1515

Debatt: Regeringens politik är ett dråpslag för entreprenörer

En rad startup-profiler med Spotifys grundare Martin Lorentzon i spetsen går till attack mot regeringens företagarpolitik. Bland annat optionsbeskattningen riskerar att sabotera Sveriges framtid som entreprenörsland, skriver de.  

Martin Lorentzon, grundare Spotify
Martin Lorentzon, grundare Spotify

Entreprenörer kan välja att utveckla sina företag var de vill i världen. Det innebär att Sverige som nation aldrig kan nöja sig med att ha ett genomsnittligt entreprenörsklimat. De förslag som tagits fram i Entreprenörskapsutredningen utgör en grund för att Sverige ska kunna bli ett ledande entreprenörskapsland.

Samtidigt är vi oroade över de dubbla signaler som regeringen skickar ut. Försämringar aviseras inom en rad områden som skatter, kompetensförstärkning och kompetensförsörjning inom såväl skola som högre utbildning, samt möjligheterna för entreprenörskap inom välfärdssektorn. Om Sverige ska kunna möta de samhällsutmaningar vi står inför med klimathot, migration och digitalisering, har vi inte råd med något annat än ett entreprenörsklimat i världsklass.

Vi är oroade över de dubbla signaler som regeringen skickar ut.

Vi som undertecknat denna artikel är alla entreprenörer som format en referensgrupp och engagerat oss i näringsdepartementets Entreprenörskapsutredning. Om de förslag som lanseras i Entreprenörskapsutredningen blir verklighet samtidigt som det sker försämringar inom andra områden där utredningar snart kommer att lägga fram sina förslag, är risken stor att våra förslag täcks av en våt filt och inte leder till det entreprenörskapsklimat vi så gärna vill se i Sverige.

Den politiska sfären måste inse att en entreprenör som står i begrepp att göra en kanske livsavgörande satsning alltid gör en avvägning mellan risk och förväntad avkastning.

När det gäller att minska riskerna för företagare kommer vi med flera viktiga förslag. Det handlar bland annat om bättre möjligheter för företagsrekonstruktioner för att undvika konkurser. Frågan om det skatterättsliga företrädaransvaret lyfts också fram. Detta regelsystem medför i dag att entreprenörer riskerar att bli personligt ansvariga för företagets skulder även när det drivs i aktiebolagsform. Dessa regler försvårar även styrelserekryteringen till mindre företag med tillväxtpotential.

Avgörande för att öka avkastningen på entreprenöriella projekt i Sverige är i allt högre grad tillgången på kompetens. Personaloptioner blir ett allt viktigare instrument för att attrahera specialistkompetens. Det förslag som presenterades av en statlig utredning tidigare i år räcker inte för att skapa ett entreprenörsklimat i världsklass. Bland annat eftersom företag med över 50 anställda inte omfattas.

När det gäller den särskilda entreprenörsbeskattningen kommer det nu signaler om försämringar. Vi som i vår dagliga verksamhet ständigt måste värdera var våra bolag kan utvecklas bäst ser att detta kan innebära en klar konkurrensförsämring för Sverige.

Det är också nödvändigt med universitet och högskolor i toppklass. Tidigare togs lovvärda initiativ för att stärka de svenska lärosätena, bland annat genom konkurrensutsättning av statliga forskningsanslag och rekrytering av internationellt ledande forskare. Vi menar att kraven på vetenskaplig kvalitet måste fortsätta öka. Världsledande lärosäten som vill samarbeta med näringslivet kommer att vara en avgörande faktor vid besluten om var företag ska expandera.

Bostadssituationen måste också hanteras. Frågan man ställer sig är varför det är betydligt enklare att få tag på bostäder åt anställda i andra storstäder utanför Sverige.

Lars Backsell (referensgruppens ordförande), grundare, Recipharm

Per Arwidsson, grundare, Granen

Karin Bodin, vd, Polarbröd

Saeid Esmaeilzadeh, grundare, Serendipity

Giovanni Fili, grundare, Exeger

Christer Fransson, grundare, Sommarvik

Martin Lorentzon, grundare, Spotify

Anna Lithagen, grundare, Talent Tribe

Pär Hedberg, grundare, Sting

Sofia Hagelin, grundare, Heart of Lovikka

Peter Lindell, grundare, Rite Ventures

Catharina Tavakolinia, grundare, Kavat Vård

Caroline Walerud, grundare, Volumental


Innehåll från ENFOAnnons

Säkra accesstjänster – en affärskritisk fråga

Under de senaste åren har allt fler verksamheter flyttat såväl beteenden, affärer och relationer från fysiska miljöer till digitala. Denna utveckling accelererades av pandemins intåg och de förändrade förutsättningarna medför vissa risker.

– Behovet av heltäckande, snabba och flexibla identitets- och accesslösningar för kunder, anställda och partners har därför skjutit i höjden – med god anledning, betonar Patrik Duckert på IT-tjänsteföretaget Enfo.

Läs mer om Enfos tjänster inom Identity and Access Management (IAM)  

Hoten mot digitala verksamheter och aktörer ökar allt mer. Att motverka identitetsbedrägerier, hantera accessrisker och säkra kunddata har därför blivit affärskritiska utmaningar för många företag. En avgörande faktor i arbetet med att möta dessa utmaningar är att skapa trygg och säker åtkomst till data och att säkerställa att rätt instans enbart når den information som den ska nå, oavsett om det rör sig om kunder, anställda, partners eller IoT-enheter. 

– Det handlar om att skapa ett digitalt förtroende – digital trust. Den digitala transformationsresan medför nämligen att vi förlorar det personliga mötet, vilket kan skapa svårigheter, konstaterar Patrik, som är ansvarig för enheten Digital Identity inom affärsområdet Digital Trust på Enfo.

För att stötta sina kunder i att genomföra en säkrare digital transformationsresa har Enfo tagit fram ett nischat samlat erbjudande, med en hållbar identitetslösning, avancerad cyber security och en dynamisk end user experience. Sarvi Glemfors, ansvarig för enheten User Engagement inom affärsområdet Digital Trust på Enfo, betonar att nyckeln är att ge användarna stöd i att fatta rätt beslut. 

– Med rätt accesslösningar skapar vi en trygghet hos medarbetarna. Att exempelvis ge översikt av hur data delas och används eller vem som har behörighet, utan att vara en bromskloss, lägger grunden för att på lång sikt förändra beteendet hos användarna. På så vis hjälper man medarbetarna reflektera över sina egna behov och beteenden, vilket i slutänden leder till säkrare hantering av data.

Läs mer om Enfos identitetstjänster

Hastighet och agilitet i fokus

Patrik konstaterar att det ur ett tekniskt perspektiv i ett första skede handlar om hastighet och agilitet. Människor förväntar sig snabb kommunikation och snabba rutiner i sin digitala vardag, på samma sätt som de gör vid fysiska möten. En medarbetare som måste vänta på att få tillgång till rätt system eller data tappar i produktivitet, medan en kund som är köpbenägen söker sig någon annanstans om den inte kan fullfölja sitt köp på ett snabbt och smidigt sätt sätt. 

– I det digitala mötet finns inget socialt lim, utan man kommunicerar på helt andra premisser. Kraven på hastighet är inget nytt, men har aktualiserats det senaste året. Samtidigt har människor blivit allt mer säkerhetsmedvetna, varpå de förutsätter höga säkerhetsnivåer. I grunden handlar även detta om tillit; oberoende om jag är anställd eller kund behöver jag kunna lita på att systemet ger bra skydd.

Inled med dataklassificering

Att bygga säkra nät och tjänster kan dock vara lättare sagt än gjort. Patrik rekommenderar att som första steg ta hjälp av en expert för att genomföra en djuplodande klassificering av alla sina data, delvis för att kartlägga vilka säkerhetslösningar som behövs för respektive material men även för att få hjälp med att utforma system och teknik som passar företagets specifika infrastruktur.

– Har alla i företaget tillgång till alla data blir man naturligtvis väldigt effektiv, men det kanske rör sig om information som är så pass känslig att effektiviteten inte är värd det. Det måste alltså finnas en balans mellan effektivitet och integritet, särskilt när nya tjänster lägger allt mer av ansvaret för säkerheten hos slutanvändaren, konstaterar Patrik som avslutning.

Läs mer om Enfos erbjudande inom accesstjänster

Mer från ENFO

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ENFO och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?