1515

Efter sju magra år – nu ska Kivra få betalt av staten

Sedan starten 2014 har Kivra delat ut digital myndighetspost utan att få betalt. Men nu blir det ändring på det, enligt regeringens höstbudget.
Vd Anna Bäck tror beslutet kan ge Kivra intäkter på cirka 45 miljoner kronor per år.

Kivras vd Anna Bäck samt bolagets två storägare Karl-Johan Persson och Stefan Krook.
Kivras vd Anna Bäck samt bolagets två storägare Karl-Johan Persson och Stefan Krook.Foto:Filip Erlind/Press.

”Det här är ett besked som vi har sett fram emot”, säger hon.

Uttalandet kan ses som ett understatement. 

Under de tidiga åren gratisjobbade Kivra visserligen åt staten utan gnäll. Myndigheterna bidrog ju till tjänstens legitimitet och relevans, vilket lockade en strid ström av nya användare. Intäkterna har hela tiden kommit från företag och organisationer som använder Kivra för att skicka räkningar och andra viktiga dokument till sina kunder och medlemmar.

Men de senaste åren har Kivra protesterat allt mer högljutt mot statens ovilja att betala för deras digitala brevlådetjänst. Vd:n Anna Bäck har så sent som i somras beskrivit för Di Digital hur ”staten åker snålskjuts” på Kivra, som idag används av merparten av den vuxna befolkningen – hela 4,7 miljoner svenskar.

Det rör sig inte om några små utskick. Under 2020 levererade Kivra över 42 miljoner myndighetsbrev. I år har man redan skickat 56 miljoner. Distributionen sker via den statliga infrastrukturen ”Mina meddelanden”, som även Kivras konkurrenter använder. 

Men nu blir det alltså ändring på det, enligt regeringens höstbudget. Nästa år ska ett förslag läggas fram i riksdagen om ett auktorisationssystem med tillhörande ersättningsmodell.

”Ersättningsmodellen är en fundamental byggsten för en långsiktigt hållbar marknad, och inte minst för att vi ska kunna planera vår verksamhet. Vi har goda förhoppningar om att allt är på plats till halvårsskiftet 2022”, säger vd Anna Bäck.

Anna Eriksson, generaldirektör för myndigheten för digital förvaltning, DIGG, blir ansvarig för implementeringen av den nya ersättningsmodellen.

”Vi är positiva till förslaget och arbetar redan nu för att skapa förutsättningar för att hantera uppdraget. Det behöver tas fram en avgifts- och ersättningsmodell, tekniska lösningar och en process för att granska och godkänna olika aktörer”, säger hon.

Den exakta ersättningsmodellen är inte klar ännu, men både Anna Eriksson och Kivras vd Anna Bäck beskriver den som volymbaserad, alltså en viss peng per vidimerat e-brev.

Anna Bäck spår att Kivras intäkter kan öka med cirka 45 miljoner kronor per år om man multiplicerar nuvarande volymer med den ersättningsnivå man förhandlar om. 

Pengarna är välbehövliga då Kivra har gått med förlust varje år sedan starten. Under 2020 steg visserligen Kivras omsättning med 40 procent till 140 Mkr. Men även förlusten steg – med 5 Mkr till drygt 39 Mkr. 

Kivra har har klarat sig med hjälp av 230 Mkr i riskkapital från 41:an Invest, som ägs till hälften av Kivras ordförande och grundare Stefan Krook och H&M:s ordförande Karl-Johan Persson, samt Wallenbergs investmentbolag FAM.

Kivras vd Anna Bäck vill dock inte dra en rak linje mellan myndigheternas kommande ersättningsmodell och bolagets möjligheter att vända röda siffror till svarta.   

”Vi har redan idag möjlighet ställa om och gå med vinst, men vi väljer att investera i tjänsteutveckling och tillväxt. Med ökade intäkter ökar vår förmåga att leverera ännu bättre tjänster och på sikt bli ett vinstdrivande företag”, säger hon.

Hon förväntar sig att den statliga ersättningen kommer att ändras över tid, beroende på konkurrensen på marknaden.

”Det viktigaste just nu är att en ersättningsmodell kommer på plats och att den går att förändra över tid, och det är precis vad DIGG har föreslagit. Själva ersättningsnivån tror vi kommer bli självreglerande, framförallt för att den styr graden av konkurrens och innovation på marknaden”, säger hon. 

Enligt Kivra befinner sig marknaden för digital post alltjämt i en stark tillväxtfas. Bolagets kommunikationschef Henrik Höglin framhåller även att infrastrukturen har stor potential att skapa nytta inom det offentliga.

”Covidbevisen är ett exempel som visar på kraften i infrastrukturen. Samarbetet mellan departement och myndigheter har framförallt bidragit till att skapa samhällsnytta här och nu. Men vägvalet att automatiskt skicka covidbeviset till digital brevlåda har dessutom bidragit till en möjlighet att samla fler viktiga dokument på en plats, samt att fler fått upp ögonen för tjänsten, säger han.


