1515

Dubais plan: Flygande taxibilar och hyperloop

Oljedopade Dubai vill bli en av världens smartaste städer och spara mångmiljardbelopp varje år. I fokus står minskade koldioxidutsläpp, förarlösa bilar och 3D-utskrivna byggnader.

Dubai har visionen att bli en av världens smartaste städer. Ett led i det är en jättelik solpark som har kostat 125 miljarder kronor att bygga.
Dubai har visionen att bli en av världens smartaste städer. Ett led i det är en jättelik solpark som har kostat 125 miljarder kronor att bygga.Foto:Ashraf Mohammad Mohammad Alamra

Under de senaste årtiondena har Dubai växt till att bli Mellanösterns klarast lysande stjärna. Med sina 3,1 miljoner invånare har Förenade Arabemiratens största stad etablerat sig som ett centrum för finansiella tjänster, lyxhandel och turism.

Shejk Mohammed bin Rashid Al Maktoum, landets totalitära premiärminister, tillskrivs ofta den positiva ekonomiska utvecklingen. Med fickor fyllda av oljepengar har han drivit fram visionen om att Dubai ska bli en av världens smartaste städer.

De olika projekten har betalat sig hittills, enligt regimen. Staden Dubai har bland annat sparat 10,7 miljarder kronor under de senaste 13 åren genom att 60 olika myndigheter börjat dela infrastruktur och erbjuda gemensamma digitala tjänster till medborgarna.

I dagsläget sparar staden runt 5,5 kronor för varje krona som investeras i ett smartare Dubai, heter det.

Läs mer: Kampen om data avgör framtiden för den smarta staden 

Men man planerar att gå ännu längre än så. Dubai har prisats internationellt för sin vilja att testa ny och banbrytande teknologi – inom områden som AI och IoT – och med hjälp av blockkedjor ska nu 100 miljoner myndighetsdokument som genereras varje år digitaliseras. Tanken är att det ska minska koldioxidutsläppen, frigöra 25,1 miljoner arbetstimmar och spara 14 miljarder kronor varje år.

En annan viktig del av strategin har varit att etablera trafiklösningar för smartare flöden i staden. År 2030 ska 25 procent av de dagliga transporterna i staden vara autonoma, vilket kommer skära ner de samhällsekonomiska kostnaderna med 55 miljarder kronor varje år. 

Redan nu pågår skarpa tester av förarlösa fordon på gatorna i Dubai. Regelverket är enklare i Förenade Arabemiraten än i många andra länder.

Dubais ledare Shejk Mohammed bin Rashid Al Maktoum har som mål att en fjärdedel av alla nybyggen ska ske med 3D-skrivare. 2016 poserade han framför världens första 3D-printade kontor.
Dubais ledare Shejk Mohammed bin Rashid Al Maktoum har som mål att en fjärdedel av alla nybyggen ska ske med 3D-skrivare. 2016 poserade han framför världens första 3D-printade kontor.Foto:Ahmed Jadallah

För att hushålla smartare med resurser har Dubai också satt upp ett aggressivt mål om att 25 procent av byggnaderna ska konstrueras med 3D-skrivare år 2030.

Men incitamenten är inte bara ekonomiska, utan även miljömässiga. Trots regionens oljeberoende ska Dubai fram till 2050 öka andelen förnyelsebar energi till 75 procent av den totala elförbrukningen. Miljöstrategin innebär också att 80 procent av Dubais avfall med hjälp av ny teknologi ska återvinnas till energi 2030.

Läs mer: Investerarna har fått upp ögonen för smarta städer 

Staden har investerat 125 miljarder kronor i en stor solpark – som är världens största sett till den mängd energi som genereras från en och samma plats. Shejk Mohammed bin Rashid Al Maktoum har också satt upp en grön fond på 250 miljarder kronor som garanterar lån med låga räntor till investerare i energisektorn.

Ett problem för Dubai är bristen på startupföretag med rötter i regionen. När världens mest innovativa startupstäder rankas brukar staden placera sig i mittenskiktet i den internationella konkurrensen. Därmed måste Dubai till stor del fortfarande förlita sig på att attrahera utländska företag och entreprenörer till regionen.

Dubai har planer på att införa en flygande taxiflotta. Provflygningar med tvåsitsiga fordon, en prototyp, genomfördes i fjol.
Dubai har planer på att införa en flygande taxiflotta. Provflygningar med tvåsitsiga fordon, en prototyp, genomfördes i fjol.Foto:AFP.

Det har medfört att en del mer galna idéer fått fäste i Dubai. Bland annat förekommer diskussioner om att införa en flygande taxiflotta, liksom att bygga en så kallad hyperloop mellan Dubai och huvudstaden Abu Dhabi. En hyperloop är en tub med ett mycket lågt lufttryck, nära vakuum, som gör att personer kan färdas i mycket snabb hastighet mellan två platser. Men på grund av de stora säkerhetsriskerna har projektet gång efter annan skjutits upp.

