Annons

EU i ny stämning: Apple stänger ute konkurrenter från Iphone-funktioner

EU-kommissionens chef för konkurrensfrågor, Margrethe Vestager, är på väg att skicka in en stämning mot Apple.

Anledningen: Techjätten låter inte andra utvecklare använda NFC-chipteknik i Iphone och Apple watch som möjliggör mobilbetaltjänsten Apple Pay.

Det rapporterar Reuters med hänvisning till källor.

Margrethe Vestager driver flera frågor som rör Apples påstådda konkurrenshämmande aktiviteter. Tim Cook är vd på Apple.
Margrethe Vestager driver flera frågor som rör Apples påstådda konkurrenshämmande aktiviteter. Tim Cook är vd på Apple.

Om EU lyckas få igenom stämningen så kan det innebära dryga böter och leda till att Apple tvingas öppna systemet för mobila betalningar för konkurrenter, skriver nyhetsbyrån.

Apple Pay har varit i Margrethe Vestagers skottglugg sedan i juni i fjol, när en utredning lanserades. Preliminärt var de problem som skulle granskas NFC-chipens möjliggörande av betalning i butik med Iphone och de användaravtal som gäller samt Apples ovilja att låta konkurrenter nyttja tekniken.

NFC, en förkortning av ”Near Field Communication”, har växt i popularitet under pandemin. En problemställning hos EU är att Apple Pays räckvidd och användbarhet inom så väl fysisk handel som i nätbutiker gör att tjänsten kan hota den sunda konkurrensen sett till den användardata Apple redan har om sina telefonanvändare.

EU-kommissionen har därefter snävat in utredningen mot NFC-chipen, som endast går att komma åt via Apple Pay, skriver Reuters källor.

Utredningen är en av fyra som pågår mot Apple i fråga om verksamheter är att betrakta som konkurrenshämmande. Den högsta möjliga bot som kan delas ut är 10 procent av den globala omsättningen, vilket baserat på 2020 skulle landa på 27,4 miljarder dollar.

Dylika utredningar mot Apple pågår också på andra platser i världen och 2019 tvingade Tyskland Apple att öppna mobilbetalningssystemet för konkurrenter mot en rimlig kostnad.

Innehåll från WintAnnons

Egen konsultfirma – hur mycket måste du ta betalt?

Många som driver tjänste- och konsultbolag vet inte ifall deras timpriser kan täcka bolagets löpande utgifter, vilket kan få förödande konsekvenser för deras ekonomi. Anders Nilsson från den automatiserade bokföringstjänsten Wint berättar hur du kan försäkra dig om att du tar rätt timpris för dina tjänster.

Det är vanligare än man kan tro att den som startar upp ett tjänsteföretag väljer att erbjuda ett timpris helt baserat på magkänsla – eller genom att lägga sig på samma nivå som sina konkurrenter. 

– Det man då glömmer bort är att timpriset inte bara är en siffra i en offert, utan någonting som ska se till att du har råd att betala ut din lön och täcka bolagets kostnader varje månad, säger Anders Nilsson, skatte- och redovisningsexpert på den automatiserade bokföringstjänsten Wint. 

Hur mycket behöver du fakturera varje månad?

Det bästa sättet för att bestämma ditt timpris är enligt Anders att börja bakifrån och ställa dig följande frågor:

1. Hur hög lön vill jag och mina eventuella kollegor kunna ta ut varje månad, före skatt?

2. Vilka fasta kostnader, utöver lönekostnader och arbetsgivaravgifter, har jag i firman? (hyra av kontor, telefonräkning, bokföringskostnader, programvaror, etc.)

– När du har dessa summor klara för dig finns flera kalkylverktyg på nätet som du kan använda för att räkna ut hur mycket du behöver fakturera varje månad för att täcka såväl de fasta kostnaderna som din lön och arbetsgivaravgifterna, säger han.

– Ponera att du är ensam i bolaget och vill plocka ut en lön på 40 000 kr före skatt. Dessutom har du fasta kostnader på 15 000 kr i månaden. Då skulle du behöva fakturera för ungefär 76 100 kr/månad för att gå plus minus noll. Men helst vill du såklart gå ytterligare lite plus varje månad för att få ett bra resultat och möjlighet till en utdelning i slutet av året, så vi höjer den siffran till minst 80 000 kr.

Läs också: Företagare – så bör du tänka kring din lön 2023 

Vad blir ditt timpris?

Nu när du vet detta blir nästa steg att avgöra hur många timmar i månaden du kommer kunna ta betalt för. En genomsnittlig arbetsmånad består av 167 timmar, varav ganska många kommer behöva vara odebiterade, då du arbetar med administration, försäljning, reser, går på kundmöten eller på annat sätt lägger ner tid som du inte kan ta betalt för. 

När du räknar ut ditt timpris måste du med andra ord ta höjd för vilken debiteringsgrad du kommer kunna upprätthålla. 

– Man skulle kunna hävda att en sjuttioprocentig debiteringsgrad är ett riktmärke att sträva mot. Det skulle i så fall innebära att du ska försöka ta betalt för ca 117 av dina 167 timmar varje månad, vilket ger dig ett lägsta timpris på ca 685 kr/h (80 000 / 117 ≈ 683,8). För att klara break-even varje månad alltså, påpekar Anders.

Tänk på marginalerna

Nu när du vet allt detta kan du börja kolla vad du har för marginaler att höja ditt timpris ytterligare. 685 kr/h är ditt minimum, men du vill ju kunna gå plus när du har en bra månad så att du har en extra buffert att spela på ifall någon månad skulle gå sämre. Helst vill du alltså höja priset lite till. 

– Det är nu du kan börja snegla på konkurrenterna. Tar de 800, 900 eller till och med 1100 kr/h? Då finns såklart utrymme för dig att höja ditt pris också. Ju högre du har utrymme att gå, desto bättre för dina marginaler, säger Anders. 

Han påpekar också att det finns fler parametrar att ta hänsyn till när det gäller just marginalerna, till exempel att försöka öka debiteringsgraden. Eftersom tid bokstavligt talat är pengar för den som säljer tjänster finns mycket att vinna på att minimera den arbetstid som du inte kan ta betalt för. 

– Ju fler administrationstimmar du kan kapa bort, desto mer tid kan du lägga på att hjälpa dina kunder – vilket innebär extra klirr i kassan för dig. Genom att automatisera din bokföring och ekonomihantering slipper du mycket pappersarbete som du istället kan lägga på det du gör bäst.

Läs mer: så automatiserar Wint din bokföring 

 

Mer från Wint

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wint och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera