots diverse mothugg angående detta från manliga investeringsteam ser jag det som vårt ansvar att ge våra case den bästa chansen att lyckas och det innebär att investeringsteamet ska ha tagit steg för att stärka sin egen mångfald till att börja med.”

Behöver det förändras?
”Investerare behöver ta ansvar för att förändra den skeva fördelningen av kapital. Under 2020 hade 58 procent av teamen vi tog in mixade team och ytterligare 19 procent var team av bara kvinnor. Bara 2018 var siffrorna 20 procent och 10 procent, så mycket kan hända på kort tid om man har möjlighet att förstå de otroliga fördelarna kvinnor har när de bygger bolag; de verkar vara mer realistiska i estimat men inte mindre resultatorienterade eller visionära för det och de är i större utsträckning relationsorienterade vilket gynnar teamet de bygger, kunderna de får och investerarna de attraherar. Jag är själv ängelinvesterare och har endast investerat i bolag som har minst en kvinnlig medgrundare. Jag tror mixade team kommer prestera bättre finansiellt framöver, och de som satsar sina pengar på endast manliga team kommer tyvärr göra sina LP:s (limited partners reds.anm.) besvikna eller se sin egen förmögenhet sjunka.”

Carl Fritjofsson, partner på Creandum
Carl Fritjofsson, partner på CreandumFoto:Joey Abrait

Carl Fritjofsson, partner på riskkapitalbolaget Creandum, som bland annat har investerat i Voi, Bokio och Kry

Varför ser det ut som det gör?
”Vårt perspektiv är att det handlar om förebilder. Det finns för få förebilder för att de här grupperna ska förstå vad som är möjligt. Och det gör att det är få personer som inser att det här är en väg de skulle kunna gå. Det tror jag är den största anledningen. Vi behöver se fler förebilder som syns och bygga storyn kring entreprenörskap publikt. Till exempel har vi ett portföljbolag som heter Depop i England, ett bolag som nyligen köptes upp för 1,6 miljarder dollar av Etsy. Det är medgrundaren Maria Ragas förtjänst. Det är hon som står högst upp på podiet och firar framgången. Vi förstår att det inte finns så många exempel som henne, men det är en tidsfråga och vi måste se till att personer som henne lyfts fram. Vi försöker göra det på de sätten som vi kan, på vår hemsida och på kontoret. Vi försöker förändra förväntningarna kring hur en techentreprenör ser ut med människor som representerar de grupperna vi inte ser så mycket av.”

”Vi mäter kön i hela vårt ’deal flow’ och det är förvånansvärt få mixade team som får finansiering. Det ser ut ungefär så som siffrorna i granskningen på alla de bolag som vi träffar. Vi mäter det på regelbunden basis.”

”Det finns inte tillräckligt många från de underrepresenterade grupperna som grundar bolag. Vi gör mycket för att hitta fler av dem. Letar i kanaler och nätverk som vi annars inte tittar i, till exempel har vi gjort en lista internt med kvinnliga entreprenörer, för att vi förstår att sannolikheten att kvinnor som är duktiga i industrin har access till andra kvinnor och då försöker vi bygga verktyg att komma åt dem. Sanningen är att det inte är tillräckligt många företag som startas. I grunden har det att göra med förebilder.”

Vad tänker du om läget?
”Jag tycker att det är bekymmersamt och vi behöver fixa det här. Alla behöver ta sitt ansvar – riskkapitalbolag, skolor, media och storbolag. Alla behöver ta sitt ansvar och göra mer genom att lyfta fram exempel, vilket jag tror är det första, viktigaste och enklaste sättet. Och dessutom att jobba hårdare för att hitta och identifiera talang som inte representeras av den stora massan.”

Behöver det förändras?
”Självklart behöver det förändras. Inte på grund av något filosofiskt perspektiv, utan vi vet att team med mer mångfald är mer effektiva och är bättre bolag. Därför behöver det förändras. Vi jobbar med mångfald i alla våra bolag, inte bara de som har kvinnliga entreprenörer i grundarteamen. När vi utvärderar bolag har vi en dedikerad sektion kring mångfald och inkludering. Vi tror att bolagen kommer att bli mer framgångsrika på sikt om man jobbar med det i tidig fas. Det här är lyckligtvis något som i stort sett alla bolag tänker jag. De som orkar gå ’the extra mile’, det varierar, men det är ett ämne som genomgående finns i fokus, vilket är positivt.”

”När det kommer in bolag i dag som ska pitcha inför en investerare som ser annorlunda ut, som inte är tre vita män utan har med minoriteter och underrepresenterade grupper – om man har det i sitt grundarteam i dag så är det en styrka. Det är det för att investerare tror och är övertygade om att team med mångfald gör bättre resultat.”