Visionerna är högtflygande, men frågan är hur mycket Dubai hittills har lyckats åstadkomma. Kommunikationen kring framstegen är bristfällig, så när som på att den allmänna livsglädjen i staden har ökat med 3 procent sedan 2013, enligt myndigheternas mätningar. Mycket fokus från myndigheternas sida tycks i stället ligga på att förbereda Dubai inför värdskapet av världsutställningen 2020.

Dubai har fortfarande en lång väg att vandra. I en årlig mätning av vilka städer som utvecklas i snabbast takt, från universitetet IESE i Spanien, placerar sig Dubai endast sig på plats 60. I jämförelse rankades Stockholm på plats 16 i mätningen för 2018, medan New York tog hem förstaplatsen.

Läs mer: Cervenka: ”Vem rattar vår väg mot Techtopia?” 

Dubai, med 3,1 miljoner invånare, är den största staden i Förenade Arabemiraten och ett etablerat turistmål.
Dubai, med 3,1 miljoner invånare, är den största staden i Förenade Arabemiraten och ett etablerat turistmål.Foto:Mostphotos.

Innehåll från SnowflakeAnnons

Saxo Banks övergång till molnlösningar realiserar värdet av data

Många finansiella aktörer står inför en betydande förändring, där de måste utvärdera om deras legacy-system är utrustade för att hantera de snabbt ökande kraven på data, särskilt i fråga om skalbarhet och kompatibilitet. Som en följd av detta övergår allt fler företag till molnbaserade lösningar för att bättre förstå och utnyttja sina data.

Förutom att många äldre lösningar lider av brist på skalbarhet, är de ofta också dyra att underhålla och komplexa att förvalta. Detta är faktorer som är avgörande i finansiella miljöer, där smidighet, kostnadseffektivitet och tillgänglighet blir viktigare för var dag som går. Historiskt har data inom finansbranschen lagrats i separata datasilor, -lager eller -sjöar, vilket avsevärt försvårat att skapa en 360-graders vy av den insamlade informationen. Med molndataplattformar blir det lättare att möta sådana utmaningar och därmed utveckla en verkligt datadriven organisation, med full översikt av befintliga möjligheter och risker.

Skalbarhet, funktionalitet och priskontroll

För Saxo Bank syftade övergången från datalagring on-premise till i molnet till att uppnå ökad skalbarhet, bättre funktionalitet och precisare priskontroll, utan att kompromissa med säkerheten. Ejvind Hald, chef för Saxo Banks globala informationslager, förklarar att den snabba förändringstakten inom finansiella lagar och riktlinjer, i kombination med ökade krav på regelefterlevnad, var ytterligare anledningar till att den internationellt kända banken valde att gå över till molnet.

– Nya bestämmelser kräver mer data för att möta ökade krav. Förr eller senare har man så mycket data att det blir svårt att analysera och använda den. Genom att använda en automatiskt uppdaterad molndataplattform sparar våra anställda mycket tid i arbetet med att efterleva internationella lagstiftningar och krav. Det möjliggör också för våra team att arbeta mer självständigt. Molnlösningar är därtill personal- och kostnadseffektiva, vilket underlättar för oss att vara flexibla som företag – vi kan visualisera all vår data och dela dem med rätt personer vid rätt tidpunkt, var de än befinner sig. Det är en enorm fördel när det gäller att realisera värdet av data.

Säker åtkomst dygnet runt

Saxo Bank valde Snowflakes molnplattform som lösning. Den kommunicerar och samlar in samtliga relevanta data och virtualiserar dem sedan automatiskt och omedelbart till alla team. Effekterna har redan varit betydande, men övergången har inte varit helt utan utmaningar. 

– Det fanns en viss oro för att kunderna skulle känna att molnet inte är tillräckligt säkert. Samtidigt förväntar sig våra kunder tillgänglighet dygnet runt, på resande fot, från dag ett. Säkerheten var därför avgörande i vårt val av molnleverantör och vi käånner oss trygga med de avancerade lösningar som Snowflake tillhandahåller. Framöver ska vi också implementera ett krypteringsverktyg från Snowflakes partnernätverk, för att stärka våra redan robusta säkerhetsåtgärder.

Alla tre stora moln på begäran

Christian Andersen, försäljningsdirektör för Snowflake Danmark, förklarar att molnlösningen i fråga ger finansiella aktörer möjlighet att bryta sig loss från existerande legacy-system. Dataplattformen gör det till exempel möjligt för kunderna att lagra sina data i ett eller flera moln, utan att datan någonsin lämnar Snowflake. Resultatet är snabb och säker datadelning i ett globalt nätverk, vilket inkluderar dataset från S&P, Factset, ESG-dataset och många fler.

– I takt med att cyberattacker ökar har det blivit tydligt att heltäckande molnlösningar, och inte on-premise-lösningar, är den säkraste vägen att gå. Därför erbjuder vår plattform en samlad plats för alla data, med förstklassig säkerhet och styrning. Detta är kritiska faktorer för alla finansiella aktörer i dag, avslutar Christian.

Läs mer om Saxo Banks lösningar 

Läs mer om Snowflake

Mer från Snowflake

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Snowflake och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?