Under pandemin har allt fler skaffat bil. I mitt område snurrar vissa runt en timme för att hitta parkering vid rusningstid. Helst ska man stå och lurpassa när en städdag löper ut.
Inte konstigt då att den svenska parkeringsappen Easypark nu är störst i världen och växt till 3.200 städer. Data förutspår var det finns lediga platser och ska därmed kunna halvera tiden det tar för förarna att leta. Dessutom betalar du i appen bara för den tid du behöver istället för att överbetala i en automat på gatan.
Vi vänjer oss snabbt vid nya funktioner som tidigare hörde hemma i fiktionen. Maskininlärning och artificiell intelligens i bakgrunden av till synes enkla appar. Som hobbysamlare av antika objekt hjälper Googles bildsök mig med att snabbt identifiera ett porslinsfat från Rörstrand eller översätta en rysk skrift i realtid.
Digitaliserade svenskar ställde kvickt om till distansarbete och gjorde att läget blev mindre illa än befarat. Och nu återhämtar sig Sveriges ekonomi i snabb takt.
Det digitala näringslivet står nu för Framfart Sverige. Andefattiga och tidsödande arbetsuppgifter automatiseras av vinstrika Saas-bolag (prenumerationsbaserade programtjänster). Och techbolagen står för en allt större andel av BNP. Enligt It- & Telekomföretagen uppgick branschens bidrag till 281 miljarder kronor, vilket är nästan lika mycket som basindustrierna.
Världen blev mer lokal, men samtidigt större när vi vande oss vid videomöten. Den kommande digifysiska världen sätter press på rättvis kommunikation för de som är på plats och på distans. Räkna med stora investeringar för att ge sömlös kommunikation.
Det råder Klondyke-stämning och tech-entreprenörer vaskar guld. Sektorn skriker efter folk och siktar på global dominans. ”Vi ska ljudlägga hela världen”, basunerar Epidemic Sounds vd Oscar Höglund ut. Våra enhörningar, onoterade bolag med en värdering på över 1 miljard dollar, blir fler och musikbolaget är den senaste i skaran. Betaljätten Klarna ryktas snart nå en högre värdering än Spotify på 40 miljarder dollar, motsvarande 330 miljarder kronor.
Under kris kommer utveckling – kreativiteten flödar och blir nog inte mindre när vi kan börja träffas. Så förvåningen uteblev när stilikonen och artisten A$AP Rocky klev in som ägare och tog över som vd för en dag i Klarna häromdagen. En inte helt rak väg från att ha suttit häktad i Stockholm i över en månad för en misshandel han senare dömdes för. Klarna vill dock inte berätta hur stor andel han får i bolaget. Möjligen har han fått aktierna som ersättning för att ställa upp som affischnamn.
Digitaliseringen lockar med stora möjligheter, men samtidigt inte utan risk. När världens näst rikaste person, Tesla-grundaren Elon Musk, fick skämtvalutan dogecoin att stiga med tusentals procent till en värdering på 69 miljarder dollar för att sedan tvärt rasa kändes det som att hela världen var en meme. Blockkedjor och kryptovalutor har en intressant framtid, men det gäller fortsatt att resurser på det man förstår.
De nya nätvanorna är här för att stanna. Enligt Svensk Handel kommer 31–40 procent av detaljhandeln ske digitalt 2030. Om vi tittar på livsmedel på nätet så är det fortfarande en liten andel av den totala försäljningen. Men nätmaten växer snabbt och lockar riskkapitalbolag som Kinnevik KINV B -0,35% Dagens utveckling att bygga en saftig portfölj. Och det ger dominoeffekter. Många äldre som tvingades ut på nätet för att shoppa mat och apoteksvaror upptäckte även annan e-handel.
Det brukar pratas om tre megatrender – digitalisering, teknisk utveckling och hållbarhet. Därför tillbaka till parkeringsdilemmat. När bilförarna åker runt för att hitta ledig plats innebär det dessutom ökade utsläpp. Enligt Easyparks vd Johan Birgersson består ”en fjärdedel av all bilkörning i en storstad som Stockholm av att förare försöker hitta parkering”.
I Sverige växer det nu fram en lång rad impact-bolag som brottas med samhällsproblem och samtidigt tjänar pengar. Enligt en rapport från Danske Bank stod sektorn för 10 procent av nya jobb inom techsektorn 2020 – dessutom får de i snitt 25 procent fler ansökande.
Skalbarhet och flykt från risk lockar kapital att strömma in till impact-bolagen med gigantiska energiprojekt som Northvolt till textilåtervinning med Renewcell. Vi har ett starkare och bättre Sverige i sikte.
