Hoppa till innehållet

Annons

Efter flyktingkrisen – rusning till deras tolkapp

Inspirerad av flyktingkrisen startade Virpal Singh och Leyla Sarac tjänsten Digitaltolk. I dag får det lilla Stockholmsbolaget flera hundra bokningar per månad och 90 procent av dem sker automatiskt.

Virpal Singh och Leyla Sarac startade Digitaltolk i oktober 2015 och vill öka tillgängligheten till översättning.
Virpal Singh och Leyla Sarac startade Digitaltolk i oktober 2015 och vill öka tillgängligheten till översättning.

Hösten 2015 stod Virpal Singh på Stockholms Centralstation när ett av tågen med flyktingar kom från Skåne. Det fanns många på plats som kunde hjälpa de 700 personerna som klev av tåget, men vissa resurser saknades.

”Det var ett jättestort engagemang där på stationen. Människor kom med mat, kläder och erbjudanden om boende. Det var helt fantastiskt, men kring språket fanns det uppenbara problem. På perrongen stod en myndighetsperson och ropade Vem kan dari? Vem kan arabiska?", säger Virpal Singh.

Det var efter det som Virpal Singh började undersöka hur det fungerar med tolkar. När till exempel en vårdcentral har en patient som inte kan göra sig förstådd och ringer en tolkförmedling kan det ta upp till 30 minuter innan man får tag på någon.

”Den offentliga sektorn och sjukvården i Sverige har haft problem med att få tag på duktiga tolkar i god tid, vilket innebär att man har använt sig av Googles översättningstjänst eller försökt gör det bästa av situationen”, menar Virpal Singh.

På perrongen stod en myndighetsperson och ropade Vem kan dari? Vem kan arabiska?

En situation han beskriver som oacceptabel. Utifrån det föddes idén till Digitaltolk – en plattform där kunden kan boka en tolk själv och där alla tolkar är utrustade med en mobilapp.

Under sommaren 2014 gick Virpal Singh på hajpade Singularity University som ligger på NASA:s område i Silicon Valley. Det är en skola där studenterna tar sig an globala utmaningar som fattigdom, hälsa, utbildning, energi och miljö, och ska hitta olika lösningar för det som kan ha en exponentiell påverkan och kan beröra en miljard människor inom tio år.

”Jag använder tankesättet därifrån, även om ju Digitaltolk inte kommer att påverka en miljard människor”, säger Virpal Singh.

Han startade Digitaltolk i oktober 2015 tillsammans med community-chefen Leyla Sarac. I dag har bolaget fyra anställda i Stockholm och fyra utvecklare i Ukraina och Filippinerna. I år siktar man på att omsätta en miljon kronor.

Sjukvården i Sverige har problem med att få tag på duktiga tolkar i god tid.

Syftet med Digitaltolk är att en tolk bara ska vara en knapptryckning bort. Förutom den vanliga tjänsten har man även nyligen lanserat en akuttjänst som garanterar att bokningen besvaras inom fem minuter. Men de flesta förfrågningar i appen tas emot av en tolk på under 30 sekunder efter det att den läggs in, hävdar Virpal Singh.

Han säger att hos den största aktören på marknaden måste man boka två timmar innan för att få tillgång till en tolk akut.

”Det handlar om att fördela och ta tillvara på samhällets resurser och vi är övertygade om att vägen dit kräver en kombination av modern teknik och ett starkt community-tänk, säger hans medgrundare Leyla Sarac.

Digitaltolk debiterar kunderna och betalar tolkarna, som jobbar med att tolka på frilansbasis. Både kunderna och tolkarna kan ge feedback på tjänsten efteråt. I dag har man mellan fem och tio kunder som är inne och bokar tolkar, beroende på månad och efterfrågan. Bland dem finns Ersta Sjukhus privatvårdkliniker, Attendo och juristbyråer.

Läs även: Bröder förenade i flyktingstöd

Första tolkningen som förmedlades via appen ägde rum i januari i år. Sedan dess har mellan 200 och 300 tolkar per månad gått via Digitaltolk. 90 procent av bokningarna som kommer in sker automatiskt och i genomsnitt på två minuter.