Innehåll från TaniumAnnons

Full datavisibilitet kritiskt för god cybersäkerhet

Tim Best, Ernst&Young, Oliver Cronk, Tanium och Abhishek Ramavat, Ernst&Young
Tim Best, Ernst&Young, Oliver Cronk, Tanium och Abhishek Ramavat, Ernst&Young

Kombinationen av företagens snabba digitala transformationstakt och nya arbetsverktyg såsom exempelvis molnlösningar, IoT och IIoT genererar enorma mängder data. Samtidigt ökar förväntningarna på kontinuerlig access till system och information, oavsett enhet och plats. Vikten av att kartlägga hur data genereras, används och analyseras blir således extremt viktigt, inte minst med tanke på att riktlinjer och regelverk skärps allt mer.

Har företag inte full visibilitet av vad de lagrar och bearbetar är risken stor att de inte efterlever rådande lagar. Därför är det kritiskt att ha god översikt av – och insikt i – den data man genererar och delar. 

– I takt med att information dessutom blir allt mer gränslös och vi lever i ett samhälle som präglas av hyper-connectivity, gäller det att vara väldigt noga med varifrån och hur data accessas – risken är annars stor att säkerheten äventyras, konstaterar Abhishek Ramavat, Associate Partner Ernst&Young Norge, Cybersecurity.

Vet vad ni ska skydda

Kollegan Tim Best, Associate Partner Nordic Cybersecurity Leader, Ernst&Young, adderar att en grundläggande komponent i att skydda sina tillgångar är att veta exakt vad det är man vill skydda. 

– Full visibilitet är centralt för att kartlägga vilka delar av sina data man vill säkra. Detta är i förlängningen inget nytt, men ändå ägnar många företag betydande tid och resurser åt att jaga data i sina nätverk för att avgöra vad de ska skydda. Frågor man först bör ställa sig är dock: är detta affärskritiska data? Om vi tappar dem, tappar vi tillgänglighet, funktioner eller servicenivå? När man väl vet vad som ska skyddas kan man ägna sig åt nödvändiga sårbarhetsåtgärder.

Oliver Cronk, Chief IT Architect EMEA hos Tanium, tar analysen ett steg längre. Med rätt data och heltäckande visibilitet får man ett bättre beslutsunderlag vad gäller all riskhantering.

– Riskhantering har historiskt varit ganska subjektivt; olika experter har sett olika säkerhetsrisker. Ger man dock relevant data till skickliga medarbetare tar de också smarta och informerade beslut, samtidigt som man lättare upptäcker potentiella risker – och möjligheter.

Insikter som konkurrensfördel

Tim Best konstaterar att dylika möjligheter inkluderar att använda sina insikter som en konkurrensfördel. 

– Full visibilitet och regelefterlevnad genom hela tillverknings- och leveranskedjan förmedlar att man tar säkerheten på allvar och erbjuder trygga data såväl som stabila och pålitliga tjänster. Följden blir ökad tillit från kunderna, vilket i sin tur kan leda till fler marknadsandelar.

En annan avsevärd fördel är möjligheten att helt omdana rutinerna kring revisioner. Traditionellt sett har revisioner skötts manuellt och många företag känner sig därtill defensiva inför att få sitt arbete granskat. Här menar Oliver Cronk att datainsikter skulle kunna vara helt avgörande. 

– Genom att ha full kännedom om vad som pågår inom verksamheten kan man samverka med och ta hjälp av de som genomför revisionen, för att på så vis bättre precisera och förstå vilka utmaningar och risker som är mest angelägna. Möjligheten att prioritera de frågor som är mest överhängande blir också en fördel ur ett ekonomiskt perspektiv, avslutar han. 

Tydliga rutiner är centralt

Abhishek Ramavat påpekar emellertid att visibilitet inte är det enda sättet att belysa dolda risker. Medan data är de primära verktygen i riskutvärdering och -hantering, gäller det också att ha tydliga rutiner och processer på plats. 

– Vet vi inte hur datan hänger ihop och hur vi ska hantera den är det svårt att agera på sina insikter. Därför blir analysen minst lika viktig ur ett riskperspektiv. Om du inte agerar på din data samlar du i praktiken bara på dig en allt större katalog över dina problem. Att driva igenom nödvändiga insatser åtgärdar många risker, så en öppen kultur som präglas av samverkan är mycket viktigt, säger han, och får medhåll av Tim Best:

– Att utvärdera och öka den digitala mognaden är således oerhört värdefullt. Förutom att det bidrar till att blottlägga brister innebär det också att medarbetarna kan ta bättre och mer relevanta beslut kring verksamhetens cybersäkerhet, avslutar Tim Best.

www.tanium.com 

www.ey.com 

Mer från Tanium

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Tanium och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?