”De flesta investerare i dag tänker att vi behöver fördela om kapitalet. När vi väl ser team som är av kvalité och är annorlunda så blir vi upprymda. Är man en startup i dag så skulle jag rekommendera starkt att försök skapa ett team med mångfald från början. Det är en riktigt stor fördel när man sen ska gå ut och ta in pengar. Det kommer att öka sannolikheten att man får in kapital. Det finns en stark kraft i förändringen men det tar många år. Det tar tio år att bygga ett bolag och kanske sälja det, och att få fram förebilder. Förändringen sker långsamt, men jag vill ändå vara optimistisk och säga att den har påbörjats och det finns ganska starka krafter från olika delar av ekosystemet nu som driver det här framåt. Men vi kan inte förvänta oss att siffrorna kommer att förändras nästa år. Det händer inte på kort sikt, men på lång sikt låt oss hoppas. Momentumet har börjat. Jag är bekymrad över att se siffrorna, samtidigt vill jag vara optimist och se glaset halvfullt. Och investerare söker efter team som mer speglar hur samhället ser ut.”

Prenumerera på nyhetsbrevet Female Founders här

Läs också: Stor granskning – så närmar sig kvinnorna makten inom riskkapitalet

 


Innehåll från F-secureAnnons

Så enkelt får du ett bra skydd mot cyberbrott – utan att det påverkar din dators prestanda

Mikael Herrala, på IT-säkerhetsföretaget F-Secure
Mikael Herrala, på IT-säkerhetsföretaget F-Secure

Genom att automatisera sina attacker kan cyberkriminella i dag slå till mot många och enkelt hitta offer som inte skyddat sina enheter tillräckligt väl. 

– Det är viktigt att hålla sina enheter uppdaterade och använda säkerhetsprogram på dem. På så vis undviker man kostsamma och integritetskränkande cyberbrott, säger Mikael Herrala på IT-säkerhetsföretaget F-Secure

Phishing, eller nätfiske, är en typ av cyberbrott som ökar kraftigt. Under 2020 inträffade 34% fler phishingattacker än året innan. Här manipulerar förövarna användare att självmant ge ifrån sig känslig information, som person- eller betaluppgifter, genom att exempelvis få dem att klicka på länkar i brådskande mejl, sms och i chattkonversationer. Informationen kan sedan utnyttjas vid brott eller säljas vidare i kriminella miljöer. 

– Nätfiske ökar kraftigt eftersom det fungerar och det kan automatiseras. Om man får ett oväntat meddelande eller erbjudande som är för bra för att vara sant, blockera avsändaren och radera därefter meddelandet, säger Mikael Herrala.

Ransomware är en annan typ av cyberbrott som ställer till allt mer skada. Genom att på olika sätt få in skadlig kod i offrets dator eller mobila enheter, kan hårddiskar och servrar kapas och krypteras. Offret uppmanas därefter av förövaren att betala en större lösen, till exempel med ospårbar kryptovaluta som Bitcoin, för att få tillbaka tillgången till sin data. 

En ny och ökande typ av cyberbrott är Trickbot, en dold programvara som bland annat tar sig in i offrets dator, öppnar en bakdörr och låter kriminella fjärrstyra datorn för att begå nya brott.

F-Secure TOTAL erbjuder ett brett skydd

Det finns bra och effektiva sätt att skydda sig mot den här typen av cyberbrott. F-Secure har utvecklat säkerhetsprogrammet F-Secure TOTAL för privatpersoner och småföretag. Det innehåller flera funktioner och ger ett heltäckande onlineskydd.

– Det skyddar mot mer än bara virus och skadliga program. Det kan blockera webbplatser som försöker lura dig på pengar eller komma åt personuppgifter. Dessutom skyddar det dina pengar när du gör bankärenden och handlar online, förklarar Mikael Herrala.

I skyddet ingår också en VPN-funktion som krypterar användarens internetanslutning för att förhindra att kriminella spionerar eller spårar användarens aktiviteter på nätet.

En annan bra funktion är lösenordshanteraren.

– Det är oerhört viktigt att ha långa lösenord och ha olika lösenord för alla sina olika tjänster. Men att komma ihåg dem är för svårt. Med en lösenordshanterare sker det sömlöst över alla dina olika enheter, säger Mikael Herrala.

I F-Secure TOTAL ingår också en avancerad föräldrakontroll som skyddar barn mot olämpligt innehåll på Internet.

F-Secure TOTAL fick prestigepris

I en oberoende jämförelse av AV-TEST, fick F‑Secure SAFE, som är en del av F-Secure TOTAL, de prestigefyllda utmärkelserna Best Protection och Best Performance för år 2020.

– Med F-Secure TOTAL får man ett bra skydd utan att det skapar prestandaförluster. Man kan streama filmer eller spela onlinespel och ändå ha ett fullgott skydd utan att det märks. Det passar hela familjen, avslutar Mikael Herrala.

Klicka här för att prova F-Secure TOTAL utan kostnad. 

 

Mer från F-secure

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med F-secure och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?