En tolk kostar allt i mellan 300 och 700 kronor i timmen och Digitaltolk tar en procentandel av det priset som varierar från kund till kund, men ligger någonstans i spannet 10-20 procent. Bolaget har ett positivt kassaflöde och inga planer på att ta in externt kapital i dagsläget.

Virpal Singh och Layla Sarac hoppas också på att samarbeta med olika digitala vårdbolag, som skulle kunna använda sig av Digitaltolks plattform för att ha tolkar tillgängliga via nätet.

För att öka tillgängligheten till översättning ytterligare håller också Digitaltolk-teamet på att utveckla en gratisapp med en realtidstjänst för tolkning. Den tar man fram i samarbete med Microsoft och Tele2, som har tagit fram en teknik för att översätta språk via telefon i realtid.

Läs också: Tele2 översätter arabiska på telefon i realtid

Innehåll från NutanixAnnons

Ökade molnkostnader en växande IT-utmaning, enligt ny undersökning från Nutanix

Datahanteringen blir mer komplex när molninstallationer diversifieras. I samband med detta har kostnadskontroll i molnet vuxit till en av de största utmaningarna för företag och organisationer.

Nutanix, en ledande aktör inom styrning av datacenter och hybrida moln, genomför årligen undersökningen Enterprise Cloud Index (ECI), som mäter företagens utveckling inom molnanvändning. Årets undersökning visar att en klar majoritet, 85 % av de tillfrågade, tycker att kostnadskontroll i molnet är en av de största utmaningarna för IT-avdelningen. En tredjedel (34 procent) svarade att det är en ”betydande” utmaning. Nästan hälften av de tillfrågade (46 procent) avser att flytta vissa applikationer till lokala datacenter under det kommande året.

– Organisationer brottas med den nuvarande hanteringen av applikationer- och databaser, där data finns i såväl edge-lösningar i olika moln och i datacenter.  Årets undersökning visar samma sak som vi hör från kunderna; att det finns ett behov på marknaden av en modell som hjälper till att bygga, driva, använda och styra ett hybridmultimoln med stöd för alla typer av applikationer, säger Mats Ericson, regionchef för Sverige, Danmark och Island på Nutanix. 

Under de senaste fem åren som ECI har genomförts har respondenternas attityd drastiskt gått mot användning av multipla IT-miljöer. 2018 svarade över hälften av de tillfrågade att de föreställde sig att de en dag uteslutande skulle köra alla workloads i antingen ett privat- eller offentligt moln. I stället för att arbeta för att konsolidera sig på en viss infrastruktur eller IT-driftsmodell, vilket verkade önskvärt 2018, ser de flesta företag nu nödvändigheten och fördelarna med att köra workloads i en kombination av offentliga moln, i datacentret och via edge computing.

Målet för organisationerna är nu att göra denna hybrida driftsmodell mer effektiv. Den växande mångfalden av molninstallationer skapar en enorm komplexitet i hanteringen av data i olika moln. Smarta verktyg som gör det möjligt för organisationer att tillhandahålla, flytta, hantera, övervaka och säkra applikationer och data från en enda konsol och på ett enhetligt sätt blir allt viktigare för IT. Nästan alla respondenter i undersökningen säger att de skulle ha nytta av att ha ett enda, enhetligt sätt för att hantera applikationer och data i olika IT-miljöer.   

Andra viktiga slutsatser från årets rapport är bland annat följande: 

De flesta organisationer använder mer än en typ av IT-infrastruktur, och nästan alla är överens om att det idealiska vore att ha en plattform som kan hantera alla på ett konsekvent sätt.

Data styr företagens infrastrukturbeslut med datasäkerhet, skydd och återställning som de viktigaste drivkrafterna.

Hållbarhet är nu en IT-prioritet. Nästan alla (92 procent) respondenter håller med om att hållbarhet är viktigare för deras organisation än för ett år sedan. 

Om du vill veta mer om rapporten och resultaten kan du ladda ner hela Nutanix Enterprise Cloud Index här.

 

 

 

 

Mer från Nutanix

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Nutanix och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera