1515
Annons

Duon hoppade av bankjobben – startar låneutmanare utan vinstmål

Kreditförmedlare som Lendo har blivit maktspelare på finansmarknaden. Nu startar en helt ny aktör – Låntagarnas – som drivs utan möjligheter till vinstutdelning. ”Systemet är riggat att driva fram överskuldsättning”, säger medgrundaren Frej Andreassen, som är kritisk till konkurrenterna.

Låntagarnas två grundare Frej Andreassen och Andreas Johansson.
Låntagarnas två grundare Frej Andreassen och Andreas Johansson.Foto:Press.

Över hälften av alla blancolån i Sverige initieras i dag av förmedlingsplattformar. De största aktörerna på marknaden – till exempel Advisa, Lendo, Sambla och Zmarta – omsätter i dag hundratals miljoner kronor vardera.

Nu ger sig ännu en aktör in på den konkurrensutsatta marknaden, Låntagarnas. Men deras profil skiljer sig åt. Företaget har startats som ett aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning.

”Det innebär att aktierna i stort sett är helt värdelösa och förhindrar jakten på en exit. Vi ägare kan inte få ta del av någon utdelning, även om bolaget skulle göra en stor vinst, och bolagsformen kan heller aldrig ändras”, säger Frej Andreassen, medgrundare.

Något står inte rätt till när aktörer kan betala 100 000 kronor i månadslön till en telefonförsäljande 19-åring.

Bakom Låntagarnas står en välmeriterad duo inom finansvärlden. Andreas Johansson har arbetat på Advisa och var med och grundade Sambla innan han blev chef på Santander Consumer Bank, medan Frej Andreassen i sin tur haft olika chefsroller på Santander Consumer Bank och GE Money Bank.

”Våra karriärer har egentligen enbart handlat om konsumtionslån. I grunden tycker vi om låneförmedling, att ge kunderna fler alternativ synar bankernas oskick att prissätta lån hur högt de vill i sina egna kanaler. Men som systemet ser ut i dag är det riggat att driva fram överskuldsättning och oinformerade beslut hos konsumenterna – det måste gå att göra på ett annat sätt”, säger Frej Andreassen. 

Varför lämnar ni era, gissningsvis välbetalda, finansjobb för att starta ett bolag utan vinstintresse?

”Det var ett ganska enkelt beslut. Vi kände båda att det lockade betydligt mer att göra något meningsfullt mot en lägre ersättning, än att ha välbetalda jobb som kanske inte riktigt är lika givande”, säger han.

Ni kommer ändå att arbeta med krediter som bidrar till skuldsättningen i samhället. Hade ni inte kunnat göra något helt annat?  

”I stället för att göra något helt annat, som inte handlar om skuldsättning, vill vi försöka lösa de problem som finns. Lån är i sig inte något dåligt”, säger han.

Satsningen har finansierats av grundarna själva, men det handlar inte om några stora summor pengar. 

”Det vi satsar i det här är främst engagemang, kraft och tid – snarare än kapital. Själva verksamheten har inte krävt några större investeringar. Marknadsföring är så klart en annan fråga, men omsättningen i den här branschen är ganska hög vilket innebär att annonspengarna ganska snabbt kommer tillbaka”, säger Frej Andreassen.

Läs mer: Snabbväxaren Sambla säljer in lån på provision: ”Ytterst tveksamt” 

Frej Andreassen och Andreas Johansson har identifierat flera problem på dagens lånemarknad. De pekar till exempel på konflikten i att banker och kreditgivare enligt lag inte får betala ut rörliga ersättningar till sina anställda baserat på lånevolymer, men att det för låneförmedlarna är fritt fram att ge ut lukrativa provisioner.

”Låneförmedlarna har fått en så pass dominerande ställning och drivs numera av att maximera sina vinster. Något står inte rätt till när aktörer kan betala 100 000 kronor i månadslön till en telefonförsäljande 19-åring samt visa upp nettovinstmarginaler på 40 procent. Pengar försvinner iväg i systemet som i stället borde komma konsumenterna till dels i form av lägre räntor”, säger han.

Människor med missbruksproblem, till exempel spelberoenden, far illa.

Frej Andreassen lyfter också fram bristen i att de allra flesta låneförmedlare inte gör några egna kreditprövningar av sina kunder, utan att det enbart sker av varje enskild bank som säljer lån via de olika plattformarna.

”Det innebär att en person med en mycket dålig privatekonomi kan få ett positivt besked från en kreditgivare som gör en slarvig kreditprövning, trots att alla 34 andra aktörer hos låneförmedlaren säger nej. Den här luckan gör att människor med missbruksproblem, till exempel spelberoenden, far illa”, säger han, och konstaterar att Låntagarnas därför alltid kommer göra en egen fullfjädrad kreditprövning av sina kunder för att säkerställa deras återbetalningsförmåga.

Dagens låneförmedlare säljer ofta lån med en ränta upp till 29,95 procent, det gäller till exempel för marknadsledaren Lendo. Men på den punkten har Låntagarnas valt att begränsa sig till krediter med maximalt 16 procent i ränta. De accepterar heller inte personer med betalningsanmärkningar, vilket många andra låneförmedlare gör.

”Vi kommer aldrig försöka ringa upp kunder och försöka övertyga dem att ta ett lån – och siktar på att ha de absolut lägsta räntorna”, säger han. 

Från start samarbetar Låntagarnas med elva olika kreditgivare: Brocc, Ikano Bank, Lendify, Lån & Spar Bank, Medmera Bank, Moank, Nordax Bank, Remember, Resurs Bank, TF Bank och Wasa Kredit. 

Generellt så brukar låneförmedlare i Sverige ta 3-5 procent av lånebeloppet som sin förtjänst, enligt uppgifter till Di Digital, men Finansinspektionen menar att andelen kan vara så hög som 8 procent i vissa fall.

”Tvärtemot många andra förmedlare tecknar vi långsiktiga avtal med kreditgivarna för att försöka få ner transaktionskostnaderna. Vi har inget intresse att ingå kortsiktiga samarbeten för att kontinuerligt försöka förhandla upp provisionen. Vårt mål är att över en femårsperiod ta ut en hälften så låg provision som konkurrenterna”, säger Frej Andreassen.

Bolaget är baserat i Falkenberg med fem anställda. Låntagarnas har högtflygande planer – inom tre år tror Frej Andreassen att de kommer vara tredje eller fjärde störst på låneförmedlingsmarknaden, med en prognostiserad omsättning på 200 miljoner kronor.

Läs mer: Myndigheter vill stoppa förseningsavgifter – Svea Ekonomi stäms

Fotnot: I ett aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning kan inte ägarna ta ut mer än 1 procent plus statslåneräntan (som för närvarande är -0,09 procent) i vinst på investerat kapital.


Innehåll från Wittra Sweden ABAnnons

Ny enkel lösning för 3D-positionering förutspås revolutionera möjligheten för IoT inom bygg och fastighet

Företaget Wittra har en ny lösning för automatisk 3D-positionering av sensorer, byggd på en öppen radiostandard som förstärker erbjudandet från redan existerande stora LPWAN leverantörer som LoRa och MIOTY, via Wittras nyligen lanserade Unified Gateway.

– Nu kan alla fastighetsutvecklare accelerera utvecklingen mot smarta fastigheter genom att enkelt och snabbt installera sensorer. Det är en game-changer för hela branschen, säger Patrik Johansson, Partner & Strategic Advisor på Wittra.

I smarta fastigheter används sensorer för digitalisering och automatisering av processer för att optimera drift och skötsel men också komfort och säkerhet. Det sänker de totala kostnaderna och ökar samtidigt värdet på fastigheten.

Den här utvecklingen har dock försvårats av höga kostnader för installation och igångsättning.

Det svenska företaget Wittra har efter 10 års arbete och över 60 patent utvecklat en kommersiell lösning för 3D-positionering som gör det enklare, billigare och snabbare att göra fastigheter smarta.

– Vi kan sätta upp sensorerna i varje rum och de vet själva i vilket rum de finns. En färdig installation i en fastighet som tidigare tagit två veckor till hög kostnad görs nu på en dag till låg kostnad, säger Håkan Dackefjord, Chief Commercial Officer på Wittra.

Wittras infrastruktur öppnar för många leverantörer

Sensorernas uppgift kan enkelt ändras genom FOTA, alltså ny programvara.

– Man kan alltså byta roll på sensorn och använda den i ett annat syfte. Det gör vår lösning digitalt hållbar, säger Patrik Johansson.

Wittra jobbar med globala distributörer så som Farnell och Mouser. Det möjliggör för partners och kunder att nyttja Wittras teknologi på en stadigt växande världsmarknad för IoT.

Wittras teknik har många användningsområden, som till exempel i byggsektorn. Där kan små sensortaggar placeras på material och utrustning.

– Man kan då enkelt följa materialflödet eller snabbt hitta rätt verktyg. Det ökar effektiviteten dramatiskt. Man kan mäta framdrift och avvikelser och få en bättre överblick, avslutar Patrik Johansson.

Läs mer på: www.wittra.se 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wittra Sweden AB och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?